Atuagagdliutit - 08.01.1976, Blaðsíða 25

nunat inuvisa piumassaråt nåper
tuivdluartumik pineKarnigssax
•—• nunat inuvisa sorssutigingningnerat amerdlaner-
nit sivisuatdlåmik paitsorneKarsimavoK, Canadame
■ndiånernut tungassunut ministerip agdlagtua, J.
Hugh Faulkner, Canadame nunat inuvisa atautsimer-
ssuarneråne oKarpoK
Canadame indiånernut tungassu-
nut ministerip agdlagtua, J. Hugh
Faulkner, Canadame nålagkersu-
issut sivnerdlugit Port Albernime
Canadamitume oktoberime nunat
inuvisa atautsimérssuarneråne ti-
kitdluarKussivdlune oKauseKar-
Pok. ilåtigut ima OKarpoK:
„— uvavnut atandnautauvoK
Canadap nålagkersuissue sivner-
dlugit måne OKalugtuarissauner-
P'e sujugdlerpåmik nunat inuvisa
nunanit tamanérsut atautsimér-
ssuarneråne najutisavdlunga. nå-
lagkersuissut sivnerdlugit aut-
dlartitanut oKatdlinerme matu-
naane peKataussunut tamanut ti-
kitdluarKussingårpunga.
Uvdlumarne inunivse iternganit
atautsimlneK måna åsseKångit-
dluinarpoK. atautsimlneK taimåi-
t°K aitsåt sujugdlermik pivoK —
tarnatumalo ersserKigdluinartu-
naik ugpernarsarpå nunat inuvisa
silarssuarme sumikaluartut åni-
långagissamingnik påseKatigigsi-
uaanerat. uvdlune aggersune tat-
dlirnane oKatdlisigisavase KanoK
ilivdluse åmip Kalipautå tungavi-
galugo åssigingisitsissarnerit aki-
0rniåsanerdlugit, inungnik toKO-
fainerit kulturinigdlo nungusaine-
r't migdlisarneKarsinaunere, nå-
iagkersuinikut, aningaussarsiorni-
kut inugtaoKatigingnikutdlo nå-
Pertuivdluartumik pineKarnig-
Ssap pimorussamik atorneKarnig-
Sså amalo nunat inuvisa atauar-
P'gssåt kulturinigdlo éssigingitsu-
P'k pigissaKåinarsinaunerup så-
^ortusarneKarnigsså — tamåkulo
atau.artineKarnigssåt.
°Katdlinise tungaveKartugssåu-
Put uvdluinarne inunivse iternga-
Pit, ilaicutase inunerånit sanilisilo
inunerånit. uvagut inugtaoKati-
8'ngnit angnerussunérsugut a-
tautsimérssuarnerup matuma i-
Pernere iliniarfigssaKarfigisaKå-
vut. ilivsime — atautsiminermut
autdlartitat — aperKutinik tamå-
kuninga påsingnigdluarsimalisa-
8uvse tamåna nunat inuvinut pi-
PgåruteKartorujugssusaoK. aper-
Kutinik tamåkuninga påsingning-
n|gssaK uvavtinut inugtaoKati-
Singne angnerne inussune pingå-
rUteKånginerungilaK.
JPugtaoKatigit ardlaringnik
KultureKartut
Ptautsimérssuarnigssamik isu-
P'pgssarsiaK George Manuelip nu-
Ppt inuvinik avdlanik OKaloKate-
Kartarnerinit sujunersiuissarneri-
Pitdlo ukiut sisamat matuma su-
Jornagutdle pingorsimavoK. sivi-
sumik aulajangersimavdluinartu-
migdlo nunat inuvisa sivnissåinit
Cuyaname Danmarkimilo piarér-
sarneKartune tamåna sorssutigi-
PeKarsimavoK. atautsimlneK una
s'larssuarmiut suleKatigingnigsså-
nut pingåruteKardluinartumik
autdlåviussututdlusoK issigissari-
aKarpoK — uvangalo måne iser-
S1masinaugama tamåna atarni-
Pautitut tiguvara.
