Atuagagdliutit - 26.06.1980, Qupperneq 11

AG
Kivdlerinerup ingerdlanerane radonKarnera misigssorneKartarpoK, gaseKarnera, fluoreKarneralo uvdlup unavdlo ingerdlaneråne
ardlaleriartardlune. ugtortainerit angumit Risø-mérssumit suliarineKartarput, Per Nygaard-imit, uvane Kårusungmit anissoK mi-
sigssuerérsimavdlune.
Ved borearbejdet bliver der kontrolleret for radon, gas, støv og flour flere gange i døgnet. Målingerne foretages af Risø's mand
på stedet, Per Nygaard, som her kommer ud af tunnelen efter en kontrol.
git. — sulivdluta autdlartipugut
1979-ime, Kåumatit pingasut-si-
samat ingerdlaneråne Kuåner-
ssuarne 550 meterisut Kingortu-
tigissumut kigdlitdluta, suliv-
fingme pissortaK, ingeniør Leif
Mikkelberg A/G-mut OKarpoK.
uvdlormut iluagtisimårtitdluta
KårusuliaK 8 metere nåmagsissar-
parput, kisiåne avguaKatigigsit-
dlugo 6 Vi metere. Kårusuk 3,1 me-
terisut siligtigaoK, såmiup tungå-
ne portussusia 2,7 meteriuvdlune
taperpiup tungåne 3,2 meterit.
portOKatigingineranut pemutåu-
put silåinarmik migdluåussuteru-
jugssuit Kårusup talerpiata tu-
ngånltut. 460 meterisut poijtutigi-
ssume sulivugut Kånavdlo kåva-
nit 100-200 meterinik åpasingne-
ruvdluta. KåKaK KaersuvoK tai-
måitumigdlo torutsersuissaria-
Karnata.
ujarKat
ukioK måna Kårusuliortut aprilip
8-ne Narssamut piput uvdlualu-
nguitdlo Kångiuneråne autdlarti-
put KårusuliorneK nangigdlugo.
månamut Kuånerssuarne ilumut
800 meterit Kårusuliorput, sulilo
200 meterit migss. amigautåu-
put, Leif Mikkelberg nangipoK.
agssaiunaeruvta ujamat 4.200
tons Risømut nagsiuneKåsåput.
»Phil & Søn« 10 mili. kr. migss.
aningaussarsisaoK 1.000 meteri-
sut Kingortutigissumik Kårusu-
nit Kårusungme uvane kigdlig-
ssaK tåuna Kångersimångilarput.
ilåtigut pemutauvoK Kårusung-
me silåinarigsauterusugssuaKar-
nera. kisiånile Kårusuk ujamanik
10.000 tonsinik piaivigerérdlugo
matunialisagauvtigo agsorssuaK
Kårusåp iluane radoneKalersug-
ssauvoK. taimåitumik pingårdlui-
narpoK iluamik Kårusup matune-
Karnigsså.
kuk
Narssap Iluata kuane KanoK fluo-
reKartiginera ugtortarneKarpoK
Kårusup atåne Kulånilo.
— fluoreKarnera aussame ukiu-
milo avdlångorarpoK kup KanoK
imartutiginera apemutaussardlu-
ne, Per Nygaard OKalugtuarpoK.
radonimigdle fluorimigdlo ania-
ssuKartuarpoK — taimåituarsi-
mavdlunilo Kuånerssuarne. ug-
tortainivta takutisimavåt Nar-
ssap igdloKarfiata inuinut uloria-
nångitsoK. taimåinigssånut ra-
don fluorilo angnikigpatdlårput.
Kårusungme pulårtigisimava-
gut Sulivfingnik Nåkutigdlissut
åma Strålehygiejnisk Institut (ki-
ngornernik ulorianartunik misig-
ssuivfik): pulårtut pemutigssa-
Kartångitdlat OKauseKauteKar-
nigssamut. kisiåne soruname suli-
sitavut 14-it Kårusuliortut inung-
nit avdlane sulivfilingnit gamme-
bestråling-eKarneruput. tamar-
mik ugtortautinik nagsataKarput
angutit 14 agssaissut
Kuånerssuarne
kilometerisut
Kingortutigissumik
i

ujarKat 10.000 tons uranitagdlit Kårusungmit åni-
ssuneKarput Kuånerssuarne Narssaq erKånguane.
åssilissoK: John Rasmussen.
angutit 14 Sverigemit, Islandi-
mit, Danmarkimit Nunavtinitdlo
pissut aussaK måna autdlarterug-
torput Kuånerssuarne KåKap i-
luanut kilometere atauseK Kåru-
sukiordlutik Narssap emåne. ka-
titdlugit ujarcat 10.000 tons ura-
nimik akugdlit KåKamit agssortfl-
ssutaussumit piarneKåsåput. uja-
ragpagssuarnit Kalerigsanit
4.200 tons ujamat atomip nuki-
nganik misigssuivfingmut Roskil-
dep erKåmtumut Risømut inger-
dlåneKåsåput. Risøme misiligai-
vingne Kuånerssuit uraniat nalu-
naerssorneKåsaoK.
nukigssiuteKarnermut ministe-
reKarfiup aningaussat nalunaer-
ssuinigssamut atugagssat 34
millioner korunit akuerssissutigi-
ssarai. Kuånerssuarne Kårusu-
liorneK sujorna autdlartipoK au-
gustusimilo inisavdlune. tauva
Risøme ilisimatusartut ujarKat
4.200 tons suliarisavait 1982-ip
tungånut, nalunaerusiusavdlutik
Kuånerssuit uraneKarnerånut tu-
ngassumik.
