Atuagagdliutit - 20.03.1980, Síða 34

atuartartut agdlagait. læserne skriver
agdlagtausitojcarput
toKussinasångilarput
utornatsissutigalugo atuartar-
tut agdlagåine AG nr. 11-me
»ugdlagtausitoKarput toKussi-
ndsångilarput« ikussunerata
tugdleriårnere kukuneKursi-
mangmata ilånguterKigparput
inuiaKatika kalåtdit, peKatigig-
dluta, agdlauserput måna inerter-
Kutaunerata pisssortatigornera
någgårniartigo, nipitunerpårdlo
suaortautigalugo peKatigigdluta
igdlersorniartigo; nukerssorneK
pinago kulturitornavtale nungu-
tåt uvdlume pivfigssångornerane
aitsåt ånauteriartariaKalerpoK.
månåkut kisame pivfigssångor-
poK:
»nangminérfeKarsinauneK
taissinikut angussauvoK.
avdlångutenartitauneK
nålagkersuinermlpoK
nukivut eKikagaulit.
silatumik atugaulit!«
uvdlume agdlausitoKarput pi-
ssortatigortumik inertemutau-
vok. atuarfingmit inuiaKatigit it-
sånitdle kingornutagatOKåt tå-
ssångalo sordlalersorneKartita-
gåt nusutauvoK avåmutdlo ava-
tånutdlo igitauvoK, kingornalo
erKUtemussaujungnaerdlune; ta-
måna inuiaKatigit piumassånit
pingilaK. inuiaKatigitdlunit uv-
dlume atorfigssaerutitsinerånit
pingilaK, agdlausitåliortutdle piu-
massånit nålagkersuissuvtalo ku-
kulugtornerånit taima pisitausi-
mavoK.
agdlausitåliortut ilåta landsrå-
detorKamut ilaussortaussup
landsrådetorKap taimane periau-
serissartagåmut erKiipå: akuer-
ssitAiardlugulo — taimane — ili-
niartitsissut agfangajait Kinigau-
simassut kalitaralugit, landsråde
nutåmik agdlausiliornigssamut
udvalgiliornigssånut akuerssisit-
dlugo, taimailivdlunilo agdlausi-
tåliamut suj uner sut i tik ukiut i-
ngerdlanerine nalunaerusiortaler-
dlugit akuerissagssatut samu-
miutardlugit — sorunalime — sar-
Kumiussat tamarmik akuerine-
Kartarput. udvalgip ilaussortånit
atausInaK nangmineK isumami-
nut akerdliussut pivdlugit tu-
nuarpoK. tunuarpoK kalåtdlisut
kulturivtinut agdlausitåliaK na-
lerKUSoriungnaeramiuk, iluamig-
dlume pivoK. iliartitsissåvoK ka-
låtdlit kulturiånik pingårtitsissu-
game nangminerdlo taigdliortå-
game pikorigsoK torratdlaivdlui-
nardlunilo taigdliortardlunilo eri-
niortartugame; udvalgimilo ili-
niartitsissut avdlat ingerdlåinar-
tumik suliput. tåukuneruputdlo
Der er købekraft
i Grønland -
og man finder
frem til den ved
at annoncere i
GRØNLANDSPOSTEN
Kavdlunångorsaileraluarner-
ssuarmik kalåliussuvtinut amer-
dlanerpåtigut aserutaussumik a-
kuerssårissut sujugtue.
udvalgip sulinera inermat
1971-ime landsrådip akuerå,
1973-imile agdlauserput atuarfe-
Karfiup kulturitomavta nunguti-
giligåt pingitsailissutaussumik
sordlaisigut nusugpå silåmutdlo
igipå arritsumik ingminik tOKU-
jartuårtugssångortitdlugo:.. »ag-
dlautsimik atuissut nungugpata..
ingminik tOKujum.«
landsrådetoKarput atamivara,
kisiåne åma nalungilara Kavsiti-
gut kukulugtuteKartartussoK, Ki-
nigkat Kinersissimik isumåinik å-
taveKångipatdlårnerisigut isuma-
sioKatigingningipatdlårtarånga-
mik, taimanerpiaK tamatuma na-
låne pissoK tamåna takussutig-
ssauvoK.
taimane agdlautsit mar-
dlungorKårmata ernlnaK inuiait
taisisitaunerisigut isumasiorne-
Kamårsimåsagaluarput, tauva
erKortumik inuiait isumåt taima-
nile aulajangissdsimåsagaluar-
POk: nutåK pisoKardlunit, måna-
mut kingmåussutaujungnaersi-
måsagaluarpoK, taimale pisso-
KarsimångilaK, åma taimatut pe-
riarfigssaKatitsissoKarsimångi-
laK; tamånauvorme Landsrådep
kukulugtutå.
