Atuagagdliutit - 19.01.1978, Blaðsíða 26

avdlanik periar-
figssaKarpoK
— imigagssap matussauvdlufnai'nerane aningaussa'
tigut ånaissat taorserniåsavdlugit
landsrådimut ilaussortaK Henrik
Nielsen radioavisimut oKarpoK ni-
oncutigssat erKUSSorneKartartut
akilerårusernerisigut landskasse
isertitaKartarsinaussoK. tamatu-
muna landsrådip sujuligtaissua
akerdlilerpå oKarsimangmat i-
migagssap kigdlilersorneKarnera
angnertusisineKåsagaluarpat ma-
tussineKavisagaluarpatdlunit pi-
ssariaKalisassoK nuna tamåker-
dlugo akileråruteKalersitsinigssaK
Procentit 15-it tikitdlugit.
— KGH-p nautsorssutigå uki-
°K-måna niorKutigssanik entu-
ssuiniardlune 800 mili. kruninga-
iangnik nalilingnik. niorKutigssat
erKussugagssat tamåko sordlo
procentinik tatdlimanik akilerå-
ruserneKartugaluarpata tauva
landskasse 40 mili. kruninik iser-
titaKarsinåusagaluarpoK, tauvalo
ama inugtaussut landskassemut
aningaussalersueKatåusagaluar-
put, Henrik Nielsen radioavisi-
mut OKarpoK nangigdlunilo:
— landskasse 1979-ime inung-
nik ikiuinermut 15 mili. kruninik
aningaussaliniarpoK, aningaussat-
dlo amerdlanerssait imigagssa-
mik ajornartorsiuteKartunut pi-
ssugssåuput. imigagssamik ator-
nerdluineK migdlisineKarsinau-
ssugpat tauva åma inungnik ikiu-
inermut aningaussartutit ikilisi-
neKangåtsiåsagaluarput.
landsrådimut ilaussortaK Hen-
rik Nielsen, SiumumérsoK, åma
radioavisimut OKarpoK landsrådip
imigagssamik ajornartorsiutit a-
kiorniardlugit sujunersusiå nor-
mo 2 isumaKatigalugo, tåssa ag-
dlagartaKardlune Kåumatikutår-
tumik imigagssanik aulajanger-
simassunik angnertussusilingnik
pisinauneK.
påsin iaineK ato rsfnåun g itd luinarpo k
Nanortalingme Brugsenip pissortai atuissartunik på-
siniaineK pisiniarfingmik tåussuminga tusåmanerdlu-
gaulersitsissoK pivdlugo oKauseKartut
— Nanortalingme Brugsen piv-
dlugo atuissartunik misigssuisi-
manea atorsinåungitdluinarpoK.
atuissartut udvalgiata misigssui-
sitsissussup sarKumiussai imersu-
gagssat 41-inarnit akineKarput.
kommunip iluane atorfinigtitat
taimåitunik sarKumiussinerat
iluarinångitdluinartutut nalerKU-
tingitdluinartututdlo issigårput ..
Nanortalingme Brugsenip pi-
ssortai taima oaarput atuissartut
PåsiniaivigineKarnerat aviséraK
TusardluarnåK atordlugo sarKU-
miuneaartut pivdlugit. påsiniai-
nerup tamatuma erssersipå atui-
ssartut amerdlanerpårtait ilåtigut
isumaKartut Brugsenip niorKutig-
ssautai akisuvatdlårtut, pisinianik
kivfartussineK ajorpatdlårtoK, pi-
siniarfik tukagpatdlårtoK ipeaar-
patdlårtordlo.
— nautsorssutivta igdloKarfing-
ne avdlane brugsit nautsorssutåi-
nut nalenriukåine takuneKarsi-
nauvoK niorKutigssautivta aké
mingnerussut, Nanortalingme
Brugsenip pissortai Tusardluar-
nmut OKarput nangitdlutigdlo:
— imersugagssat igdloKatiging-
nut tamanut avguéuneKarsimagu-
narput, saniatigutdle amerdlasut
pisiniarfit ilånut ilinenarput, sor-
dlo kina Brugsenimut kamagpat-
dlårtoK ardlalingnik tigusisinå-
ngordlugo.