Pålagkersuinikut tungaviliusi-
P|avarput kulturinik amerdlasu-
n'k nunavtinitoKarnera — tamå-
Palo ingerdlåniarparput inugtao-
Katigit ineriartorfigssitdlugit i-
Pp't atausiåkåt ardlalikåtdlo Ca-
Padame inugtaoKataunigssaming-
PPt éssigigsunik periarfigssitdlu-
glt nangmingneK KanoK kulturi-
mingnik påsingningnermingnik o-
Kautigingningnigssanut ilusiler-
suinigssånutdlo.
inugtaoKatigigfingmigdlo amer-
dlasunik kultureKarfiussumik pi-
lersitsinigssamut pissugssaunivut
— inungnik atausiåkånik ardlali-
kånigdlo atarKingnigfiussumik —
ukiune aggersune mardlugsungne
misilingneKavigsugssåuput. nauk
åmip Kalipautå tungavigalugo å-
ssigingisitsinernik amilårnarner-
pånik måne pissoKartarsimångi-
kaluartoK akeraringnernigdlo tai-
måitunik peKångikaluartoK — nu-
nane avdlane takugssaussunik —
taimåitoK uvdloK avdluåinanga-
jagdlugo avisit tusagagssaKarfit-
dlo avdlat nalunaeruteKartarput
ånilånganigssavtinit tungavilissu-
nik, uvdlunilo måkunane ani-
ngaussarsiornikut torKigsisimav-
fiungitsune nalunångilaK inuit i-
nungnut avdlanut nangminer-
mingnit avdlaunerussumik isuma-
lingnut tatigingninginerussarma-
ta. tamånalo patsisigalugo Cana-
dame nunap inuvisa inuitdlo 1-
nugtaoKatigingne angnertunerni-
tut akunermingne pissusé pingå-
ruteKartorujugssuput — patsisi-
galugo tamatuma amårdlune nu-
tåjussumik pingitsailingmatigut i-
nunivtine tungavigissavut misig-
ssorKuvdlugit — pivfigssame ma-
tumane tungavigissavta inugtao-
Katigingnit avdlanit aningaussati-
gutdlo nakussunit avdlanit såssu-
neKartalerfine.
nalilingnik
malugssarigdluinåssuseK
ersserKigdluinarpoK Canadame i-
nugtaoKataussut påsingnigdluar-
nigssåt angnerussoK pissariaKar-
dluinarmat — Canadame nunap
inuvisa inugtaoKatigingne erKor-
tumik inigssisimanertik tigusag-
påssuk. ingmikortitsinernik iner-
teiKutåungitsunik erKartuineK pi-
ngåruteKaraluartoK pingåruteKar-
neruvoK Canadame inugtaoKatau-
ssut iliniarpåssuk nuname måne
ikingnerussuteKartut ingmikuka-
jåK inussauseKarnerånik kulturi-
mikutdlo Kangånitdle pissusinik
nalilivdluarsinauneK.
nunap inuvisa nunavdlo inuvi-
gingisaisa pissusinik malingnau-
ssok kåkaKissoK ima oKarsima-
vok:
„sujuaissavta nuna måna tung-
maramikule KaKortumik amigdlip
indiånermit måko tigusimavai:
nerissagssat, inuginarumavdlune
pigssarsiagssaKarfé, Kangånitdle
inussausia. atausinaK KaKortumik
amigdlip tigujumasimångiså ima-
Ka tåssaugaluarpoK indiånerup
tuniusinausså naleKarnerpåK: na-
lilingnik åsseKångitdluinartumik
malugisimassaKartarnera".
