Atuagagdliutit - 01.06.1978, Qupperneq 27

Alfred Toft
NUK.NUUK
Kanga månalo_
kisiåne niuvernikut iluagtitsi-
ngitsorpoK.
niuvernerup ajornartorsiutai
ardlagdlit erssersineKarput ku-
ngip kalåldlinut agdlagagssainut
angmassunut migssiliume imåitu-
me:
UVANGA CHRISTIAN VI,
(Christiåt Arfernat (1699—1746),
kungiuvoK 1730—46) CALALER-
NENUT TAMANUT CABLUNA-
CHERINUTDLO PITSAUSSU-
NUT NÅLAGARSSUAK’
ilivsinut agdlagpunga, Calåler-
nut asassavnut, tusardlugo ka-
mautigigavko Angåkortavlinut a-
torfigssaKångitsunit sagdloKita-
gaujuartuse, Kitcrnasilo (Gutip
ilivsinut tuniussai) atuarfingmut
ornigutitipiåsanagit Gutip oKalu-
ssissutigineKarnera tusariartor-
go.
ilivsinut agdlagpunga tusardlu-
go åma kamautigigavko imåne
PuissiniartarneK autdlukungnaer-
simagivse, autdlaisitdle tugtunut
atcrdlugit, taimaingmatdlo pui-
s&it nunavslnit Kimagusimavdlu-
lik, tugtutdlo tamaisa toKoréruv-
sigik tauva kågtariaKésause.
tusarsimavara Kavdlunåt takor-
nartat (hollandimiut) ornigtarise
soiKarnigdlo tunitsivigissardlugit
sutdlaisinik paugssanigdlo akiler-
sitdlugit: taimaisiortåsaguvse ka-
nnagtorujugssusaunga åmalo pa-
laseitåka inugtåkalo ilivsinit a-
ngerdlartitdlugit, umiarssuautika-
lo angisut autdlaiserujugssuag-
dlit autdlartitdlugit, Agnarsochip,
Hans Ponjockip *) åmalo Tule-
machip uvavne takorérsimassait,
tåukulo ilivse nunarsilo aserusa-
vå Cablunacheritdlo (Kavdlunåt)
takornartat tamaisa toKutdlugit.
*) Hans Ponjock NungmérsuvoK.
Hans Egedep iliniartitå, eri<ardlé
tamarmik kuperdlutik nungusi-
rnåput. julime 1738 Danmarkimu-
karpoK åipåguanilo uterdlune.
K’asigiånguane ajoKingorpoK. ni-
viarsiaK Agnarsoch (ArnarsaK)
1737-me Poul Egedemit kuineKar-
simavoK. 1740-me Danmarkimut
PivoK nukagpiaraK Tulemach
(TulimåK) ilagalugc åipåguanilo
Kalåtdlit-nunånut (K’asigiånguit)
uterdlune. Tulemach kingusing-
nerussukut Katångutigingnianut
ilångupoK.
kisiåne Kavdlunånit takornar-
tanit angåkunitdlo nigorsimåruv-
se mårnasilo palasinut tusariar-
Htuardlugit, kivfara, Jacob Seve-
rin, OKarfigisavara, ukiut tamaisa
autdlaisinik KanoK amerdlatigi-
ssunik nagsitåsaneråse, mérKasilo
tunissåsavåka aulisagkanik pa-
nertunik atugarpagssuarriigdlo
GutimukarnigssaK iliniarsinåu-
sangmåssuk, åmalo ilivse tåukulo
tcKuguvse Gutime uvavnut tikiu-
sinåusagavse) tåssanilo kåsanase,
kisiåne nuånårdlusilo Kårsitdlar-
tasavdluse Kilangme Gutip kinå-
ta såne.
asangnigtumik inuvdluarKuvav-
se Gutimutdlo perKuvdluse.
agdlangneKarput igdlorujugssu-
avne
Christiansborg.
angiortumik niuvertarnermut
akiunerup Københavnime atorfig-
Hlit akornåne Severin akerartår-
Hpå, amalo ajoKersuiartortitat so-
runame nåmaginartingilåt priva-
timik sulinermut atatitaunerlik.
tamaviårdlutik akerdlilersorpåt.
pingårtumik palasit kipisuitsu-
mik målåruteKarnere sernigssui-
ssup agsut aliasutigå, kisiåne ku-
pernerssuaK „hollandimiupalåt-
dlo“ ajunårutiminut pissutipai,
tamatuma nagsataringmago Ka-
låtdlit-nunåne sulinerminik tai-
maititsissariaKarnera.
nakorsaKarneK
Nungme nakcrsaK sujugdleK, Chr.
