Atuagagdliutit - 08.01.1976, Blaðsíða 28

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
perorsaissarneK
Kanga uvdlumilo
kingumut Kiviarångama sut Kå-
ngersimavdlugit avKutigisimav-
dlugitdlo måssåkut uvdluvtinut
nalerKiukångavkit, ila taimane i-
nunerup perKigsinåssusia uterfi-
gerusungnaraluåssusialo erKar-
sautikut agsut uggorissarpara.
måssåkut ukiut tikisimassavut
iluarinartortaKardlutigdlo iluari-
nångitsorlaKarput, pingårtumik
perorsainerup tungåtigut.
méraK kinalunit asule agdlinar-
sinåungilaK ima OKarfigineKarsi-
manane: nålangniarit! inerterKut
tåuna imaltinit inåssut téuna uv-
dluvtine manåkut tusånérukalug-
tuinartoK Kavsérpagssuarne misi-
gissarsimavara.
uvagutdle méraunivtine agdli-
artornivtinilo inerterneKardlune
tusångitsussårnigssaK ajornardlu-
inarpoK. ilame méraunera kingu-
mut Kiviarångavko nuånissusia,
pingårtumik nåléngitsuliorsima-
nane uvdloK nåsimagåine misigi-
simavdlune ilerasutigssaKarane.
aKagumut iternigssaK Kanga Ki-
lanårnartånguarsse!
uvagut inusugtuaraujungnaer-
tugut perorsarneKarnerput måsså-
kut perorsainermut nalendutdlu-
go avdlaoKaoK. taimanikut iner-
terKutinut nålånginigssaK sutut i-
livdlune kångunardlunilo sujora-
nartarpoK. ama akinerdluinigssaK
Kunugivdluinarparput. måssåkut
méraugpat inusugtugpatdlunit i-
nerteråine tusångitsussångikune
akissutingnårissarpå una: ivdlit
sussagssaringilarma, inertigagssa-
ringilarma! imalunit OKausigssa-
Karfigingilarma! uvfa mérKamut
tåssunga ajungitsugssaK sujuner-
taralugo inersimalernermilo aju-
ngitsumik inorKugaluardlugo i-
nerterissaraluartugut.
inuit ilait OKartarput sujorna-
tigut perorsaeriauseK sukangavat-
dlårtoK, mérardlo sagdlaitsumik
perorsartariaKartoK. uvangale o-
Kardlanga: méraK nålagaKartaria-
KarpoK KunugissaKartariaKardlu-
nilo, taimåingigpat mérKat anga-
jorKåmingnut nålagångusåput.
måssåkutdlume uvdluvtine inu-
sugtorpagssuit taimåiput. ing-
mingnut nålagariput. angajorKåt
OKartugssåussusiat tåmaralugtui-
narpoir. Kanorme måna inusugtu-
ssut Kitornagssait ikumårpat?
angajorKåt atarKinåssusiat nå-
lagåussusiatdlo uvagut uvdluvti-
ne misingnaKaoK. méraK nålångi-
sårsimassoK sukangavfigineKar-
tarpoK, sulilo nålångitsuliorneru-
ssok patineKartarpoK. kingorna
påsissarparput KanoK ilioruvta a-
ngajorKåvta iluarissånik iliusav-
dluta.
kisalo OKaorKigsårutinut ilau-
ssarujoK OKauserdluteKåsångitsu-
gut. tamånalume KaKutigorsima-
ngårmat OKauserdlugtunik tusar-
ssaussoKéngilaK. inuk oKauserdlu-
teKarsimåsagune inup nangmineK
Kamuna isumapiloKarneranut i-
malunit isumalussusianut tamåna
erssiutaussarpoK. tamåkulume
KairutigoKaut. inup kamarujug-
ssuarneratigut orKåssineratigut-
dlo anineKarsinaussut mérKanut
tusårKussauneK ajorput. utorKar-
nit ima OKarfigineKarsinaussarpu-
gut: ilivse tamåko sussagssaringi-
lase tusartariaKéngilase.
méraK inerteraluardlugo nålå-
ngigpat utorKait OKartarput: siu-
titit ungoKarput! OKauseK tåuna
uvdluvtine måssåkumut atutune
Kuianåinartutut tusarneKarsinau-
vok, uvagutdle méraunivtine tu-
såsavdlugo OKausiuvoK kånguna-
KissoK! isumaKarmat OKautsinik
inerterKutaussunik nålagtariaKar-
tunigdlunit tusarsinåungitsoK. tai-
måitumik méraKatit tusåtitdlugit
taima OKarfigineKarnigssaK piu-
mångitaKårput, taimame cKarfi-
gineKartoK agsut kångutitarpoK.