nunamik atarKingningneK iti-
ngårtcK piujuåinartordlo, avata-
ngissinut pingortitamérsunut ili-
simassaKardluarneK, ilaKutari-
ssutsikut inugtaoKatåussutsikut-
dlo pissutsit nukigtungårtut, si-
larssuarmiunut inugtaoKatauner-
mik misigisimaneK, pingortitamik
ingassagtumik atuipilungnane pi-
ssusilersortarneK — tamåko av-
dlatdlo tåssåuput nunap inuvisa
kulturiata åsseKångiussartup a-
nersåkut nukigtoKutai. tåssalo na-
ligdlit lamåko tåssåuput uvdlume
Canadame pissariaKartinerpau-
ssavut.
kingusinårdlutik påsivåt
tamåko uvagut kingusinåKaluta
påsilersimavavut — qunavta inu-
vinit kingusinårnerujugssuvdluta
— tåukume FN-ip oKaufeeKaute-
Karnigsså imalunit FN-irrie ataut-
simérssuarnigssaK pissariaKartisi-
mångilåt nunamik atarKingning-
nertik itisoK ineriartortisavdlugo.
imaKa påsineKarsinåungilaK —
kisiåne uvagut ilavut isumaKartu-
arput nunamik, silåinarmik ima-
nigdlo nunarssuarme måne sassu-
ssissarnivut piumatorpaloKissut i-
ngerdlatinartariaKarivut. uvanga-
le isumaKarpunga amerdlaner-
ssavtine taimatut isumaKameK
kaujatdlagsimasscK. påsivarput i-
nugtut inuginåsaguvta silarssuar-
me pisussutit mianerssornerussu-
mik iliorfigissariaKalerdlugit — å-
malo inuseKartariaKardluta ava-
tangissivtinut nalerKUsarneKar-
dluarnerussumik. taimåitumik i-
nugtaoKatigit anginerussumitut å-
mårdlutik nutåmik pineitsailine-
itarput Kangånitdle nalilersueri-
ausertik misigssorKerKUvdlugo —
nalilersueriauseK silarssuarmit
nutånit tatineKardlune nåkåuki-
artulersoK. nunat inuvisa tama-
tumunga a.iornartorsiutåt uvagut
ajornartorsiutivta igdluatungerå.
sorssutigåt Kangånitdle nalilissar-
nitik piginarumavdlugit nang-
mingneK kulturertik atauarsi-
naorKuvdlugo — nalilériautsit si-
visuvatdlårtumik amerdlanernit
paitsorneKarsimassut.
paitsorneK
CKalugtuarissauneK tungavigalugo
tamåna paitsornermik tungave-
KarsimavoK — paitsorneK uvagut
atuarfeKarnerput avKutigalugo i-
ngerdlåneKartuarsimassoK. „1492-
me Colombusip Amerika navsså-
rå“. ukiut ingerdlanerine inusug-
tut Canadamiut milliunigdlit „i-
lumortoK" tamåna iliniarsimavåt.
tamatumingale ilumorsoringning-
neK erKungitsunguatsiavigpoK. tå-
ssame Colombus Amerikamut
pingmat tåssane inugtaoKatigit
ardlaKaKissut nunaKarérput,
nangmingneK pissarnertik malig-
dlugo åssigingitsunik nålagkersui-
ssoKartut, kultureKartut, OKause-
Kartut, inatsiseKartut, ugperissa-
Kartut atuartitaussutdlo. Amerika
taimanikut „navssårineKarérsima-
vok“, inugtaoKatigitdlo ardlaKaKi-
ssut tåssane inorérsimåput — u-
kiune tusintilingne. Colombus ti-
kipoK isumaKavigdlunilo navssår-
niartutut India navssårisimav-
dlugo.
nunap inuvisa ikiorpait
europamiut nunasiartortut iluanå-
vigput nunap inuvinit tamatigut
„nuname nutåme" inusinaunigssa-
mingnut ikicrumaneKartuaramik.
