Atuagagdliutit - 19.01.1978, Blaðsíða 15

Nanisivik — issigt urne augtitagssarsi-
ornerme politikimik nutåmik misilfvik
' taima oxarpox augtitagssarsiorfingme pissortax
Jim Marchall, augtitagssanit sisamanit sujugdlerme
Marmoriliup akilitåvanit Canadame aKerdlugssamik
zinkigssamigdlo piaivfik eskimunik sulissoxaruma-
ssok
Philip Lauritzen avisime uv-
dlormut sarKiimersartume In-
formationime avisiliortuvoK.
avisip Kalåtdlit-nunånut tu-
ngassunik agdlautigingnig-
tartorå, Canadame Alaska-
milo inuit pivdlugit agdlauti-
gissaKartartortaoK. Kalåtdlit-
nunåt pivdlugo Informatio-
nime ukiut tatdlimat kingug-
dlit agdlautigissaKartarsima-
vok. Philip Lauritzenip atua-
gaK „atortitdlugitdlo tamaisa
.pisit" atuagkiarå, kalåtdlit
politikerit inusungnerussut
aperssorneKarnerånik oKau-
seKautåinigdlo imaKartoK.
AG-p Philip Lauritzen Ca-
nadame angalanerminit ag-
dlautigissaKarKuvdlugo Kinu-
vigisimavå. mana agdlau-
tigissai sisamat pisimasavut
Informationimilo ungasingit-
sukut naKineKartarsimassut
manåkut ilångutalisavavut.
augtitagssarsioKatigit Greenexip
Marmorilingme aKerdlugssamik
zinkigssamigdlo piaivfia akilitår-
dlunilo unangmigdlerteKalersima-
vok Baffin Bugtip igdlua’tungå-
ne Canadap issigtortåne.
ukiup atautsip sujornagutdle
Marmorilik issigtume kisiartauv-
dlune aKerdlugssamik zinkigssa-
migdlo piaivfiuvoK — Strathona
Soundilo, kangerdluk Baffin Is-
landip avangnamut isuanitoK, i-
nuit tamåne najugaKartut (eski-
mut) piniartarfiata ilagå, inuilåK.
uvdlumxkut tamåniput aKerdlug-
ssamik zinkigssamigdlo piaivfik
nutårdluinaK igdloKarfigtalik
augtitagssarsioKatigit Mineral Re-
sources Internationalip eskimåtut
taigusersimasså Nanisivik, Cana-
damilo nålagkersuissut taisima-
ssåt issigtume augtitagssarsior-
nerme politikimik nutåmik sa-
Perutaitsumigdlo misilivfik.
Nanisivingme augtitagssarsior-
fingme pissortap Jim Marchallip
tamåna ugpernarsarpå:
„Nanisivik misilivfiuvoK Cana-
dap issigtuane augtitagssarsior-
nerme ingerdlatsinigssame mali-
gagssiuivfigssatut", Informationi-
mut OKarpoK, nålagkersuissutdlo
misiligutitut sujunertarissåt ima
OKautigå:
„nålagkersuissut Nanisivik fag-
skolerujugssuartut isumaKarfigåt
inuit tamåne najugaKavigsut aug-
titagssarsiornerme suliaKarner-
mik iliniagaKåinaratik åmåtaoK
inuiaKatigingne sulivfigssuaKarfi-
ussune inunermik iliniarfigisav-
dlugo“.
ilaKutagdlit sulivfitik
pårivdluarneruvait
sujunertarissat tamåko Nanisivi-
up ilusilersorneranut tunuliaKU-
tauput Marmorilingmutdlo sanig-
dliukåine åssigingissutit erninaK
takuneK ajornångitdlat, åssersu-
tigalugo Marmorilik baråkinik ig-
dloKartoK angutåinarnutdlo suliv-
fiussoK tangmårsimavfigtut, Na-
nisivik igdloKarfiuvoK ilanuta-
ringnut atausiékånut igdlulik ila-
Kutaringnitdlo najorneKartoK.
SOK?
„misigssuinerit sujugdlit måne
autdlartingikatdlaravtigitdle nå-
lagkersuissut nåmagsissagssanik
åssigingitsunik akuererKussa-
niingnik piumassaKarput piaiv-
fingmik autdlai'titsissoKåsagpat“,
Jim Marchall oKalugtuarpoK. „pi-
umassarineKartut ilagåt ilaxuta-
ringnut atausiåkånut igdlugssa-
nik sanåsassugut, taimaisivdlune
sulissugssat — pingårtumik ta-
måne najugaKavigsut — ilaKuta-
tik nagsarsinauniåsangmatigik".
