Atuagagdliutit - 05.03.1981, Blaðsíða 31

atuartartut agdlagait. læserne skriver
AG
nutårsiagssaKartitsissut
eKérsimårnerussariaKarput
nutårsiagssaKartitsivTt sulinerine issornartorpagssuit
tusartardlugitdlo atuartarpavut.
agdlagtOK: Knud Egede, IMuk.
taima KuleKUtsIgama pissutigåra
AG-ip ilångutagssatut uvavnit ti-
gussarsimassaisa kinguåutortar-
nerat. årnigssuissonarfia nalu-
naertarpoK »kingusingnerpåmik
tugdliane sarnumernigssånut sa-
påtip akuneranik sujornutsine-
KartåssassoK«.
AG 19. februar 1981-ime sarnti-
mersoK misigssuatåråine taku-
ssariaKarput ilångutagssiat ar-
dlagdlit rådiukut tusarigkavut, i-
låne ardlaleriardlutik tusartine-
Kartartut.
SermitsiaK
mavssuanivnut pissutigåra K’or-
nume pigingnenatigigfiliorniar-
neK pivdlugo agdlauserissara Ser-
mitsiap issuarnerdliordluinardlu-
go sarKumiungmago narnigssora-
luaravko. taimåitoKartitdlugo su-
miginagaussutut agsorssuaK mi-
singnartarpoK ajordluinartumik.
radioavTse
radioavisime tusagkat ilait ilåti-
gut nåmåinartarput, tåukugon
nalunaemutaK taimailerpat nere-
Katigisåput, nerenatigérérdluti-
ngoK atautsimlsåput. nerinigssaK
nalungilarput inujumassune pi-
ngitsornenarsinåungitson. måku-
le sordlo Norgep avangnåne aker-
dliunertik pivdlugo neriumajung-
naertut pivdlugit tusagagsstssu-
tit sujulianit iluatingnarneruput.
AG kingumut
Kulåne AG sarnumerson taissara
uterfigemisaguvko tåssane Grøn-
landsbanke Kupernerpagssuarnik
ilångussanarpon. tåuna atuaråi-
ne agdlauserinenartut ilagåt pi-
gingneKatigigfiliorniarnermut tu-
ngassut. tikuartuiput imailiusb-
se, imailiusåse, sujugdlermik ku-
kunersiuissartut, ernartussissu-
serissut, tåukua sujugdlermik pi-
ssarianarput. aperissarianarpu-
gut pigingneKatigigfiliornerme
kalåtdlit nangmingnen saperner-
sut? uvagut kalåtdlit tåssauvu-
gut inuiaKatigit nangarssuånit-
dle ikioKatigigtut inunermik påsi-
simassaKardluartut, pigssarsia-
mingnik pigingneKatigingnikut
avguaeKatigigtartut.
ilångussugkat
agdlauserissat pingårtitdlugit år-
KigssuissoKarfingnut tuniune-
Kartartut ilåtigut avdlatigut peri-
arfigssalingnit inangigaussaru-
narput, tamåkulo sagdliutinenar-
tuåsagpata tamåna inungnut
atausiåkånut ernortuliornerungi-
laK.
inugtagssarsiortoKartitdlugo
isumanartarpunga inuit navdlu-
nåtut oKalupajugsinaussut månå-
kut sagdliutineKarpatdlålersut.
taimailiornikut suliagssanik ki-
nguartiterigajut tatigissaupalår-
tuåinarput. kalålerpagssuanar-
poK nunamingne inugtauvdluar-
tunik, kisalo onautsimingnik ami-
gajångitsunik atuisinåussusenar-
tunik. oKauseK tusarnitsoK sar-
KumilårnerulerpoK imåitoK:
»onautsinik ardlaringnik atuisi-
naussut piumanenarneruput«. ta-
måna inungmut inuianatigiussut-
simik pingårtitsissumut tusarni-
ngitdluinarpoK. onautsimingnik
atuisinaussorpagssuit nunaming-
ne atorsinåungissusermik misiga-
lutik piput, sordlume tatiginenå-
ngitsut. avdlatut ajornartumik
tornortinartarianalersut.
»inugtut inunen pigiumina-
KaoK saperase isumanaleritse«.