europamiut ilikagkatik tamåko
portordluaraluardlugit tikisamik
nunap inuvisa uvdluinarne inori-
ausiånik kulturikutdlo kingornu-
ssarsiånik ilikagaKångitdluinarput
erninardluinardlo nunasialigtut
iliornialerdlutik. nunasiaKarniar-
nermik påsisimassaKånginertik
patsisigalugo taimåitumigdlo åma
tamatumuna tamatumalo nagsa-
taisigut ei'Koruminarneruvdlutik
nunap inuvé sukanissumik Kiler-
ssorneKarnatik atarKinardlutigdlo
inunermingnit nagdlingnarsivdlu-
tik kivfåungissuseKarungnaerput.
atausinarmit
KilerssorneKarsimaneK
uvdlume Canadap inuvisa ajor-
nartorsiutait ånilånganartortaKar-
put. inusugtorpagssuput atuarner-
mingnik unigtitsiårtarpatdlårtut;
sulivfigssaerusimassorpagssuput
tcKujårtartutdlo amerdlavatdlår-
dlutik. amerdlavatdlårtut ikiuti-
tortuput; ånilånganartumik amer-
dlåssusigdlit pinerdluteKarsimå-
put. tamåko tamarmik piput nu-
name silarssuarme pisussuteKar-
nerpåt inuvdluarfiunerpåtdlo ila-
ne. ugperingilara imaiginartaria-
KartoK pissutsine uvdlumikut a-
tutune avKut atordlugo Kilerssu-
ivfigineKarsimassume — amerdla-
nerussut nunap inuvinut pingit-
sailissutigisimassåne — ingerdla-
russåginartariaKartugut.
nåpertuivdluarneK piumassaråt
nålagauvfingmik isumaKatigissu-
teKarnikut nunap ilånik tunissa-
Karsimassut piginautitauvfingnik
aningaussanigdlunit avdlanigdlu-
nit uvdluinarne atortugssanik
taorserdlugit ånilångéssutigåt isu-
maKatigissutitik uniorKutineKar-
tarmata. isumaKatigissutinik atsi-
ugaKarsimångitsut ånilångatigåt
nålagauvfiup taorsigagssaKarti-
ngingmatik — imalunit nunap i-
lånut pigissaKarnertik sule åtå-
neKarnersoK ånilåmissårdlutik på-
serusugtardlugo. nunap inuvisa a-
merdlaKissut angnertunerussumik
piginautineKalernigssartik piuma-
ssaråt: nangmingneK årKingnia-
gagssatik nåkutiginerujumavåt o-
KausigssaKarfiginerujumavdlu-
gitdlo, atuartitauneK, aningau-
ssarsiornikut ineriartortineKar-
neK. inigssaKartitsineK, inungnik
ikiuissarneK perKingnigssamutdlo
tungassut ilångutdlugit. piuma-
ssaråt avdlatut OKautigalugo i-
måipoK: Canadap inuvisa nåper-
tuivdluartumik pineKarnigssåt.
nutånik pilersitsissariaKarpugut
Canadame nålagauvfeKatigit nå-
lagkersuissuisa nunap inuvé iki-
orserniardlugit pilerssårusiåta a-
nersåva imaKa George Manuelip
oKausisigut ersserKingnerpåmik o-
KautigineKarsinauvoK. oKautsit
tåuko erssersipåt unangmigdli-
gagssat sujunigssamitut nunap i-
nuvisa ajornartorsiutait årKing-
neKåsagpata avKusårtariaKartut:
„inuiait kivfåungissuseKarner-
mik nangminerssorsinaunermitdlo
atarKinartumit nåkartineKarsima-
ssut sujumut autdlariarKisagpata
— avdlångortitsivdluinartumik
pissoKåsagpat — tamåna piglna-
riauvoK nangmineK inunivta a-
Kunigsså isumangnaitdlisarneKar-
nigssålo pigilerKigkuvtigit. ånav-
ta åtavtalo inoriausinut uterKig-
tariaKångilagut. periusigssat nu-
tåt pilersitariaKarpavut kingulig-
ssavta naliliutivut kingornusinau-
niåsagpatigit — anersåkut ugpe-
rissaKarnivta nakussutait tunga-
vigpiaitdlo — silarssuavtinik på-
singnigtarnerput — tamåname tå-
ssauvcK kinguårit tusintigdlit nu-
namik ineriartortitsinermingne —
inuiaKativtinik ineriartortitsiner-
mingne — inerititarissåt."