— KanoK tamåna ingei-dlava?
ajungeKaoK. sulissorissat av-
dlångujåissusiat nakussagsarpå,
tåssame Marmortlingmisordlui-
naK, taima påsisimavara, ajornar-
torsiutivta angnerssaråt. tuséngi-
såinangajagparput inuit maung-
narumångitsut inuilåme inigssisi-
manera imalunit issigtumxnera
pissutigalugo. akerdlianigdle tu-
sarajugparput inuit aggerusu-
ngitsut ilaKutatik nagsarsinåu-
ngikunikik, ajoraluartumigdle ta-
maisa sule igdlugssaKartingilavut.
isumaKångitdluinarpunga piaiv-
fik angutåinarnik sulissoKardluta
ingerdlåsinauvdlugo. suna pissu-
tigalugo aggisåpat — suna tai-
mailiornermingnut pissutigisavåt
måne Canadame akilerårutitigut
inatsiseKångilagut sordlo Kavdlu-
nåt Kalåtdlit-nunane pineKartar-
tut. aningaussat tungaisigut må-
ne Nanisivingme inungnut atau-
siåkånut neKerorutigisavdlugo pi-
ssutigisinaussatuarput tåssa uv-
dlormut sivisumik sulissariaKar-
neK taimailivdlutik kujasingneru-
ssumit angnerussumik aningau-
ssarsisinaunerat.
arnat åma sulissarput
— arnat augtitagssarsiorfingme
sulissunik uvigdlit sulerissarpat?
„åma tåuko sulissarput".
— pingitsoratik sulissåsagamik?
„piumagunik, kisiåne isumaliu-
tivtinut ilaussarpoK sulissugssa-
nik ivertitsisatitdluta tåssame ta-
kujumanerugavtigo mardluvdlu-
tik sulinigssait. sujugdlermik a-
ningaussarsiornerup tungåtigut
tåukununga tamåna pissariaKar-
tuvoic. taimåingigpåme manineK
iluanårfiungilaK. åipagssånik må-
na arnamut angerdlarsimåinar-
figisavdlugo pitsåungilaK. tarnip
tungånut artornartuvoK suliaKå-
ngikåine. inoKatigit ikigtunguput
265-Inarnik amerdlåssuseKartut
angutitdlo uvdlormut nalunaer-
Kutap akunere arKaneK-mardluk
suligajugput. arnatdle taima suli-
tigineK ajorput. uvdlormut nalu-
naerKutap akunere arfineK-pinga-
sut sulissarput sapåtip akunera-
nut uvdlune tatdlimane".
— mérKåme?
„pigingneKatigit børnehavimik
ingerdlataKarput aussåkutdlo ing-
mikut itumik tamanut atortumik
suliaKartarpugut. atuarfik mator-
KassuvoK uvagutdlo mérKat på-
fineKarnerat akissugssauvfigår-
put“.
— mérKat måninerat KanoK i-
ngerdlava?
„ajorinagagssåungilaK. ingmi-
mikut pårssissoKartineKarnigssaK
pissariaKartipåt Kularutigssåu-
ngilardlo mérKat angajorKåming-
nit issigtumlnermingne pigssar-
siaKarnerussartut manititdlutik.
inersimassut kujatånisut inuput,
igdlune kujatånisut itune najuga-
Kardlutik fjernsynikut issiging-
någagssat kujatåne takuneKar-
tartut issigingnårtardlugit av-
dlaipagssuitdlo".
igdloKarfik angrnassoK
— Marmorilik pigingneKatiging-
nit tamarme pigineKarpoK suna
tamarme Greeneximit ingerdlå-
neKartoK. Nanisivingme åma tai-
måipa?
„nåme. Nanisivik pigingnexati-
gingnit igdloKarfigineKångilaK.
nålagkersuissut piumassarissaisa
åiparisimavå Nanisivik igdloxar-
fiusassoK angrnassoK, tåssa imåi-
poK igdloKarfik nålagkersuissunit
sivnissoKartoK atorfeKarfeKåsa-
ssordlo — igdloKarfigtut avdla-
tordluinardle".
— imåipa nålagkersuissutigor-
tumik atuarfeKardlune, tingmi-
ssartoxardlune, nalunaerasuar-
tautitigut atåssuteKardlxme, na-
korSiartarfeKardlune il. il.?