måssåkut mérånguaK agdlilågi-
nalerdlune cKauserdlugsimagpat
KuiagineKøinartalerpoK — tamåko
sumit ilikarpai? mérKap agdliar-
tornermine tamåko ilerKuliutinå-
sångigpagit angajorKåjussut pi-
ssugssauscråka ernlnaK inerteri-
ssugssatut påsisitsiniaissugssatut-
dlc suna ajortussoK sunalo aju-
ngitsussoK.
kisalo mérKat unukut anértar-
nerujugssuat tailårdlara. tamåko
issigalugit sordlo utoi'KartaKara-
tigdlo nålagkissugssaKångitsut!
måname tupingnångikaluarpoK:
angajorKaussut utonrartaussut-
dltinit imerpatdlårnermikut mé-
raK igdlume tujormissungortisi-
naungmåssuk, agdlåt silamiginar-
nigssaK piumanerulersinaussar-
dlugo, måkuliuna pinerugika mér-
Kat aniginarnerånik soKutigissa-
Karatik issiginauvatdlårtut. soru-
name angajorKårpagssuaKarpoK
Kitornamingnik nålagkersuivdlu-
artunik, angajorKåtdlo taimåitut
maligagssåuput nersortariaitar-
dlutigdlo.
uvagut méraunivtine unukut
anisinåungilagut angajcrKåvtinut
kivfartutigssaKartinata, pingårtu-
mik atualersimanerup nalåne. ila
taimane perorsainerup pitsåussu-
sia, måssåkumut nalerKiutdlugo
tupingnåinarpoK! nauk inuit ili-
niagakitsungugamik angnerussu-
mik ilitsersuinigssåt neriunartutut
ingikaluartoK. tåssauna kristumi-
ussuseK taimane sangmineKardlu-
ardlunilo Kitornaussunut suniute-
KaKissoK. anånap saniatigut ajoKe
sujulerssuivdluartarpoK. tåssalu-
me ugperniutit taineKartitdlugit
nålångisårnigssaK sumltarnerpoK,
kisiéne tusarnårdluardlune må-
ssåkut misigissarpunga ugperniu-
tinik ilitsersuineK soKutiginéru-
patdlårtoit. imaKa oKarumassoKå-
saoK: åp, taimanime taimåiput
avdlanik iliniagaKånginamik. ki-
siåne uvaguvtinut tamåkuninga
angumeringnigsimassunut tusa-
gagssaussarput nuånersut agdli-
artornivtine perKuserdlungnig-
ssamut, nålångitsuliornigssamut
agdlåtdlume sagdlunigssamut pi-
navérsimatitsissut taimatutdlo i-
nungnut avdlanut ajuatdlagtitsi-
nigssamut inimisugtitsissut. tai-
matut anånavta ajoKivtalo aju-
ngitsugssap tungånut ilitsersorpå-
tigut atåtavtalo piniarnigssap tu-
ngånut ilitsersordluta.
upernatdlarångat aussardlunilo
pinialungniartunut ilåungikåine
sigssame igdlerussårtut inersima-
ssut pissarnere åssilissarpait, su-
milo nålångitsuliortoKarane. må-
nale mérKat taimåitut KaKutigu-
lerput. pinguarnertut atortalerpåt
tamane piumassamingnik aseror-
terineK, måssåkut méraussut pi-
nguarnertut issigilersimanerdlu-
go? mérKat pingigpata inusugtu-
arKat autdlarnissussaraut, tamå-
ko misigalugit tusartardlugitdlo
agsut narrujuminarput.
uvanga ilisimaitsugama ukiut
nagsatarissait pissutikaluardlugit
sujuline OKauserissåka erKaigi-
nartarpåka. tåssa anånap atåtav-
dlo atarKinarnerat. tåuko CKaor-
Kigsårinerisigut sut tamarmik ag-
dliartornivtine aKuneKarsinau-
ssarput. taimatut angajorKaussut
soKutigissaKånginerisigut sut ku-
kulugtutausinaussut kukussutigi-
neKalersinåuput.