aKugtut KåumaissaKartut
oKatdlorigsutdlo
pilerssårusiamut tamatumunga u-
vanga nangminérdlunga misilig-
tagaKarpunga isumaKardlungalo
iluagtitsinipilorujugssusimassoK —
nauk inerititai nalilinermut tu-
ngavigineKartugssat sule amigau-
teKaraluartut. pilerssårusiat aut-
dlartitdlugit ingerdlåniarneKaler-
mata nunap inuvisa ajornartor-
siutait ånilårnartumik ajorssisi-
magaluarput. inugtaoKatigit a-
merdlanerussut ilisimåissusiata,
avdlamik Kalipautilingnut aulaja-
ngersumik isumaKarérnerisa, nu-
nap inuvisa kulturiånut kingor-
nussarsiånutdlo asigssuinerisa —
nunap inuvisa ingmingnut atar-
indiånerit høvdingiat George Ma-
nuel.
Indianerhøvdingen George Ma-
nuel.
Kinerat inuitdlo atausiåkåt nang-
mingneK inugtut atarKinerat pit-
saussoK sujungnaersingajagdlui-
narsimavåt. pilerssårutine nåmag-
tunik atortugssineKarsimavoK nu-
nap inuvisa nangmingneK atar-
Kinertik ingminermingnitoK åma-
lo sujuaissamingnit kingornussar-
siartik nanerKigsinaorKuvdlugit.
nanisserKigsinaunermut ilauvdlu-
arsimavoK sujulerssuissoKalersi-
mangmata Kåumaissanardluartu-
nik oKatdlorigdluinartunigdlo —
inuiaKatimik ånilångåssutigisså-
nik ersserKigsumik OKautigingnig-
sinaussunik.
tusarneKarnigssartik piumassaråt
Silarssuit Sisamåt — nunat inu-
vigissait — nikugterput piuma-
ssaralugulo tusarneKarnigssartik
— tamavta tusarnårnigssamut pi-
arérsimassariaKarpugut! atautsi-
mérssuarnerup sujunertarisså su-
junertauvoK atai'Kinautigssartalik
tamaviårdlunilo angussaKardluar-
figiniarneKartoK — isumagalo
maligdlugo pingåruteKardluinar-
toK. aulajangerniarneKartugssau-
vok sujunigssame Nunat Inuvisa
Verdensrådigssåta inugtalersor-
neKarnigsså, rådip suliagssari-
ssagssainik akissugssauvfigissag-
ssainigdlo migssingersusiornig-
ssaK, agdlagfeKarfeKalivingnig-
samik pilerssårusiornigssaK nalu-
naerutinik åssigingitsunik taorti-
gigtarfiussugssaussoK amalo suju-
nigssame tamåko pigssarsiarine-
Kartarnigssånut ingerdlaterKig-
tarnigssånutdlo suleKatigigfiu-
ssugssaK. tamåko tamarmik angu-
neKåsagpata sulerujugssuarKår-
neK pissariaKarpoK. isumaKati-
gingniarnivsine pitsaussunik ta-
manik kigsåupavse."
Påbe.
Annoncér i
GRØNLAN DSPOSTEN
Officielt
I henhold til Aktieselskabslovens
paragraf 158, stk. 1 bekendtgøres
det herved, at nedennævnte aktie-
selskab har indsendt årsregnskab
til Aktieselskabsregisteret:
57.605 Arctic Invest A/S (1974/75).
POLITIMESTEREN I GRØNLAND
Godthåb, den 11. december 1975
J. R. Karlsson
25