„åp, tamåko tamaisa nålagker-
suissut ingerdlatarait.
— kia igdlut pigai?
„uvagut igdlut pigåvut sulissuv-
tinit najugarineKartut igdlumut-
dlo akiliutigssat uvaguvtinut aki-
lertarpait. sivnere nålagkersui-
ssunit pigineKarput".
— Mineral Resources Interna-
tional Marmorilingmisut kiser-
måussivdlune ingerdlatsiumasi-
måsagaluarnerdlune?
„tåssaxa. isumaKångilanga aug-
titagssarsioKatigit kikutdlunit
niuvexatigigtut inuneK ornigingi-
kait. amei'dlanertigut avdlamik
KinigagssaKartångitdlat. kiavdlu-
nit nalungilå perxingnångitsoK
sulissorissat nalunaerxutap aku-
nerine 24-ne sulisitsissunut Ki-
lerssorsimåsavdlugit".
— sok augtitagssarsioKatigit a-
merdlanerit avdlamik Kinigagssa-
Kartångitdlat?
„aningaussaKarnerup tungå
perKutauvdlune. takoimartauvoK
nålagkersuissut augtitagssarsior-
nermut akuliusimangmata sordlo
Nanisivingme taima iliorsima-
ssok“.
— Nanisiviup pilersiniarnera
KanoK akeKarsimava?
„katitdlugit Kavdlunåt ani-
ngaussåinik 400 miil. kr., tåssa
imåipoK uvagut nålagkersuissut-
dlo aningaussartutivut".
— nålagkersuissut 110 mili. kr.
nalingisa migssait Nanisivingmut
aningaussartutigisimavait aker-
dlianigdle nålagauvfiup piaiv-
fingme aktiat 18 procenté pig-
ssarsiarisimavai?
„åp, ilumorpoK. tamånauvordlo
ingerdlatsinerme politikimut nu-
tåmut erssiut".
— Nanisivik ima nåmagsissag-
ssaKartigå aningaussalissutit ta-
måko tamarmik ingmingnut aki-
lersinauvdlutik?
„ingmingnut akilisarKårput".
ukiune 12-ine tunissagssiusaoK
— kisiåne augtitagssamik angisu-
mik peKångilaK?
„nåmik, angivigsungilaK Mar-
morilingme piagagssamit angine-
rulåraluardlune. pingårnerussor-
dle tåssa augtitagssaK pitsaussu-
game imamitdlo tikikuminartu-
tumitdlune. augtitagssarsiorfing-
nit kujasingnerujugssuarmltunit
nunavdle timånitunit agssartor-
nerme akigssaiautikineruvugut".
— Kaitugo Nanisivik navssåg-
ssaerutisava?
„Nanisivik ikingnerpåmik ukiut
12—13 piusaoK augtitagssarsior-
figtut. taimailiusavdluta pingit-
sailissauvugut. tåssa nålagkersui-
ssut piumassaisa pingajuat. piu-
massaråt sapingisamik sivisu-
mik augtitagssarsiorfik ingerdlå-
neKåsassoK piainigssamutdlo aku-
erssissume ersserKigsumik ag-
dlagsimavoK mingnerpåmik uki-
une 12-ine månlsassugut. taimåi-
tumigdlo akuerssissume kigdlili-
neKarsimavoK ukiumut KanoK ag-
tigissumik tunissagssiortåsassu-
gut“.
— SOK?
åssigingitsunik perKuteKardlune
kisiåne sujugdlerpåmik tamåne
nunaKavigsut iliniartineKarnig-
ssait pissutigalugo. misilineK si-
visumik atasinaorKuvdlugo tua-
viunago. suliagssaK piuminaitdlu-
nilo oKingitsoK pivfigssartornar-
toK. imaKa pivfigssaK tamanit pi-
ngårnerssauvoK".
— Mårmorilingme ukiut tatdli-
mat tunissagssiorneKarérmat suli-
ssunit katitdlugit 350-init kalåt-
dlit 70 migssait sulissorineKarput,
Nanisivingme inuit Kavsit sulisso-
rineKarpat?
