Atuagagdliutit - 08.01.1976, Blaðsíða 26

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
inuiait ingminornerå-
nut peKataujumavit?
AngmalortoK Olsen-ip agdlauserissånut inuiangnik
nungutitsissarnermut akissut
scKutigalugit uivssumisimavdlu-
ngalo agdlauserissartagkatit AG-
me atuartarsimavåka KuleKutag-
dlit „kalåtdlip takussaminut issi-
gingningnera".
katuliusimagaluaruma tauva a-
tuarnivne ardlaleriaKalunga ing-
minut såningassumik Kavseriar-
dlungame tauva ussersorfigisaga-
luarpunga.
Kitiuvdlutigdlo pingårtut amer-
dlaKissut agtortiterpatit. kisiåne
sok „ingassagtajårpigit", taimai-
livdlune ima iloKissiortigititdlugit
agdlåt sagdlungungajagdluinartit-
dlugit? uvanga påsingningnera
najorKutaralugo ajornartorsiutit
ima piviussuvdlutigdlo angnertu-
tigfput ingmingne angeréKalutik.
tugdiine ivdlit agdlagkat sang-
misavara Kalåtdlit-nunåne ilini-
artitsinerup årKigssusimaneranut
tungassoK.
suniuteKarnera
agssortussutigisinaugunångilar-
put iliniartitaunerup periausiata
inoKatigit ineriartortitaunerånut
pingåruteKåssusia; kisiénile tama-
tuma saniatigut isumaKatiging-
nerput kipivoK.
atuarfiup najorKutarissai
isumaKarnerit måna atuartitau-
nerup najorKutarissai kalåtdlit
mérKat atuarfiåne årKigssuneKar-
simassoK kalåtdlit politikerit sko-
ledirektionilo sanerKutinardlugit,
taima isumaKarneK atausinarmik
navsuiautigssaKarpoK; pissusiviu-
ssunut ilisimassaKångineK.
atuartitsinermut atortut
tugdliutdlugo OKauseKarfigåt, a-
tuagkat iliniutit akuerineKartar-
nerat ministeriame pissartOK. tå-
ssunale ilisimatitariaKarpavkit
Nungme skolebogsudvalgeKartoK.
udvalge tåuna iluaKusersutåina-
viuvoK, isumagissagssaralugo atu-
artitsinermut atortugssat atautsi-
mut katerssorniarnerinut naKiti-
gagssatigut, åmalo aulajangivfigi-
niartartugssauvdlugo naKitertini-
ardlugit nagsiussat nåmaginartu-
mik suliausimanersut. uvanga ili-
simassåka najorKutaralugit mini-
steriap taimågdlåt isumagissarpai
teknikikut suliagssat aningaussa-
linigssardlo.
tamatuma kingornagut OKarpu-
tit atuartitsinerme atortugssanik
piniarnerit tamarmik ministeriå-
kortugssaussut, tamånalo ilåinå-
gut erKorpoK, peKatigalugulo OKa-
missårputit, ministeria Kanordlu-
nit ilusilingmik kigdlilersuissu-
ssok sut naKi'neKartugssat. tåuna
kalåtdlit silåinit minguitsumit ti-
gussåinaviuvoK. atuartitsinermut
atortugssat sugaluitdlunit atuar-
fiup atorumavdlugit aulajangersi-
massai piniagagssatut OKauseKar-
figinagit ministeriap pisiarinere
isumaginartarpai. piniagkat mini-
steriaKarfikortarnerat taimågdlåt
pissuteKarpoK tåussuma akiler-
tugssaungmagit.