isumaKarpunga agdlauserput
toKussinåsångikiput. igdlersorta-
riaKalerparput. pivfigssångor-
poK. aitsåt periarfigssaKalerpu-
gut. sujornatigut taimatut periar-
figssaKartitåungivigpugut pi-
ngitsailinikårtumik aulajangivfi-
gineKartarpugut, tamåna Lands-
tingeualernivtigut Kångigaussa-
riaKarpoK. landstingip nålagker-
suinermine igdluinåsiortumik nå-
pertuivdluångitsumik inuiangnut
aulajangissarnerup nangeKåtår-
tuarnigsså nalungilarput politike-
ringikå:
naggatåtigut måne Nungmiu-
nut K’eKertarssuatsiårmiunutdlo
(Fiskenæsset) Umånavdlo eraå-
miuinut NiaKornanit, Ikerasang-
mitdlo atsiortiternerit tigorigkå-
ka agsut Kujåssutigigavkit, nalu-
nginavko atsiortiternernik ugper-
narsautigssaKartinane Lands-
tingimut agdlautsimut taisisitau-
nigssamik KinuteKauteKarneK a-
jornaKissoK; taimåitumik sule
taisisitaujumanigssavtinut Kinu-
teKautigssavtinut atsiortiterne-
rit amerdlasut pigssarsiarineKar-
KårtariaKaravkit, sineriagssuav-
tinit sumlkaluartunitdlunit at-
siortiternernik pigssarserKårnig-
ssara agsut pingåruteKartug-
ssaungmat, nagsiussuinigssaK
kigdlilerKigpara aprilip nånera-
nut. åma sinerissame GOF ingmi-
kortortaKarfinut igdloKarfing-
miumingnut avatånilo isumagi-
ssagssamingnut ikiutemuvåka
angussarisimassase uvavnut ad-
ressera tigorérsimassarse malTnå-
savarse:! Kå, atsiortitipatdlang-
niaritse, taissisitaujumanerinav-
sinut ugpernarsautigssavsingnik.
nalungilarse, uvdlume mar-
dlungnik kalåtdlisut agdlause-
Karnerata sujunigssame tomigsi-
simångissuseK pilersisimagå. pi-
ssuterpiaussordle kulturikut apo-
råunermipoK. imåikamime: ag-
dlauserput kulturitoKauvoK.
nangminerissaminik naKiniute-
KarpoK. inuiait taiseriartarner-
mingne eKaringisåinik avdlamiu-
tutdle oKausigdlit sungiusarujug-
ssuamårtagdinik, ilårukutdlo ag-
dlåt oKaisa taivdluavisavdlugit
sungiutivingneK sapertagdinik
kalåtdlit oKausinut agdlagtau-
siliortuvta latinerit naKiniutait a-
migarsimangmata, utisavara atå-
tigutdlo titdsavdlugo: amigarsi-
mangmata amigautinut nåmagti-
terusiorsimavoK (nåmautigssiui-
simavoK): åipersarialiorsimavdlu-
ne taisinernutdlo tungassunut
ingmikfltdluarigsungutigssiuisi-
mavdlune, taivdluartårusiorsi-
mavdlune kalåtdlit OKautsiming-
ne kulturitOKånut igdlersåtau-
ssugssanik. agdlausitåliåkutdle
tåmagartitaussunik. tamåssar-
piåuputdle agdlauseKarnikut a-
tuarsinaunikutdlo torKaserdlu-
tingornermut tungaviussoK naor-
Kaviussordlo, uvdlorme agdlause-
Karnikut kussanaitsumik king-
måutungorsimanivtinut. tamåna
kussanaitsuvoK agdlauseKarnivti-
gume torKaserdlugtungorsimavu-
gut. uvagut agdlausitåmut nåma-
gissanångitsussugut perKussuti-
nik pissortatigortunik aulaja-
ngigkamut akerdliussugut nålag-
sentsussuserput pivdlugo pitdlar-
nehartugssångorsimavugut kul-
turitomarmik tåmartugssångorti-
taussumik igdlersuiniarneriga-
luarput pivdlugo. tamånauvorme
tomaserdluteKarnivtinut pissuter-
piaussoK. agdlauseKartariaKarpu-
gume uvdluinarne inunivtinut a-
kulerusimatitaussumik atorne-
Kartumik sujumukautaussumig-
dlo torKigsisimåssutaussumigdlo
nuånårutaussumigdlo pingårner-
påmigdlo kulturitoruamut igdler-
sutaussumik!
sinerissamit atsiortiternerit
nåmagsorisorileriaruvkit lands-
tingimut taisisitaujumanivtinik
KinuteKausiordlunga agdlagaKar-
nigssavnik arajutsisisångilase, å-
sserpiå AG-kut ilångutagssiariu-
mårpara.