Atuagagdliutinut tungas sortar-
piå kisiat matumuna akissuteKar-
figilåsavarput.
ernorpoK ilångutagssiatut tu-
niuneKartartut kingusigsorajug-
torujugssungmata, åmalurume år-
KigssuissoKarfingme sulissussut
nangmineK agdlagarissartagåi-
nut tungatitdlugo taimatut pisso-
KartuartarpoK. sordlule atuartuv-
ta malugerérsimagunaråt atua-
gagssiame inigssan kigdlilerujug-
ssusinaussarpoK taimåitumigdlo
Håne pivfigssaK kingugdlerpåK a-
tordlugo »nåkigtaitsumik« tug-
dlerigsårissoKartariaKartardlune.
taimailiornikut inuit ilait erKome-
KingitsorneK ajorput, ajussåmara-
luaKaordlo.
erKorpoK rådiukut tusardliune-
Karérsimassut A tuagagdliutine
samumertarmata kingusinåkut.
naluneK ångi tsututdle radio avis e
uvdlormut ardlaleriardlune »sar-
kumertarpoK«, Atuagagdliutitdle
sapåtip-akuneranut atausiardlu-
tik. åmame nutårsiagssat ilait rå-
diumitugssaunerat pissutiginar-
dlugo ilångutingitsortalisagalua-
ruvtigik sujunigssame atuagag-
Atuagagdliutit kigsautigfit atuartartut
agdlagarissait amerdlastit sapfitit aku-
nere tamaisa saricumiutarumavdlugit.
taimåitumik idnutigårput naitsukut-
dlangnik agdlagtantuvdlugit. ilångu-
tagssiat oicautsit 200 sivnersimagpati-
git amerdlanertigut ånrigssuissoicar-
fiup nailisartariaicartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut, kisiå-
nile ingmikut pissutigssaiearsimagpat
atermut taorsiutdlugo ingmikut ilisar-
naustnarsinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk dnga: Atuagagdliutit, post-
box 39, 3900 Godthåb.
ssiap oKalugtuarissaunerme na-
jorKutagssarsiorfigtut atorslnau-
nera amigauteKåsanaoK.
Grønlandsbankip ilångusså er-
KartomenartoK sulivfeKarfiup tåu-
ssuma annoncitut akiligarå, nalu-
neKångitsututdlo annoncit aké a-
tuagagssiap matuma ingerdla-
niarneranut uvdlume pingårute-
Kardluinartuput.
inugsiarnersumik inuvdluarKu-
ssivdluta, årnigss.
ukiortåme kigsautigislnaussavut supat?
kigsautit pingasuit. agdlagtox: Samuel Hard, IMuk.
EF-imut tungassortå
Kulenutan tåunarpian Kulenuta-
ralugo 1980 autdlartingmat avi-
sit ardlåtigut agdlaganarsimavu-
nga matumbna issuarusungisav-
nik. nångiutunume uternanga
sujunigssamile kigsautigisinau-
ssavta sunere matumune ernai-
lårniarpåka.
sujugdlermigdle onautigissa-
rianarsoråra ukion 1981 autdlar-
tisimalermat nalinginaussumit
angnerussumik tusagagssiorfig-
tigut akerdleringnen malungnar-
nerussutut ipon, avdlatut onau-
tigalugo KagdliuniunenarpoK ta-
mavtinut pemingnångitsumik.
EF-ime Bruxelime Kutdlersanar-
filingme erssernivigsumik avå-
mut kinan sujornagornit ilisar-
narneruvdlune Europamut silar-
ssåvdlo sivneranut klnerpon. er-
ssemivigsumigdlo påsititdluta
Europamiut (imperialisme-tut)
nunasiagssarsiortutut anersåvat
OKautigineKartarnermisut uvdlu-
me toKusimarKajångitsoK. EF-ip
ikiussue ajungenaut kisiånenar-
dlutigdle tåssame aningaussat
nunavtinut isåssut ima amerdli-
artortitdlugit akitsoriartornen a-
kit nagfagkiar tornerat pingår-
nerpåmik inungnut aningaussar-
siakinerussunut åmalo igdlonar-
fingmiunut nunanarfingmiunut-
dlo piniartonarfingmltunut na-
vianardluinartusinauvoK. puissi-
niarnerme ingminut akilersinau-
jungnaerdlune inuniutausinau-
jungnaerpat sule åmalo tapissu-
tit amerdlanerussut. tamåna sor-
nguname isumanartugssauvoK
sule anginerussumik akit nagfar-
Kingnerinik. ajornartorsiutit av-
dlat EF-imut tungassut matu-
mdna agtusångilåka nalunenå-
ngerérmata: kisiåne Atåssut-er-
miut onarfigerusugpåka: EF-i-
mut unersiutigingningnerse nipa-
ngiuniarsiuk Kanon onalugdluse
nalugunarparse!
imigagssap kigdlilersugaunerane
pointit atornenarnere agfåinar-
mik inatsisitigut tungavigssaler-
nenarsimåput. ukiorpagssuarne
atornerdluinerup aseruiartornera
tungavigssanardluartumik pisi-
nautitaunermik kigdlilinermik ki-
ngunenarsimavon. kisiåne inatsi-
sikut tåssuna pissugssauvfing-
nik uniuissup akissugssåussuse-
narnerata åma ilaunigsså mig-
ssalernenarsimångilan. tamånau-
von kukunen iluarsissarianar-
ton. pointinik niornutenartut i-
migagssaiagaunermik pinenau-
tigssinenartarianarput. tamåna
pissarianavigpon inatsisit ig-
dluatungenångitsut atorfigssa-
nartingilagut. piviussorsiortu-
mik imigagssan akiornenåsagpat
atortugssanartarianarpugut. na-
puit igfiugagssanik nåpertutunik
ilalerdlugit aitsåt pisiarinenarsi-
naulertarianarput taimailiorni-
kut napuliortarnen kigdlilerniar-
dlugo.