Kieding, sulivoK 1727-mit 34-mut,
tåssalo kupernerssup nalåne na-
korsatut iliniarsimångitsup Hans
Egedep isumagingningnerinå ka-
låtdlit lsumavdlutigssaringikalu-
arpåt.
1742-me nakorsaK nutåK Johan
Andreas Van Osten (1714—67)
autdlartineKarpcK månilo ukiut
mardluk sulivdlune.
tamatumalo kingorna niuverto-
Karfingme nakorsaKarsimångilaK,
aitsåtdle 1839-me!
Van Ostenip isumaliutå pingår-
neK tåssauvcK tarrarssussuaK ilu-
liumassoK ikiortigalugo sermer-
ssup auglinigsså.
ajoKersuiartortitseKatigit piler-
ssårutip tåussuma aningaussaler-
sornigssånut ikiorneKarnigssamik
KinuteKautå itigartipåt, tauvalo
1744-me angerdlarpoK.
taimåitumigdlo uvdlumimut ag-
dlåi sermerssuaK atajuarpoK.
ajoKersuineK biskop Hans Egede-
mui atatitdlugo
månale takusavarput Severinip
nalåne ajoKersuineK KanoK i-
ngerdlasimanersoK Hans Egede
Københavnimitdlune sujulerssui-
sitdlugo. 1740-me Kalåtdlit-nunåt
pivdlugo biskopingortineKarpoK
ukiutdlo arfineK mardluk irångi-
ungmata tunuardlune.
Seminåriat
8. februar 1737 perKUssutigineKar-
poK Københavnime seminåriat
mardluk pilersineKåsassut, åipå
iliniarnertunut Kalåtdlil-nunåne
ajoKersuinermik suliaKarnigssa-
mut iliniartineKarsinaussunut (ta-
matumalo nalåne akeKångitsumik
nerissaKarsinåuput, åssigingitsu-
nik iliniarnerme ikiorsivigineKar-
tardlutik Regensen-imilo najuga-
icardlutik), åipå perorsaivingme
Vaisenhusime (Vaisenhuset tå-
ssauvoK mérKanut iliarssungnut
ptrorsaissarfik). angutinut inu-
sugtunut iliniartårérsimassunut,
åmalo ukiut ingerdlanerine Ka-
låtdlit-nunåne suliumassunut niu-
vernerme ikiertitut ajoKitutdlu-
nit.
Egedep angerdlarnerata kingor-
natigut ajoKersuineK suliagsså-
ngortineKarpoK ajoKersuiartorti-
tanut inusugtunut mardlungnut,
tåukulo angnertunerussumik su-
liaKångitdlat. kisiåne 1738-me
Niels Egede Nungmut pivoK^ er-
ngerdlunilo
aluariik sujugdleK
atuarfiliulerpoK mérKanut 20-nut
10—12-inik ukiulingnut inigssa-
lingmik. niuvertoKarfingme mér-
Kat atuarfiliornermut ikiuput, a-
tuarfiliardlo kalåtdlisut sanane-
KarpoK ujarKanik ivssunigdlo. —
(1740-me Severin sujunersuteKar-
Pok Kalåtdlit-nunåne nerissaKar-
figitigalugit atuarfi) mardluk sa-
naneKåsassut, åipå Nungme ili-
niarlunut 24-nut, kingorna ilini-
ai titsissungortugssanut. Hans
Egede sujunersumut akerdliusi-
mavoK, sujunersutdlc piviussu-
rgortineKångilaK. kingorna pala-
sit Glahnip åma Thorkel Mag-
nussenip pilerssårutit nangeiKig-
påt, kisiåne åma maungåinarpoK).
