Atuagagdliutit - 26.06.1980, Qupperneq 2

AG
savalingmiormiut
Tunup avatåne
rejerniåinarusugtut
Kalåtdlit-nunåta, Savalingmiut Danmarkivdlo akor-
nåne akåreKatigingnermut tamåna ajoKutausinau-
ssok — Tunume rejenut tungassox Europa-parla-
mentime uvdlume OKatdlisigineKåsaoK.
taimatut issikoKarput rejerssuit 20 graminik OKimåissusigdlit Tunuminganérsut. tåu-
ko KGH-ip kilisautåta Elias Kleistip pissarai upernåK. (KGH-ip atuagagssiånit tigu-
ssaK).
Sådan ser de store 20 grams rejer fra Østkysten ud. Disse rejer er fisket af KGH-
trawleren »Elias Kleist« i foråret. (Fra bladet KGH-Orientering).
Statsminister Anker Jørgen-
senip lagmand Atli Dam, Sa-
valingmiut, savalingmiormiut
Tunume råjarniarnerat piår-
nerpåmik unigterKUvdiugo
ersserKigdlumartumik inå-
ssuteKarfigisimagaluarå år-
Kigssuissut atausingormat
suliamingnik nåmagsingning-
nerata nalåne statsministeria
pissortatigortumik sule nalu-
naerfigineKarsimångilaK inå-
ssutigissap malingneKarsi-
maneranik. Atli Damip stats-
ministere Kalåtdlit-nunånut-
dlo ministere 9. juni atautsi-
méKatigai.
savalingmiormiut råjarnia-
rungnaernigssånik piumassari-
ssamut tungaviuvoK savalingmi-
ormiut råjartagssarititaussunit
2500 tonsinit 2626 tonsit 31. maj
pissarerérsimangmatigik. sava-
lingmiormiut uvdlumikut pissai-
sa 3000 tonsit migssiliorpait.
Kalåtdlit-nunånut ministere-
Karfingme departementschef E-
rik Hesselbjergip atausingormat
OKalugtupånga Kalåtdlit-nunå-
nut ministere statsministeria av-
Kutigalugo Savalingmiune lands-
styremit Tunume pissutsit piv-
dlugit takisorujugssuarmik nav-
suiauteKarfigineKarsimassoK, ag-
dlagkiamile takuneKarslnåungit-
sok aulisarneK unigtineKarsima-
nersoK.
Kalåtdlit-nunåta radiuanut At-
li Dam OKarsimavoK Savalingmi-
ut aulisarneK unigtiniaråt. lag-
mandip aulisarnermutdlo mini-
steriata telefonikut 18-eriardluta
kingunenångitsumik atåssute-
Karfigeriaraluartarnerata kingor-
na A/G-p OKautigisinåungilå auli-
sarneK unigtineKarsimanersoK
Kangalo tamåna pisimanersoK.
pissutsit sule påsiuminåineruler-
put Savalingmiune nålagkersui-
ssut sapåtip akunerane uvane nå-
lagkersuinermingne ajornartorsi-
uteKalerneratigut.
akårexatigTngneK aserorne-
Kåsava?
Kalåtdlit-nunånut ministere Jør-
gen Peder Hansen uvdlume AG-
mut ima OKarpoK:
— takordlorsinåungilara Sava-
lingmiormiut inåssutigissavtinik
malingnigkumånginigssåt. ma-
lingnigkumåsångikaluarpata Sa-
valingmiut, Kalåtdlit-nunåta
Danmarkivdlo akornåne måna-
mut akåreKatigigsimaneK aseror-
neKartugssauvoK.
angnertusiartupatdlagsima-
ssorujugssuvoK
Tunume misiligaivdlune aulisar-
neK ukiut mardlugsuit ingerdla-
neråne angnertusiartupilorsima-
vok nåkutigineKångivigsumigdlo
ingerdlasimavdlune. 1978-ime Tu-
nume råjarujugssuit piniarneKå-
sanatik umasimåput. uvdlumikut
nunat sisamat »pissagssarititau-
ssut« 10.000 tonsit, isumangnait-
sånersut isumangnaitsunginer-
sutdlunit ilisimaneKångitsut piu-
massånguamingnik aulisarpait.
taimatut autdlartipox
råjarniarneK tåuna autdlartisi-
mavoK Norgep 1979-ime kussa-
nardluångitsuliordlune EF-kom-
missione nunanutdlo avdlanut
ministereKarfingme atorfigdlit i-
låt atauseK isumaKatigalugit
akuerineKarsimangmat kigdleKå-
ngitsumik piumassaKautitaKå-
ngitsumigdlo »misiligumik auli-
sarnigssamut«.
nunanut avdlanut ministere-
Karfingme kontorchef Henrik
Netterstrøm: — misiligainerup
nalunaerutigissarnigssånut aula-
jangersumik najoreutagssanik i-
sumaKatiglssuteKartOKarsimå-
ngilaK. råjaKarnigsså ilimagine-
KangårsimångilaK. isumaKati-
gingningniarnernik Kalåtdlit-nu-
nånut ministereKarfik ilisimatine-
KarsimavoK.