måkume apersscrterdlånguit a-
perssortinavigdlutik unuaerute-
rértartut takussardlugit sordluna
sule mérKatut nålagkisårtitaria-
Karaluartut. ila inusugtunguamut
taima pilerdlåjutigissumut una
tugsiuterput tugdluåssusia: sava-
tut amarKut najugånut tåssa må-
na autdlalerpuse! CKautsit tåuko
ersserKingåramik isumaliorna-
ngåramigdlo tugsiutigineKartit-
dlugit anånat Kavsérssuit Kuvdli-
lissutigisinaussarpait. erKarsauti-
gigåinile mérånguartik agdliler-
nermine ima imalo ajortigissunik
ilicrtOK takussuguniko sule alia-
sungnere angnerulisagaluarput. i-
nugdlume ingminuinaK nålagari-
lersartoK nåpitagssamine tamane
pitsaussuginarsinåungilaK.
kisalo uparuarumassama ilagåt:
unuariårKat radiukut taima tai-
neKarmata. tåukume suna angu-
niarnerpåt? imaKa igdlume er-
KigsisimanigssaK? unukutdlunit
alikuserscrneKarnigssåt?
erKumaneKartariaKaraluarpoK
tamåko mérKat siniliårnigssara-
luånut akornutinut ilaungmata.
imåitarpume: tatdlimångornikut
mérKat pigårnerujugssussarmata,
tåssa tusarnårKårdlutik aitsåt i-
narumassardlutik. igdloKarfingne
Kularnångitsumik tamåna ilerKU-
ginarpoK. nunaKarfingnile akor-
nutauvdlune. tamåko ukiut nutåt
nagsatarissait taimåitut iluarina-
ratigdlo ajcrtortaKarput, tamåna-
lo miserratigisinåungilarput.
avdlarpagssuit taigorsinaugalu-
ardlugit tåuko tugdleringikalua-
mik erKartulårpåka. nauk nalu-
ngikaluardlugo ajungitsorpagssu-
arnik angajorKåKartoK perorsai-
niardluartunik åma inugpagssu-
aKardlune, taimåitoK erKartug-
kåka inuit ilåinut ånernartoKå-
sassut Kularingilara. åmale Kulå-
ngilanga inoKartoK oKauserissa-
ma ilåinik ilumorneraiumassunik.
una taigdlånguair agdlautigi-
ssavnut tugdluångikaluartoK ilå-
ngupara ardlåne nuånarineKar-
sinaungmat:
1. uvdlut måko atulersut
Kimanermik nagsalersut
moderniuvfiulersut
avdlanitaoK nagsalerput.,
2. Kanga inuit sujugdlit
taima itunik naluput
avdlatut ilerKOKarput
maligagssiussissarput.
3. mérKatik silagtulersut
tamanik sungiusarpait
OKalugfigiuarpait
atuartitatut ipait.
4. oKalugtuauteKarput
kingulisa portugåinik
tåukunånga sujulivut
atuagkatut ilerput.
5. issuaineK tåukuninga
avdlatutdle pigissarput
nauk inortutut ilåne
misigivfigissariput.
6. ukiutdle Kångiutut
puiorneKåsanerput?
nauk utorKaK sangmissagssaK
CKalugtuartitagssaK?
7. nakuarssuime åma
tåukututdle nungulerput
KajaK åma umiardlo
OKalugtuångorérput.
8. inuiåussuserput tåuna
tåmalersutut ilerpoK
tåssame kingugdliaussut
nungutiniartuarpåt.
9. sujuaissavut OKarput
kinguågssat napatikit!
tamanik sungiusåkit
Kulorunatik perordlik!
10. kinguåtdie CKalugput
sujuaissat tåuko sugssat?
avdlatutdle iniarta
modernimut pulaniarta!
tåssa uvanga isumaga. akerdliler-
sorneKåsagaluarumalunit uvang3
méraunera kingumut Kiviartuå'
savara, sujulivtai perorsainerat
kinguåmingnutdlo maleruarKU'
ssait.. sok sanerKutinardlugit ta'
kussavut tusagkavutdlo ilaorKuV'
figiuåsavavut? nauk ilåne misi'
gissaraluardluta någgårfigissaria'
Karaluardlugit ilait ilaitdlo anger-
figalugit.
taimåitumik sujulika atarKinar-
tipåka. tåukua perorsainerat må-
ssåkut inussut Kanganisaugalug0
atcrumajungnaigåt uvanga iså-
mavnitituaravko.