atuartut avguatårnerat
imåisorissat tugdleK sume atuar-
nigssamik avguatårissarnerit dan-
Atuagagdliutine ANNONCE
akeKarpoK 1,60 kr. mm-mut
skit pisinaussait ukiut atuarfiu-
ssut tatdlimåne najoncutaussar-
toK, kingumut tåssane takutipat
kalåtdlit atuarfinut ilisimassaKå-
ngipatdlårnerit. taimåikaluartoK
taimåisoringningnerit erKortorta-
KalårpoK, tåssa Sisimiune misili-
gutigalugo ukiut tatdlimat inger-
dlatsineKarsimangmat ilåtigut u-
kiut mardlugsuit misiligdlugo tai-
matut avguatårineKarsimavdlune.
sordlo taineKarérsoK misiligutai-
nausimavoK, Sisimiutdlo tåssåu-
ngitdlat Kalåtdlit-nunåt tamar-
me. akerdlianigdle atuarfingne
angnerussune amerdlanerne atu-
artut 6. klassimit avineKartarput
atauseK sujunertaKartumik real-
skolime atuarKingnigssamik åipå-
lo sujunertaKardlune 8. åma 9.
klassime atuarnigssamut.
tåssane ilångutariaKarpara isu-
maKatigigavkit navianaratarsi-
naussoK taimatut ingmikortitsi-
ssarnerne såkortusarneKartarsi-
naussoK uvdlume Kalåtdlit-nunå-
ne inuit atugkamikut åssigingi-
siterérnerénut piorérsumut ila-
sautaussugssamik.
iliniartitsissut aggersitat
tåssauna „nuånarineKartoK" ig-
dluinarsiortumik danskit iliniar-
titsissut issornartorsiortarnere.
påsinarpcrdlume issornartorsiui-
ssariaKarnera, kisiåne issornar-
torsiuineK tungavigssaKardluarta-
riaKarpoK piviussunik najonruta-
lik. sianipalugpoK oKåinåsavdlune
akissugssåussutsimik amigaute-
Karnerardlugit. sumit tamåna na-
lungiliuk? ukiorpålugssuarne Ka-
låtdlit-nunåne sulerérnikut misi-
gissama oKarfigånga, tåssunarpiå-
kut kalåtdlit Kavdlunåt iliniar-
titsissut ingmikorteriarneKarsi-
nåungitsut. akerdlianigdle imåisi-
naussarpoK iliniarlitsissoK dan-
skiussoK amerdlaKissunik pissute-
Kartumik ingminut mérKanutdlo
ikioriarfigssaKångitsumjk ajor-
nartorsiulersinauvdlune.
tamatuma kingornagut tikipat
iliniartitsissut danskiussut mérKa-
nik perorsainikut nåmagsinigsi-
nåunginerat. tåssunga aperauté-
rånguaK ilerusugpara iliniartitsi-
ssut tåuko pissugssaunerat piv-
dlugo aperKuterujugssuångorsi-
nauvordlo tåuko KaneK periarfig-
ssaKartiginerat kalåtdlit mérar-
tåinut percrsaissutut suleriarnig-
ssamut; t.aimatutdlo piumassaK
ivdlit anguniagkangnut kalåtdlit
mérartaisa kalåtdlisut perorsar-
neKarnigssånut nalerKutusoringi-
lara. danskit iliniartitsissut Euro-
pame kulturimik tunuleKutagdlit
periarfigssaKångivigput mérKat
ingmikut kalåliussutsikut peror-
sariarnigssåinut. tamåna påsiv-
dluarsimagamiko suliagssamik pi-
ngårnerssåtut issigisimavåt mér-
Kat sapingisamik tamatigortunik
ilisimassalersorniarnigssait. uva-
ngalo isumaga nåpertordlugo ta-
måna atuarfiup suliagssåta pi-
ngårnerssarissariaKarpå anguni-
agkatut. perorsarnerinut akissug-
ssaunerpaussut tåssaussariaKar-
put angajorKåt. kalåtdlit politiki-
kut sulivfisa erninaK tamåna på-
sivdluartariaKarpåt uvdlume a-
tuarfingme pissutsit ukiorpagssu-
arnilo pissusiussugssat nautsor-
ssutigalugit.