„sttlissunit katitdlugit 150-init
40—50-itdlo akornåne. isumaKar-
punga tamåna pitsaussussoK ei’-
Karsautigigåine oktober 1976 ki-
ngorna aitsåt autdlartisimassugut.
anguniagaK 60 pct. inuit
— sapingisamik inuit amerdlasut
atorfinigtiniarneKartarpat?
taimaisiortugssauvugume. Nani-
sivingme misilinerme tåssa tu-
ngavxgtut autdlåvigissaK, piuma-
ssarissatdlo tamarmik måko ila-
Kutat ilånguneKåsassut, igdloxar-
fiusassugut nalinginaussoK piv-
figssamilo aulajangersimassume
månlsassugut piumassarissat txi-
ngavigpiaussut kinguneråt: måne
nunaKavigsunik sulissoKarnigssaK.
taimaisivdlune piainigssamut a-
kuerssissutivtine agdlagsimavoK
ilungersutigisagiput ukiut pinga-
sut ingerdlanerine sulissut 60 pro-
centé måne inungorsimåsassut.
taimåikaluartordle isumaKarpu-
nga piumassarissaK tamåna aju-
vigsumik OKausertalerneKarsima-
ssok. isumaga maligdlugo kisitsit
60 procent agdlagsimångisåinarsi-
mésagaluarpoK, kisiåne nålagker-
suissut tamåna akuerisimavåt Ca-
nadap kujatåtungåne isumaKati-
git aulajangersimassut piuma-
ssait namagsiniåinardlugit. ajor-
nartcrsiut unauvoK ukiut pinga-
sut Kångiugpata kikutdlunit ki-
sitsit 60 procent erKaimasinauvåt
Kularingilaralo amerdlaKissut mi-
Jim Marchall — Nanisivik 400 miil.
kr.-nik akeKarsimavoK, ingminutdle
akilfsarKårpoK.
silineK Karssupigtumik oKautigi-
niåsagaluaråt kisitsit nalautsomi-
kut taissaK angusimaneriput a-
ngusimångineriputdlunit. isuma-
Karpunga tamåna ajordluinartu-
ssok. aulajangissussugssaK unau-
ssariaKarpoK pingoriartortitaK
suna ingerdlanersoK ajornaptor-
siutinigdlo nalilineK pilerssårusi-
amut agtumåssuteKartunik. 60
procentimik oKardlune OKåinar-
neruvatdlårpoK iluaKutåungilar-
dlo takutitsiniutåinartut ator-
fingnik pilersitsisavdlune. måne
nunaxavigsunut niorKutigssior-
nermutdlunit iluaKutåungilaK." —
— isumaKarpit ukiune pinga-
sune anguniagagssaK 60 procent
angusimanagit?
„nåmik, taima isumaKångilanga,
tamatumunga pissutaussut tunga-
veKardluartut takusinauvåka a-
jornartortitsissut. åssersutigalugo
iliniartutigissavut ukiut sisamat
Kångiugpata aitsåt inisåput — u-
kiut iliniarfiussut taima amerdlå-
ssuseKaramik — tamånalo ima
kinguneKåsaoK aggersitat iliniar-
simassut suliait ukiut pingasut
Kångiunerisigut tigusinåungikait
taimalo nutånik måne nunaKa-
vigsunik iliniartugssanik angmåu-
ssisinaunatik".
— Kavsinik iliniartoKarpise?
„månåkcrpiaK 12“.
Nuuk ungdoms-
pension
Til ungdomspensionen i Godthåb søges, til tiltrædelse 1.
april 1978 eller umiddelbart derefter, en assistent med pæda-
gogisk uddannelse og erfaring indenfor dette arbejde.
Institutionen er normeret til 45 unge skole- og uddannelses-
søgende samt social- og kriminalforsorgsanbragte mellem 16
og 25 år.
Personalenormeringen er 1 leder, 1 stedfortræder og 2 assi-
stenter.
Stillingen indebærer, foruden det daglige arbejde, 2 ugentlige
nattevagter samt arbejde hveranden week-end.
Aflønning sker tjenestemandslignende med en løn svarende til
lønramme 8, hvor begyndelses- og slutlønnen udgør hen-
holdsvis kr. 5.057,31 og kr. 5.525,05 for ikke-hjemmehørende
og kr. 4.492,38 og kr. 4.900,24 for hjemmehørende incl. ulempe-
tillæg.
Da jobbet er meget krævende bør oplysninger søges ved hen-
vendelse til Nuuk Ungdomspension, Boks 109, 3900 Godthåb,
telefon 2 15 90.
Ansøgning med oplysninger og tidligere uddannelse og be-
skæftigelse bilagt kopi af eksamensbeviser og anbefalinger
fremsendes senest den 15. februar 1978 til:
Bestyrelsen for Nuuk Ungdomspension
c/o NUUK KOMMUNE . Boks 605 . 3900 Godthåb
15