Adam EHsasen,
EKalugårssuit, K’aKortoK.
perorsaivingmut Gertrud Rasks Mindemut
Sisimiunitumut sujuligtaissugssarsiorneK
mérKanik perorsaivingmut ingminut ingerdlåtumut „Gertrud
Rasks Minde“-mut sujulerssuissussut nalerKUtumik iliniar-
simåssusilingmik sujuligtaissugssarsiorpåt (forstanderigssar-
siorpåt) Sisimiune uvdloK unuardlo ingerdlåssissussugssamik
(mérKat 2—15-inik ukiugdlit 20-nik amerdlåssuseKarsinau-
ssut najugarissagssåt), sulivfigilisavdlugo isumaKatigissut nå-
pertordlugo Kåumatit pingasut sisamatdluntt igdluliap nutåp
atorKårtinigsså sujorKutdlugo, imaKa aussamut 1976. — Kav-
dlunåtut kalåtdlisutdlo OKalugsinaussut åiparit Ki'nuteKarnig-
ssåt piuminarnerutineKarpoK. atorfinigtitauneK pisaoK peror-
sainermik iliniarsimassut mérKanut inusugtunutdlo inigssiane
nunavtinitune ivertitaussugssat pivdlugit DSL-ip Kalåtdlit-
nunåntdlo ministereKarfiup akigssautit ivertitaunermilo pi-
ssusigssat pineKarnigssatdlo tungånut 12/9 1973 isumaKatigi-
ssutigisimassåt nåpertordlugo.
akigssausigauneK il. il. pisåput isumaKatigissutip § 3-a nå-
pertordlugo akigssautit angissutsimikut 22-ånitumik. suliv-
fingme inigssaKartitaunermut atusåput init mardluk, inér-
Kat mardluk, igavfigdlo nerivfiutigisinaussoK. ineKarneK ne-
rissaKaKataunerdlo maligtarissagssat atortussut nåpertordlu-
git akilerneKartåsåput.
sianigerKuneKarpoK perorsaiviup ingminut pigissup malig-
tarissagssaisa § 2-åne agdlagsimassoK imåitoK: „perorsaiviup
sujunertarå angerdlarsimavfingmik ingerdlatsinerme kalåt-
dlit mérartaisa kristumiussutsip anersånit sujulerssorneKar-
nigssåt angerdlarsimavfiup pilersitsissua erKaivdlugo (pala-
siugaluaK Jens A. L. Chemnitz). taimaitdlunilo perorsaivik
maungamut ingerdlanermisut ingerdlåneKåsaoK danskit fol-
kekirkiat tungavigalugo".
påsissaKarKigkumavdlune agdlagkatigut sågfigingningnerit
atorfiningnigssamutdlo KinuteKautit sujulerssuissunut inger-
dlatineKåsåput sumivfilerdlugit ima: c/o Landsprovsten i
Grønland, postboks 63, 3900 Godthåb.
atorfiningniarnermik KinuteKautit sujulerssuissunérértug-
ssåuput kingusingnerpåmik 15. februar 1976.
Forstander for børnehjenmet
Gertrud Rasks Minde, Holsteinsborg
Bestyrelsen for den selvejende institution børnehjemmet
„Gertrud Rasks Minde" søger en forstander med relevant
uddannelse til sin døgninstitution i Holsteinsborg (normeret
til 20 børn, 2—15 år) med tiltrædelse efter aftale 3—4 måne-
der før indvielse af nyopført bygning, formentlig sommeren
1976. — Dobbeltsprogede og gifte ansøgere foretrækkes. An-
sættelse sker i henhold til aftale mellem DSL og Ministeriet
for Grønland af 12/9 1973 om løn- og ansættelsesvilkår for
pædagogisk personale ved døgninstitutioner for børn og unge
i Grønland.
Aflønning m. v. sker efter § 3 i aftalen i 22. lønramme.
Bolig på institutionen på 2 værelser, 2 kamre og spisekøkken
stilles til rådighed og bolig- og kostbidrag svares efter gæl-
dende regler.
Opmærksomheden henledes på § 2 i den selvejende insti-
tutions vedtægt: „Det er institutionens formål at opretholde
driften af et hjem ledet i kristen ånd for grønlandske børn
i mindet om hjemmets stifter (afdøde pastor Jens A. L. Chem-
nitz). Som sådan skal børnehjemmet drives som hidtil på
den danske folkekirkes grundlag".
Skriftlig henvendelse om yderligere oplysninger samt an-
søgning stiles til bestyrelsen, adresse: c/o Landsprovsten i
Grønland, postboks 63, 3900 Godthåb.
Ansøgninger skal være bestyrelsen i hænde senest 15. fe-
bruar 1976.
28