kussanavingmik nangigputit:
„åmåtaoK iliniartitsissut isumagi-
niartarpåt nåmagtunik Kångiutor-
feKarnigssaK, piumaneruvdlugo
sap. ak. 40 imalunit sule amer-
dlanerussut". naluvara tamåna
sumit pisimanerit, kisiåne pissu-
siviussut uniordluinarpatit. dan-
skit iliniartitsissut amerdlanerit
Kångiutortarnigssat kigsautigineK
ajorpait, tåssa pingitsoratik atu-
artitsivfigssamingne nåmagtor-
ssuarnik suliagssaKaréramik.
danskit kalåtdlitdlo iliniartitsi-
ssut Kångiutorfé avguaKatigigsi-
kåine takusinauvarput kalåtdlit
Kångiutornerussartut danskini-
ngarnit. tamavtalume nalungi-
navtigo kalåtdlit iliniartitsissut
KanoK ajorssautigineKartigissut
tamåna angnerussumik navsuiar-
tariaKångilaK.
atuarfiup sujunertå
atuarfiup anguniagai nåmagigtait-
dliutigåt. ivdlit kisivit taima isu-
maKångilatit. kisiåne taimatut nå-
magigtaitdliornerit inungnut er-
Kortunut tugtitariaKarpat, tåssa
Kalåtdlit-nunåta politikikut Kut-
dlersaKarfiånut — landsrådimut.
tåssame landsråde kisime tåunåi-
navigdlo anguniagagssanut aki-
ssugssaussugssaungmat. sorunalu-
me nalungilara inatsisit erKarsau-
tigalugit folketinge inatsisilior-
tugssaussoK; inatsisitigut akissug-
ssauvdlune; kisiåniuna enrarsar-
tautsikut akissugssaunermut aki-
ssugssauneK landsrådimlpoK.
anguniagagssatut kigsautigissat
takutsiåinardlugo måna angunia-
gaussumut åssingussorujugssusi-
nauvoK pårdlauterKajånartumik.
tåssa måna anguniagaussoK i-
maingmat atuartut sapingisamik
amerdlasunik periarfigssiniardlu-
git iliniarKigsinaunigssamut. ta-
månarpiarme kigsautiginguatsiar-
pat iliniarKigsinaunermut periar-
figssarpagssuit taigoravkit, angu-
niagkap aulajangernerane pingår-
titaussugssat, tauvalo naggaser-
pat: „avdlarpagssuitdlume". — tå-
ssalume pingårutilingmik ingmi-
koruteKarpoK. uvdlume kalåtdlit
atuarfiat nalinginaussumik ineri-
artortitsiviuvoK. atuarfik kigsau-
tigissat tåssauvoK inussutigssar-
siutinut najorKutaKartumik atu-
arfik. ussernartorsiornarpoK mér-
Kat atuarfigissariaKagånik kigsau-
tigissat tåssaussoK inussutigssar-
siutinut iliniartitsinermut atuar-
fik tungaviussumik taineKartar-
tcK. atuarfingme taimåitume pe-
riarfigssaKarpcK mingnérKat atu-
arfiånit, tauvalo sule angneruler-
sitdlugo inuit atugkamikut av-
dlåussutait uvdlume kalåtdline i-
noKatigingne avigsårutaorérsut.
sok landsråde sujugdleK aki-
ssugssåussutsiminik misigisimasi-
mångila? imåisimångilarme suli-
agssartik merserigamiko, tåssame
landsrådip ilaussortai misigssulå-
råine, avatånltuvdlune isurnaKar-
KajånarpoK, sordlo Kalåtdlit-nu-
nåt palasinangajagssuarnik ilini-
artitsissuinangajagssuarnigdlo å-
malo piniartut aulisartutdlo atau-
siåkåt taimågdlåt inoKartoK.