Europap avangnåne Danmark
nunanut sanilerissaminut naler-
niutdlune imigagssamik atorner-
dluinerpaussutut onautiginenar-
tarpon. ilumortordlo unauvon
Danmarkime imigagssap ajor-
nånginerpåmik pinenarsinaunera
nunat sanilerissaisa atordluar-
tarpåt. tamånalo nautsorssutit i-
nernerisigut Danmarklnarmut
tugtinenartarpon. tamatumalo
saniatigut onautigissarianarpon
Danmarkime inugpagssuit untri-
tilingnik tusintigdlit ardlagdlit i-
migagssamik aserornenarsimav-
dlutigdlunit aserugaunigssa-
mingnut navianartorsiormata. i-
nusugtutdlo imerajugtungortar-
tut ukiue åpariartuinardlutik. pi-
ssutsit taima itut uterfiginenar-
nigssait akuerinenarsinåungilan.
Atåssutivdlo sujunersutå pointit
atorungnaernigssånik ninernuså-
rutauvon akikipatdlårton. kiv-
fåungissusenarpugut någgårsi-
naussusenardlutalo. taimåitumik
akissugssåussusenångitsumik i-
migagssamik atornerdluinerup
nunavtinut ernuterningniagau-
nera Europamiut ernarsartausia-
nit sunigausimanisson någgårsi-
naussarianarparput. ukion ki-
ngugdlen Nungme aitsåt taima
ernigsisimanartigissumik jutdlip
nalåne nagdliutorssuit atorsima-
vavut tamåna atattnartarianar-
pon.
agdlagtautsimut tungassortå
avdlamik taissanåsaguma ag-
dlagtausitån kasiligaussarianar-
pon. ugpernarsautigssalingmik
nalungilarput kalåtdlit nunåmiut
amerdlanerussutenartut agdlag-
tausitån atorumångikait.
ugpernarsautigssalingmik ilisi-
mavarput inuit amerdlanerpåt
agdlagtausitonan atuarumaneru-
gait. inusungnerussutdlo uvdlu-
me imailiortalersimåput, avisit
ajunginerussumik påsissanarfi-
gerusugkångamikik agdlagtausi-
tonan atuarumanerussardlugo.
navdlunåtutdle agdlagsimagå-
ngat navdlunåtua atuarnårtar-
dlugo. tåssa imåipon onautsine
avdlanertane onautsimik isumait
ujartalersimavait. tamåna ki-
nguariarneruvon angison. nular-
nångitdluinartumigdlo pernute-
narton agdlagtausitåp isumag-
ssamik tunissinen saperneranik!
kisalo kångunartuliornen angi-
son ilumortordlo måna onautigi-
savdlugo sapissuseKartarianar-
pugut: inusungnerussut iliniar-
dluarsimassutdlo inungnut utor-
nalilersunut agdlagtausitorna-
mik erdligingnigtunut sågdlutik
ima isumalingmik onartarmata:
ajornartorsiut tamåna ilivse to
nuguvse nangminérdlune iluar-
siumårpon. taimatut onartarnen
kångunanaon inuvdlo tarninga-
nut angisumik ikilersuineruvdlu-
ne. taimåitumik piårnerpåmik
taisisinenartarianarpugut ag-
dlagtausen sordlen-una atullsa-
gigput? uvdlumikut utornatsi-
ssutigssarpagssuit taigornenar-
tartut pernutenåinarput agdlag-
tautsip avdlångornigssånut inat-
sisip amigautenartumik piarér-
sarnenarsimaneranik. taimåitu-
mik utornatsissutit tamåkua tai-
gornenartartut unissutigssåu-
ngitdlat.
DET GRØNLANDSKE kalåtdlit åliamik
OLIEAKTIESELSKAB pigingneKatigigfiat
leverer olieprodukter Ir« centralanlegget POLAROIL I Færin- dliagssat POLAROIL-ime Kangardluarssorutaimitumit agssartut
gehavn med tankskibet MiS IRLA LUPE (tldl. M/S IRLAND) til M S IRLA LUPE (lidi. M/S IRLAND) atordlugo kalåtdlit igdlo-
gronlandske byer, der har havnetankanlæg lor forsyning med KarftnukiuisorneKartarpoK, sinerssortautinlt imlgagasanik pernu-
kysttanksakib. mausivilingnut.
27