Drachardt
Nisimut ilagilineKarpoK palase i-
nuk mikissoK atilik Christen Lau-
ritzen Drachardt.
Povel
ukiur.e tåukunane kalåleK ajoKe
erKartorneKarnerpåK tåssauvoK
Povel Grønlænder, Nungme ajo-
KiussoK toieunine tikildlugo 1765-
ime (autdlartornikut ajunårpoK).
LAERSEN
Hans Egedep seminårialiånit Kav-
dlunåie ajoKe sujugdleK tåssauvoK
Vaisenhusime perorsagausimassoK
Bertel Laersen (1722—82) 1739-me
Nungmut tikitOK.
kisiåne åma Nordlerne pisso-
KartarujoK.
Nordlit
kalåleK sujugdleK Katångutiging-
nianit 1738-me c-KérsagauvoK, å-
malo Niels Egedep atuarfiliorne-
ranut peKatigititdlugo Katånguti-
gingniat tyskit aluarfiat sujugdleK
sanavåt. 1740-me Kalångutiging-
niat igdluata saniane kalåtdlit ig-
dlorujugssue mardluk åma sana-
neKarput. tåssane kalåtdlit 22 u-
kiput.
STACH palasingortineKarpoK
1742-me Nordlit ajoKersuisscKar-
figtut nangminérsutut danskit a-
joKersuivfiånut naligititdlugit ku-
ngimit akuerineKarput. Matthæus
Stach palasingortineKarpoK, ta-
matumunalo Nungme ilagingnut
tungåssuteKarneK atorungnaersi-
neKarpoK.
tåssalo Katångutigingniat nang-
mingneK kuissaKarsinauIerput i-
lagingnilo sulianik avdlanik i-
ngerdlatsisinångcrdlutik.
tamånalo autdlarniutaulerpoK
ugperissarsiornermik Kalåtdlit-
nunåne pissartångorniunermut!
Katångutigingniat oKalugtuagssar-
tåt ugperissatdlo
Katångutigingniat Måhrinimiut
biskopeKarsimåput apostelit nalå-
nut atåinartineKarsinaussunik, i-
lagingnut katugdlinut Romaleri-
ssunut atanatik, tåukume akerdli-
lersortuartarsimagamikik.
malerssugauvdlutik, avigsårtut-
dlutik nunanuldlo avdlanut Ki-
måtitaugaluardlutik ugpeKati-
gingnertik atatituarsimavåt, tåu-
kunångalc autdlarnerpoK eKérsai-
neK IluarsaerKingnermik pilersit-
sissoK.
kisiånile IluarsaerningneK atu-
tileraluarmat någdliungnartor-
siornere Kångiutingitdlat.. Luthe-
likut (Martin Luther 1483—1546).
Någgårlut nålagauvfiup pissaune-
rar.ut atatitaulerput åmalo katug-
dlisut die akårissaKångitsigalutik.
Katångutigingniat nålatagssari-
ssatuåt tåssa Bibele, åmalo ila-
gingnut nålagauvfiup tapersersu-
gainut ilångukumångitdlat.
sumivfeKarnatik angalåinartu-
put., Katångutigingniat Mahrini-
miut sisamat inoKutitik ilagalugit
nunauterujugssuarme Berthels-
derfime Sachsen-imitume grevep
Zinzendorf
(Nicolaus Ludwig von Zinzendorf
Und Poitendorf angutauvoK umå-
miulerujugssuaK. toKUgame Kima-
tarai OKalugiautit 10.000—it erinar-
ssutitdlo tugsiutaussat 2.000 siv-
nigdlit, tåukulo tangnerssåt 113-
inik verseKardlune!
Spinozap ugperissarsiernermut
tungassunik ei’Karsauterssutai iti-
sut „silatusårtut“ pivdlugit Zin-
zendorf oKarsimavoK: „sunauv-
fauna inoKartoK ivigarssuarnik
taimatut kivdlugkanik ugperissar-
siorneK pivdlugo erKarsauterssor-
neinik itisur.ik tatigingnigsinau-
ssunik/*)
Zinzendorfip pigissåne najuga-
Kalernerata tungånut.
najugaKarfigtik taivåt Herrnhut
(Nålagkap Igdlua) atsiuldlugo Kå-
KånguaK erKånitcK: Hutberg.
greve su.julerssortaulerpoK ig-
dlersuissuvdlunilo.
kisiåne årria tåssanilunit erKig-
sisitåungitdlat, ajoKuserniarne-
Kartuarput mitagdligauvdlutigdlo
kisalo suna tamåt taimaitinanga-
jagkaluardlugo.