måna landsrådiussup takusi-
naussåka maligdlugit åma aki-
ssugssåussutsine sumiginarsima-
vå. erKarsautiginaruk atuarfing-
mut inatsisigssatut sujunersumik
kingugdlermik oKatdlisigingning-
nera. — landsrådip pissugssauv-
figissariaKarpå Kalåtdlit-nunåne
mérKat atuarfisa anguniagagssait
ersserKigsut pilersisavdlugit. a-
nguniagkat uvdlume pissutsinit
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tam aisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Ki'nutigarput naitau-
kutdlangnik agdlagtaruuvdlu-
git. ilångutagssiat ouautslt 200
sivnersimagpatlgit amcrdla-
nertlgut SrKigssuissoKarfiup
nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mAngitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
uarsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausinar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk flnga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
aulajangerneKartariaKarput suju-
nigssamigdle åma tikuartuissuv-
dlutik; sujunersume imåitariaKå-
ngitsume atuarfik ilagitdlo a-
tautsimut ilagutititdlugit, tamå-
name ukiut 150 matuma sujorna-
gut pisimassunut sangmiput (atu-
arfingmut inatsit 1814-imérsoK).
tailara, landsrådime OKausiuku-
langmat „ikingnerussuteKartut".
ilausscrtat påsisimagunångilåt
Kalåtdlit-nunåne atuarfingne „i-
kingnerussutileKartoK" taimågdlåt
atuartut avgornerisa 15°/o-inga-
jåinik amerdlåssuseKartunik —
tåssa mérKat atuartut Kavdlunå-
tuinaK oKausigdlit. mérKat tamå-
ko avdlatut ajornartumik måne
atuartariaKarput, taimåikaluar-
tcrdle atuarfingmut inatsisigssa-
me sujunersume nutåme OKautsi-
mik atautsimigdlunit taineKarsi-
méngitdlat. tamåna avdlane Ka~
norme tauva taineKåsagaluarpa?
landsråde Kanorpiarme iliorpa
kalåtdlit atuarfiat avdlångortini-
ardlugo?
ministeriame atorfigdlit Kinuvi-
gisimavait nutåmik atuarfingmut
inatsisigssamik sujunersusiontuv-
dlugit piumassaralugo kalålerpa-
lungnerussugssåusassoK. kalåler-
palungnerussumik atuarfik su-
nauna? landsråde tamatumunga
ersserKigsumik navsuiauteKå-
nginpmat, KularnångilaK tamåna
kalåtdlit tamarmik ingmikut isu-
maKarfigåt KanoK påsineKåsaner-
sok. taima periauseKarneK ajor-
nångineralårssuvoK. måna angu-
niagaK sunalunit tåikartorneKar-
sinauvoK sujunersumut nalerKU-
titdlugo; sulilo pitsaunerussumik
OKartoKarsinauvdlune — tåssau-
na „ministeriaKarfiup11 sujunersu-
tå.
tåssåunginerpa politikeritut pi-
ssugssauvfiup sumiginagaunera?
tamåna nunane avdlane taine-
KarsinauvoK inuiait ingminordlu-
tik 1-oKunerånik!
ivdlit tamatumunga peKatauju-
mavit?
K. Rohmann Hansen,
Sisimiut.
Til Wiberg
og Olsen
Kære P. Wiberg og A. Olsen!
Hvad gør I to, når I møder hin-
anden på gaden i Sisimiut?
For ofte synes jeg, at debatten
i AG er meget negativ. Til tider
er det ikke så meget emner der
debatteres, som det er personlige
fejder, der føres. Jeg mener, at
den megen negative kritik og
usaglighed kun fører bort fra må-
let og danner endnu flere kløfter.
Kløfter er der nok af i Grønland,
så lad os prøve at undgå at grave
nye og i stedet bygge smidige bro-
er over de, som er uundgåelige.
Men hvad er målet? Er målet
ikke et Grønland med udstrakt
hjemmestyre? Hvorfor bides vi så,
vi er jo enige, ikke? Så må det
da også være lettest, om vi følges
ad under et godt samarbejde.