ukioK 1980 autdlartikaluarmat
sumik tusagaKarfigingilavsinga.
agdlagaraluara naKingingmat.
taimåitumik tusartariaKarparse,
ukiume Kångiutume Kujåssutigi-
ga tapersissarnise sulivnut ag-
dlausitorKamut igdlersuinivnut
agsut åma Kimagsautigiga! u-
kiortårput nangminerissavtinut
agdlausitorKamut uvdlume sule
KunutitauvfiugaluarpoK, naKisi-
mangningneruvfiugaluarpoK; tai-
måikaluartordle uvdlumerpiaK
sule 100%-imik kalåtdlisut atuar-
tagauvoK inuiait isumånit eriagi-
ssauvoh erianartuligssugamime.
taimaingmat ukiortåvtine Ka-
många pissumik taimåitumik ag-
dlauseKarnivtinik pivdluarKuju-
mavavse, igdlersornigssånutdlo
tapersersuivdluarKingnigssavsi-
nik nakimananga kigsauteKarfi-
galusilo tatigingnigtumik kigsau-
teKarfigåvse.
Atuagagdliutit kigsautigåt atuartartut
agdlagarissait amerdlasflt sapåtit aku-
nere tamaisa sarKumiutarumavdlugit.
taimåitumik idnutigårput naitsukut-
dlangnik agdlagtarKuvdlugit. ilångu-
tagssiat OKautsit 200 sivnersimagpati-
git amerdlanertigut åricigssuissoKar-
fiup nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut, kisiå-
nile ingmikut pissutigssaKarsimagpat
atermut taorsiutdlugo ingmikut ilisar-
naustnarsinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk finga: Atuagagdliutit, post-
box 39, 3900 Godthåb.
asangnigtumik inuvdluaritse!
ilivsilo, agdlagtausitåp igdler-
sortai pilersitsissuilo åma ukiume
autdlarnigkavtine kigsåupavse,
suliarssuarse igdlersorKuvdlugo i-
nime aulajangivfiussugssame tai-
sivfiussugssame; pis sariaK aler-
POk: agdlautsit mardlulersima-
ssut inuiaKatigingnit sujumut
ingerdlarKigtugssanut akueri-
ssautigut åipåta ataminartumik
upititaunigsså inuiaKatigitaoK
taisissutigineKatigusassoK
pingitsailissutaussukårtitauna-
ne. taimaingmat taisiumanermut
atsioKataugitse!
Nungme, februarime 1980-ime.
Anders Poulsen
(agdlagtausitoKaleritoK).
kalåtdlit kulturerput mérartavtmut
kalåtdlit amitigut suleriausiat,
merssortausiatdlo, sanalugkatdlo
mérKat atuarfiånut erKutariaKatt-
nginerpavut?
kalåtdlit kulturerput emartor-
neKariartuinartitdlugo ima emar-
sarKajånaKaoK: ila, OKausinau-
ssariaKångilaK, månamit timita-
lersortariaKarpoK.
isumaKarpungalo uvagut ka-
låtdlit tåssaussugut pisinauvfi-
vut najorKutaralugit timitalersui-
niartugssat kalåtdlit kulturerput
sukut suleKatauvfiginiardlugo.
ajåssårutigalugo takordlårpa-
ra kalåtdlit Kangånitdle åmeri-
ssausiat sordlume arrigkaluamik
KamikiartorussårtoK. ingminut-
dle OKarfigissarpunga: någga,
KutdleK tauna KamisångilaK. ilit-
sorercautigisimanerpara takor-
dlortuagara, anåna Kutdliup uv-
kusigssap såne merssortOK, åna-
ga na terme åminik KapiartoK. ta-
kordlortarpåka sordlume KutdleK
Kamitsinago suliatik tamarmik
inerniarait.
isumaKarpungalo méraunerme
ilitsomutat suniuteKangårtartut
inugtut inoKataunerme, inunerup
sivnerane soKUtigalugo maligtari-
narsimagåine.
nalungilarput uvdlumikut Ka-
ngatut iliuinarsinaujungnaertu-
gut. OKalugtut tusåjuarpavut ka-
låtdlit kulturerput sukut sukut-
dlo tåmatsailiorniartigo. ardlalig-
pagssuartigut kulturivtinut tu-
ngåssuteKartut sOKutigingnigtui-
sa suaortautigait. tamåkualo ka-
låtdlit Kangånitdle periausé erdli-
galugit tåmatsailiorniåsaguvti-
gik avKutigssavta pitsaunerit ila-
gait mérartavut.