Kårusuk
ingerdlatseKatigit »Phil & Søn«
Risøp sulissorai Kårusuliortitdlu-
ujarKat 10.000 tons Kuånarssuarnit piarneKartoK »silåinarme roausivingnut« Narssap Iluane iliorarneKartarpoK. ujarKat Kårusung-
mit ånissorneKarnerisa tugdleringnerat maligdlugo iliorarneKarput. taimailiornlkut Risø-me akuisa KanoK Inerat KåKap sume Ka
noK (tOK takuneKarsfnaorKuvdlugo.
De 10.000 tons fjeld, som hentes ud fra Kvanefjeldet, bliver lagt i disse »roekuler« ved Christiansminde. Fjeldet bliver lagt i den
rækkefølge, hvor den hentes ud af tunnellen. På denne måde kan Risø stadfæste lødighedens placering i fjeldet.
ingeniør Leif Mikkelberg Kårusup Kuånerssuarnut 1000 meterinik Ki'ngortutigissumut
itivssuseKartugssap såvanTtOK.
Ingeniør Leif Mikkelberg foran indgangen til tunellen, som skal 1000 meter ind i
Kvanefjeldet.
liornermut åmalo 4.200 tons ujar-
Kanik Risømukåussinermingnut.
Leif Mikkelberg sulivfingme
KavdlunårtatuauvoK, ilagalugit
senskit sisamat, islandimiut arfi-
nigdlit kalåtdlitdlo pingasut.
svenskit islandimiutdlo Kårusu-
liornermik sungiussisimaKaut.
kalåtdlit pingasut sulissussut tå-
ssa Gerhard Karlsen, Ingile Ker-
nertume Marmorilingme sulerér-
simassoK, kisalo Isak åma Ole
Godtfredsen.
ugtortainerit
Kuånerssuarne sulivfiussume å-
ma ujaragsiumik sulissoKarpoK,
Kalåtdlit-nunåne ujaragsiut ato-
mimik misiligauvingmut Risømut
atugkiusimassånik. Per Nygaard
Kårussup Kingortup sananeKautå
nalunaerssorpå, åmalo saniatigut
Kårusuliornermut tungassumik
pemingnigssamut åtumåssuti-
lingnik suliaKardlune. Per Ny-
gaard-ip ugtortagarai Kårusung-
me pujoralaKarnera åmalo tamå-
ne emåne KanoK radoneKartigine-
ra floureKartigineralo. mingneru-
ngitsumik Narssap Iluata kåata
floureKarnera Nygaard-ip suliaisa
pingårnerit ilagåt.
sulivfik ulorianartuva?
— taima isumaKångilanga, Per
Nygaard A/G-mut OKarpoK. siar-
ssuarme radonip angissusigsså-
nut maligtarissagssaKarpoK, su-
livfingme KanoK angitigisinaune-
rat pivdlugo. KanoK ilissukutdlu-
Kåumatit tamaisa Risømut nag-
siuneKartartunik misigssugag-
ssångordlugit.
uran
— Kuånerssuarne KanoK urane-
Kartigå?
— påsissorujugssuångorpar-
put angnertussusia, Per Nygaard
OKarpoK. nautsorssutigårput u-
jarKane tonitut OKimåtigissune
340 gram migssånik uraneKartar-
tOK. Kulåkérdlugit påsissavut ka-
titdlutik angnertussuseKarput
27.000 tons uranimik, uvagut isu-
maKartugut kativigdlugit 43.000
tonsinik uraneKartOK. tåssa uja-
ragparujugssuit piartariaKarput
tunissagssiortoKalisagpat. måna-
mut uranisiorfiussune ujarKat to-
niugångata uranitåt 1500 åma
2000 gramiussarpoK, taimåitu-
mik Kuånersuarne akukitsuarar-
ssuput.
— ujarKanit piagkanit 10.000
tonsiussunit 4.200 tons kisiat Ri-
sømukåuneKåsaoK. piagkåme siv-
nere sumut inigssisagamik?
— påsissåka maligdlugit aula-
jangersimassumik pilerssårute-
KartoKångilaK sule sivnerugtut
pivdlugit, Per Nygaard OKarpoK.
silatusårnerpåjusaoK ujarKat na-
jorsimassånitlnåsavdlugit. silatu-
sårnerusångilaK ujamat avdla-
mukåussusavdlugit taimatut ura-
nimik akoKartigingitsunut. tai-
mailivdlune pingortitaK akornu-
sersorneKalersinauvoK.
-urt.
1 1