Hjemmestyret gælder jo alle, der
bor i Grønland.
Til slut vil jeg ganske fredeligt
og venskabeligt spørge først A.
Olsen: Hvorfor går det meget ofte
sådan, at unge grønlændere efter
afsluttet uddannelse i Danmark
bliver der en længere årrække i
stedet for at tage hjem og afløse
de trætte danskere, der findes i
Grønland? — og til P. Wiberg:
Hvor ville jeg gerne kunne glem-
me mit modersmål, for med hele
mit hjerte at kunne opleve dette
skønne land. Nogle sproggenier
er de fleste af os danske jo ikke,
og arvinger til dette land vil vi
aldrig kunne blive. Er det ikke of-
te det, der i bund og grund piner
os? Men lidt overbærenhed for
vor barnlige egoisme må vi da
kunne tilkomme, ikke sandt.
Med venlig hilsen
Jørn O. H. Bork,
Arsuk.
Wibergimut
Olsen-imutdlo
asassara P. Wiberg åma A. Olsen!
Sisimiune avKusinerme nåpikå-
ngavse KanoK pissarpise?
isumaKarajugtarpunga akuliki-
patdlåmik AG-me OKatdlineK a-
jortitsiniarneruvatdlårtartOK, OKa-
luserissatdlo imailineKara j ugtar-
put sordlo inuit atausiåkåt ing-
mingnut kingmåunerat. isumaKar-
punga, taimatut ajortitsiniarneri-
naK tungaveKångipatdlårtunigdlo
agssortuneK anguniagkanut unga-
sigdlissutauginardlutigdlo sule a-
vigsårutinik agdlisaiginartartut.
avigsårutit Kalåtdlit-nunåne a-
merdlaréKaut, taimåitumik pi-
ngitsorniarniartigik nutånik avig-
sårusersuerKingnigssaK taorsiut-
dlugulo ikårtarfiliorniardluta av-
dlatut ajornartumik avigsårute-
Karfiussutigut.
kisiåne suna anguniagauva?
imåinginerdlune Kalåtdlit-nunåt
angnertumik ingminut ingerdlati-
toK hjemmestyreKarnikut? tauva
sok agssortussuteKåinåsaugut, tå-
ssame isumaKatigissutigerérpar-
put, ilå? taimaigpåme ajornångi-
nerusaoK ingerdlaKatigingniaruv-
ta suleKatigigdluarneK atorniar-
dlugo. tåssame hjemmestyre Ka-
låtdlit-nunåne najugaKartunut a-
tortugssauvoK.
naggatågut erKigsisimassumik
ikingutingnersumigdlo aperilanga,
sujugdlermik A. Olsen-imut: sok
imåikajugpatdlårpa, kalåtdlit inu-
sugtut Danmarkime iliniarérdlu-
tik ukiut ardlaligssuit Danmarki-
miginarKåratdlartartut danskit
Kasussut Kalåtdlit-nunåne taorse-
riartortugssaugaluardlugit? — å-
malo P. Wiberg-imut: ila uvanga
nangmineK OKautsika puigordlu-
git nuna måna kussanartorssuaK
iluamik misigiumagaluaKåra uma-
tiga tamåkerdlugo. uvagume dan-
skit amerdlanerit OKautsinut åssi-
gingitsunut pikorigsorssungilagut,
nunamut maunga inugtaviussu-
tut ilernaviéngilagut. taima misi'
gissarnerput tåssarpiaunerdlune
tungaviunerpaussartoK éniaute-
Kartutut misigisimanivtinut? ki-
siåne taimatut mérarpatdlagtar-
neK ingminuinaK issigerKajåssar-
nerput ilåtigut isumåkérfiginiar-
tariaKartåsaoK, ilå.
ikingutingnersumik
inuvdluarKUSsivdlunga
Jørn O. H. Bork
Arsuk.
26