Kalåtdlit-nunånut ministere-
Karfingme kontorchef Chr. Jen-
sen: — ilumorpoK ilisimatineKar-
simagavta, isumaKatigissutdle
aitsåt atOtilerérsoK.
tusatsiagarpagssuit
piumassaKautitaKångitsumik i-
sumaKatigissutit tamåkua kingu-
neråt uvdlumikut kimitdlunit ili-
simaneKångingmat norgemiut ki-
lisautaisa 1979-ime Tunume anoK
pissaKartigisimanerat.
parlamentimut ilaussortaK
Finn Lynge, Siumut:
— EF-kommissione aperisima-
vara tupingnåinartumigdlo akine-
Karsimavdlunga: — naluvarput.
Kalåtdlit-nunånut ministere-
Karfiup OKautigå 391 tons. Nor-
geme aulisarnermut ministere-
Karfik isumaKarpoK 500 tonsiu-
ssut. Oslome nunanut avdlanut
ministereKarfik isumaKarpoK 600
tons. Norgeme aulisartut peKati-
gigfiata nalunaerutigå norgemiut
umiarssuaisa 1979-ime Tunume
råjat katitdlugit 6-7000 tonsit pi-
ssarisimagait. norgemiut Kalåt-
dlit-nunåta Kitåne 500 tonsinik
pissaKarsinautitåuput, taimailiv-
dlugo Tunume 1-2000 tonsit a-
nguneKarsimavdlutik. norgemi-
utdle Kalåtdlit-nunåta emåne tai-
neKartunit amerdlanerujugssuar-
nik pissaKarsimanerat tusarniku-
vara — 30 — 50.000 tonsit tikit-
dlugit, tåukunanile pissat avdlat
kisitsisait ilånguneKarsimasori-
narput, Finn Lynge OKarpoK.
1980-ime pissutsit
Tunume 1980-ime pissutsit Ka-
normita ipat?
Norge EF-kommissionimik nu-
tåmik isumaKatigingningniarner-
mine 2500 tonsinik »misiligumik
pissagssineKarsimavoK«. nuna-
nut avdlanut ministereKarfingme
kontorchef H. Netterstrøm OKar-
poK KavdlunåK atorfilik isumaKa-
tigingningniarnerne peKatausi-
massoK akerdlilersuisimagaluar-
tOK, Kåumatinilo mardlugsungne
Danmarkip isumaKatigissutit av-
dlångortisinauj umasimagaluarai.
isumaKatigissutit avdlångorti-
neKarsinaujungnaerérsut aitsåt
Kalåtdlit pissortait akuliuneKar-
simåput.
nunanut avdlanut
ministerimut aperxut
inatsissartunut ilaussortap Pre-
ben Langep, Siumut, nunanut av-
dlanut ministere Kjeld Olesen a-
peremåmerpå suna pissutigalugo
ministeriuvfiata isumaKatiglssut
kalåtdlit pissortat avarKUtinar-
dlugit suliarisimavdlugulo akue-
risimanerå.
Kjeld Olesen akissutimine ta-
matumunga navsuiauteKångilaK.
OKautiginarsimavå »nålagkersui-
ssut såt tamaisa atautsimut issi-
galugit, åma kalåtdlit Tunume
aulisarnigssåta angnertussuseri-
gunagå erKarsautigalugo, isuma-
Karsimångitsut isumaKatiglssut
akerdlilersortariaKardlugo«.
råjat 10.000 tons tikitdlugit
Kalåtdlit-nunånut ministereKar-
fingme kontorchef Chr. Jensenip
OKautigå Kalåtdlit-nunåne lands-
styrep Norgep 2500 tonsinik rå-
jartagssineKarsimanera tungavi-
galugo nangmingneK taimatut
angnertutigissumik pissagssa-
Kartitaunigssartik kigsautigisi-
magå åmalo akueriumasimavdlu-
go Danmarkip Savalingmiutdlo
tamarmik ingmikut taimatut a-
merdlatigissunik pissagssaKarti-
taunigssåt. tåssa imåipoK Tunu-
Savalingmiune nålagkersui-
ssut akornåne aulagsagsi-
mårneK, imaKa lagtingimut
KinersissoKarnigssånik ilima-
sugtilersoK, Tunume sava-
lingmiormiut aulisartuisa rå-
jarniarnerånut atåssutexar-
dluinartuvoK, savalingmior-
miut inatsissartuisa statsmi-
nisterip råjarniarnermik ernT-
nardluinaK unigtitserxussine-
ranut malingnigkumångine-
rat mardlungnik perKUtexar-
poK:
1) Tunume misiligutaussumik
aulisarnigssaK savalingmiormiut
EF-kommissionimut isumaKatigi-
ssutigisimavåt, isumaKatigissu-
milo tåssane savalingmiormiut
pissarisinaussait kigdlilivfigine-
Karsimångitdlat.