mérartavta påsissariaKarpåt
kalåtdlit Kangarssuardle inåniar-
nerata Kiterisså: piniartuneK, Ka-
jånguaK angnerussumik isumav-
dlutigalugo.
piniartut puisserpagssuit tikiu-
ssugait arnartaisa asiutitaKara-
tik sumut sumutdlo atugagsså-
ngordlugit suliariuagait. anguti-
taisa pissariaKartitatik pingitsor-
sinåungisatik suliariuarait, av-
dlarpagssuitdlo. kalåtdlit kultu-
rivta Kiterisså piniartuneK åmeri-
nerdlo. tåssa OKalugtuarinartåsa-
nerpavut timitalersornagitdlo?
mérKat atuarfiånut erautaria-
Kalinginerpavut? sordlume OKa-
rérsunga méraunerme pigssarsiat
tungavilissarput. uvdlumikut su-
le tamåkuninga iliniartitsisinau-
ssunik peuaratdlartitdlugo nålag-
kersuissuvta ilungersunerussa-
riaKarpåt mérKat atuarfiat kalåt-
dlit Kanga inuniarsimanerånik o-
Kalugtuåinåungitsunik timitaler-
Europami nunat niiveqatigiit
Danmarkip ilaasortaaffigilerma-
git akerlereqisatsinnik uaguttaaq
ilannguttariaqarsimavugut. Taa-
manili aningaasanik tapiiffigine-
qartarsimagaluarpugummi, kisi-
anni tamakku aningaasat aalisak-
kat kallaallit aalisariutaannit qal-
lorneqarsinnaasimagaluartut na-
ligisinnaasaannit amerlaneruun-
ngivipput.
Ukiuni kingullerni kalaallit aa-
lisarnermik inuuniuteqalersima-
sut, ilungersorlutillu pitsaaneru-
sunik atortortaartorniarsimasut
ukiorpassuarni sinnattoriuarsi-
masatik ullutsinni pisarillattaale-
riannguaraat nunat takornartat
pissaanilissuit aalisakkat napani-
utigut qalloqqujunnaarpaat,
namminerooq oqartussaaffigiga-
mikkit.
Ulluni makkunani tusartarpu-
gut kalaallit aalisartut Nunatta
imartaani aalisarsinnaatitaan-
nginnertik naalakkersuisutsinnut
tusartittuaraluaraat. Tusartar-
parputtaaq Lars Emilip nassuiaa-
tigisartagaa, kialluunniit paasin-
suinermigdle takussaKarfiuler-
Kuvdlugo.
s6k pikorigsorssuarnik piniar-
torssuaKarpa? s6k piniartorssuit
arnanik pikorigsunik nuliagssar-
siortarpat, KajånguaK amerpå
kia? salomutigssat kia merssor-
pai, anorerssuarnut maligssuar-
nutdlo akiutugssångordlugo?
kalåtdlit Kangånitdle åmeri-
ssausitoKåt erdliginiartigo, ilu-
ngersuniartigo, kinguligssavtinu-
taoK ilangerKUvdlugo. erdligini-
artigo inuiait avdlat åmerissausi-
ånit matérneKaleriartomunago.
Martha Biilmann,
ManitsoK.
anngilluinnagai.
Kalaallit naalakkersuisugut
EF isumaqatiginiatamikku pissa-
anilissuit soqutiginnillutik sikkiv-
igisarsimavaat.
Soqutiginnittuussaarnerpaat
nunat takornartat arlalissuit Nu-
natta imartaani aalisarsinnaati-
taanerat, uffa inuuttatik sussa-
qartinngingavillugit?
Pissutsit taama ittut ullutsinni
naleqqutinngillat aaqqiivigine-
qartariaqarlutillu.
Europami nunat niiveqatigiit
kalaaliusugut qimattariaqarpa-
vut, nunaqqaterpassuagut aali-
sarnermik inuuniuteqartut qaa-
manerulaartunnguamik siunissa-
qartikkumallugit.
Nunaatta pisuussutaasa ilaat
»uumaatsunik« pineqartartut, al-
lat qullaallugit oqartussaaffigisa-
riaqarpavut, taamaalisinnaavu-
gullu EF-imit avissaarnitsigut.
Ankerillu immeraatiginnitta-
riaannginneraaneranik oqaanut
utertitsivitsigut.
Peter Gr. Samuelsen.
piniagassaqanngilagut?
nissinnaasup naammagisinna-
Sekretær
Til GTO’s rådgivende afdeling i Godthåb søges en velkvali-
ficeret sekretær til tiltrædelse fra 1. april 1980.
Evt. telefonisk henvendelse til Henning Meyer, 2 10 01, lok.
141.
Skriftlig henvendelse til box 1030, Nuuk.
34