— igdloKarfingme igdloKatigi-
kutåt 380-iungmata påsiniainerup
inernera igdloKatigikutåt angner-
påmik 10 procentinik tungaveKar-
simasaoK. taimåitumik nautsor-
ssutigissariaKarpoK lmersuisima-
ngitsorpagssuit soKutigingningit-
sut imalunit agdlåt pissutsinik
nåmagingnigtut. kisalo taineKar-
poK pinersautit akisuvatdlårtu-
ngoK, nauk atausinaup tamåna
entaisimagaluarå.
Nanortalingme Brugsenip suju-
lerssortai åma OKarput issertor-
neKarsinåungitsunik ajornartor-
siuteKardlutik — sulissorissanut
tungassunik niorautigssatdlo ilåi-
nik amigauteKarnermik. — kisiå-
nile tamåko atuissartunut akor-
nutauvatdlångitsumik anigorsi-
mavavut, sordlo igdloKarfingnit
avdlanit niorKutigssanik aigdler-
sitsinivtigut, OKarput.
toKutsinerit mardluk
uvdlunik pingasunik akuneKartu-
mik toKutsinerit mardluk piput,
sujugdleK Narssame, aipå Sisi-
miune.
Narssame arnaK 47-nik ukiulik
navsuerpoK ikuatdlagtitsisimav-
mavdlune arnap 26-nik ukiugdlip
inuneranik akeKartumik. erKartu-
ssinerme OKauligineKarpoK tai-
nriilliunerpålurt imeK
atordlugo nu-
kiliornigssamut
Nalåtdlit-nunånut ministereKar-
fik 5—6 miil. kruninik ingmikor-
titsisimavoK Kalåtdlit-nunåta ki-
mut sineriåne imeK atordlugo nu-
kiliorfit pilersineKarnigssånut pe-
riarfigssat misigssornigssånut. au-
ssaro tamåne misigssuinerit ang-
oertusarneKåsåput, ilåtigut nig-
dlissuseK ervngup angissusia,
ervngup kugtarnera sermitdlo ni-
kerarnere ugtortarneKåsavdlutik.
Kalåtdlit-nunanut ministere-
Karfingme isuma maligdlugo
ikingnerpåmik ukiut 15—20 Kå-
ngiugpata aitsåt ugtortainerit mi-
s>gssuineritdlo inivigtugssåusåput,
kisiåne isumaKartoKarpoK erv-
nSup nukingata iluaKutiginiarnig-
sså sujunigssåusassoK isumang-
aaitsoK. pissutauvoK tamåna nu-
k'gssaKarfiusangmat atajuartug-
ssaK — ulia åssiginago.
mailicrnerme nalåne angnikitsu-
mik putorKasimassoK. toKutsiner-
minut pissutautipå KaerKUssausi-
marérdlune angerdlarame puv-
fagsimavdlune 26-nik ukiulik
tåuna panigsiane takugamiuk ig-
siavigssuarme sinigtoK. tauva ig-
siavigssup erKå nateK petroleu-
mik kuerariardlugo kukusimavå.
unungnerane sujusingnerussu-
kut 26-nik ukiulik igsiavigssuar-
me sinilersimavoK cigarititordlu-
ne. cigarititugåta igsiavigssuaK
ikuatdlalersisimavå Kavterissar-
tut aggerdlutik Kamitånik.
47-nik ukiulik sianissutsimigut
misigssorneKartugssångorpoK.
uvdlut pingasut migssiliordlugit
Kångiutut Sisimiune arnaK 26-nik
ukiulik tigussauvoK. inoKatigissa-
ne 24-nik ukiulik Kanimut nia-
Kuatigut tingmiarsiumik autdlai-
simavå erninaK toncutigissånik.
politit piumassarigaluarpåt aut-
dlaisersortup tigumigatdlarneKar-
nigsså imaKalo sianissutsimigut
misigssorneKarnigsså. Sisimiunile
kredsret aulajangivoK (kingorna
landsretimit tapersersorneKartu-
mik) iperagåusassoK, piniavigdlu-
ne toKutsisimasinaunera ugper-
narsautigssaKångingmat. arnaK
26-nik ukiulik tåuna OKarpoK na-
lusimavdlugo tingmiarsiut ima-
KartoK. pclititdle misigssuinertik
ingerdlaterKigpåt.
j Hartvig mn,v'' \ø:8& NU!
*G*k*~arf**s~
Wst&ngs.b%deriKS!’jb '
G°c^vta-t1anorfal'*(
Nars&q n

K*,e'
.qOOO^
27