Matthæus Stachip åssinga. tai-
ssarpåt „Nålagkap sorssugtua“.
Kanilårnerpårtait isumaKaralu-
arput erKigsisimanigssaK pivdlu-
go suliaK tamåna taimaitlnaruni-
ko pitsaunerussoK, inoKatimik tai-
ma agtigissumik narrutsautiging-
rnåssuk. 1731-me ilagit tamarmik
katerssuput aulajangerniardlugo
ilagingnut nålagauvfiup taperser-
sugainut ilångutisanerdlutik ima-
lunit ingmikordlutik ugperissar-
siernertik nanginåsanerdlugo.
inunerme atugagssaK
„piumassat nunamisaoK pile" tai-
ma Kinussarpugut, kisiåne KanoK
iliordluta ilisimalersinauvarput
Gutip suna piumassarinerå? —
Katångutigingniat Bibele asassar-
tik ujardlerfigåt akissutdlo nav-
ssåralugo:
„inunerme atugagssaK pissarpox
Nålagkap piumassåtut“ (ussatit
16, 33).
Katångutigingniat ugperivdlui-
narpåt Anåussissup ilagingnik su-
julerssuinera piumassånutdlo nå-
lagdluinarnigssaK. soruname a-
perKut aulajangivfigåt imeråuni-
kut.
Gutip aulajangerpå inunertik
nanginåsagåt, „månamitdlo aula-
jangineK aulajangiupåt akornu-
tigssatdlo tamaisa agssortordlu-
git.“
1737-me Zinzendorfip sulissu-
tigå, cKartugssautitat. una suju-
nertaralugc CKauseKåumik sarKti-
miussisassut, Katångutigingniat
ugperissarsiornerat akerdliungit-
sok Augsburgimiut Ugperissamik
Navsuerutånut Kristusivdlo ajo-
Kersutånut. kisamilo Hutbjergip
erKåne erKigsineKarpoK.
pingernavérsårneK
Katångutigingniat pitsuvdlutik pi-
ngernavérsårdlutigdlo inunerat
måtuvfingme inunertutdle su-
kangnertigissumik iluarsartussau-
simavoic.
uvdlåkut nal. 4 makitartugssåu-
put inartåsavdlutigdlo nal. 23
„uvdlormut" nalunaeitutap aku-
nerine 16-ine timikut sulissug-
ssåuput.
„Gutip Kitornai perKuneuarsi-
måput silarssuarme ilungersor-
nartumik inorKuvdlugit, avnu-
sinen amitsoK ingerdlaviger-
Kuvdlugo, siaruaratik, akitsini-
arssarinatik, silarssuarme nåla-
gauvfingne pigssarseuatdusana-
tik.
ersserxigsumik perKunenarsi-
måput; KanigdlivatdlårtariaKd-
ngilait; inugtaussugssatut pi-
ngortitausimåput, åmalo silar-
ssuarmut nålagaussugssauna-
tik,“
taima Zinzendorf isumaKarpoK.
umatikut suliagssaK
kristumiussuseK niarKup suliag-
ssaringilå, kisiåne umatip, taimåi-
tumigdlo ilisimassagssanik kater-
stuinigssaK pissariaKångilaK, ki-
siåne erKarsautit misigissutsitdlo
tamarmik Kristusimut sangmisi-
tariaKardlutik.
„navianarloKarune tåssauvoK a-
tuarpatdlårneK ... inuit silatut
ag.fait ilisimassaKarnermikut >.-
liniarnermikutdlo sianitsungor-
simåput, tamåna nalunångilaK.''
(nangisaoK)
„kalåtdlit tupermiut anorerssuarmit pakasarneKartut". Rinkip atuagkiånit „Danish Greenland“-imit.
„Grønlændere i telt overraskes af stormen". Fra Rinks „Danish Greenland".
27