2) savalingmiormiut Tunume
råjarniarnerat .aulisarnikut ani-
ngaussarsiornermut pingårute-
KartorujugssuvoK.
me ukiormåna 10.000 tonsit tikit-
dlugit råjartoKarsinautitaussoK.
tåukule Chr. Jensenip angune-
Karnaviånginerarpai. 31. maj
Norgemiut 1000 tonsit migssi-
nge, kalåtdlit kilisautaisa 109
tons, Kavdlunåt kilisautautaisa
sisamat, nålagauvfingmit 7 miil.
kruninik ikiorsivigineKarsima-
ssut 294 tonsit, savalingmiormi-
utdlo kilisautautaisa 2626 tonsit,
tamatuma kingorna 3000 tonsit
migssigilersimassait, pissarisima-
vait.
suliagssax uvdlume EF-parla-
mentime oaKaluserineKå-
saoK
parlamentimut ilaussortap Finn
Lyngep, Siumut, uvdlume Nor-
gep 2500 tonsinik råjartagssine-
Karsimanera uvdlume Europapar-
lamentime sarKumiuniarpå. ta-
matumane anguniarneKarpoK
EF-kommissionip siunigssame
periarfigssissalernigsså kalåtdlit
nålagkersuinerme
aulagsagsimårneK
Savalingmiune inatsissartut
(landsstyre) uvdlumikut partinit
pingasunit katitigauvoK: social-
demokratit, kungitsuniat åmalo
folkeflokket.
tåssalo kungitsuniat siuligtai-
ssuata, Erlundur Pattursson’ip,
socialdemokratit sivnissfltitåt
lagmand Atli Dam Tunume råjar-
niarnerup errunardluinaK unigti-
neKarnigsså pinavérsiniardlugo
såkortumik naKisimavå, Ath
Dam statsministerimut isumaKa-
tigingniarnerme angussanångit-
susagpat Pattursson’ip landssty-
remit tunuarnigsse taimalo Kiner-
sissariaKalernigssaK Kunusåruti-
gisimavå.
isumaKatigingniutigssap
imarisså
AG-mut nalunaerutigineKarpoK,
savalingmiormiut landsstyriata
statsministerimut agdlagaisa, sa-
påtip akunerane uvane atausi-
ngormat tuniuneKartup, imarå
OKartugssautitaussut Kalåtdlit-
nunåta imartaine nunat EF-imut
ilaussortåungitsut — matumane
Norge pineKardlune — aulisagar-
tagssineKarnigssånik isumaKati-
gingningniarnerne peKatautitau-
ssalernigssånut.
1981-ime Tunumut tungassu-
mik pilerssåruteKångilaK
Kalåtdlit-nunånut minister Jøf'
gen Peder Hansen Tunume råjat
emumitsumik pissoKarneratigut
aulisapatdlangneKarsimanerat
pivdlugo AG-mut OKarpoK neri-
ugdlune 1980-ime nalunaerusiat
tungavigineKarsinåusassut siu-
nigssame isumangnaitsumik auh-
sarneKarnigssåta ilisimatunit rni-
sigssuivfigineKarnigssånut.
— 1981-ime åma misiligumik
aulisartoKaraisaoK
—■ tamåna isumerfigineKarsi-
mångilaK, Jørgen Peder Hansen
akivoK.
-h.
savalingmiormiut aulisartuisa
Tunume aulisarnertik ingerdlati-
naratdlåsagåt lastit ulivkårsiv-
dlugit, tauvalo tamatuma kingor-
na aulisarneK savalingmiormiut
unigtikumårmåssuk.
Savalingmiormiut EF-imut isu-
maKatigissutåine misiligutaussu-
mik aulisarnermut kigdlillssutitu-
tausimassoK tåssauvoK råjaKar-
fingne aulisarnigssane amerdla-
nerpåmik kilisautit 13-iusåssut,
uvdlumikumutdlume taimailior-
tOKarsorineKardlune. atausingor-
neK agdlåt tikitdlugo kilisautit
aulisartuarsinarsimåput.
pissagssarititaussut ikililer-
nexarput
Kalåtdlit-nunåta Kitåne savaling"
miormiunut råjartarititagssat U-
kiune kingugdlerne ikileriarujug'
ssuarneKarsimåput. tamånalo Br
ma Tunume aulisarneK unigt*
vingneKalersinago sapingisami
savalingmiormiut pigssarsingat-
siarKårniarnerånut pissutautine
KarpoK. -h-
savalingmiormiut kilisautaisa
angerdlartmatik lastitik
ulivkårniarKårumavait
Tunume rejerniarneK nålagkersinerme pissutsinut
torKigsisimajungnaersitsissoK — lagtingimut xiner-
sinigssax ilimanarsissoK
2