Atuagagdliutit - 30.03.1983, Page 13

ugtortaissorssuit
pmgortitap pissusai K’ånåme nalunaerssomeKartuarput uvdloK
unmrdlo
Geofysiske station Qaanaamiittoq immikkut sanaajusoq qaqqami qutsiartu-
miippoq illoqarfiup nipiliornerata avataaniilluni.
Den specialbyggede geofysiske station i Qaanaaq ligger alene oppe ad fjeldet
godt bag byens larm og uro.
nunarssuavta silåinartåta ikiarTgsitår-
nerisa avatdlersåt ingnåtdlagiartalik
Gonosfære), arssarnerit, nunarssuav-
ta saviup kajungerissåtut noKitsinera,
anore, nivtailarc sialugdlunit silåi-
nauvdlo mingoicarnera — tamåko ta-
marmik ugtortarneicarneKarput, oici-
mailutarneKardlutik åssilisaKåtårne-
Kardlutigdlumt uvdlup unuavdlo i-
ngerdlaneråne K’ånåme ilisimatut
misigssuivTnit mardlungnit.
misigssuivit tamarmik København-
ime silasiortOKarfiup Meteorologisk
Institutip ingerdlatarai. åipå K’ånåp
Kericane nalunaerasuartauserissoKar-
fiup sanianlpoK baråkitoncame 1960-
l'kut KiterKirneråne Camp Tuto-mTt
maunga nuneKarsimassume. tåssajo-
nosfære-mik misigssuivik.
åipå geofysikimi misigssuivik ig-
dloicarfiup ungatåne KåKamlpoK.
tåuna 1953-ime K’ånåp igdloKarfilia-
rineKarnera ilutigalugo sanåjuvoK
ingmikordluinaK sananeKauteKar-
dlune. kikissat kångusait messingitlu-
nt kisisa atorneKarsimåput, igdluvdlo
tamardluinarme sananeKautai saviup
kajungerissånit sunerneKarsinåungit-
suliåuput. silatånit issigalugo soKuti-
ginarpatdlångilaK. kisiåne sanane-
Karnera akisusimaKaoK. nunarssuav-
ta saviup kajungerissåtut nutsuinera
(magnetisme) tåssångånit ugtortarne-
KartarpoK uvdlup unuavdlo ingerdla-
neråne ardlaleriardlune.
rådiukut åtaveKarneK
silåinaup ikiarTgsitårnerisa ilåt jono-
sfære rådiup maligaussainik akisua-
titsissarpoK taimalo rådiukut åtave-
KaxatigTngnigssamut periarfigssaKa-
lersitsissardlune. kisiåne jonosfære
avdlångorartuartuvoK, avdlångorar-
neritdlo tamåko misigssuivingme na-
lunaerssorneKartuarput.
misigssuiviup silatåne ipoK nåpa-
russuaK.
— tåssauna rådare, rådare Kumut
sangmissoK, geofysikimik ilisimatu-
sarsimassOK Svend Erik Ascanios o-
KalugtuarpoK. — tåuna rådiup mali-
gaussainik silåinarssuarmut autdla-
kåtitsissarpoK, maligaussatdlo akor-
tarpai ionosfæremit utertineicaranga-
ta. tamåko åssiliångortineKartarput
kisitsisingortineKarsinaussunik, kisit-
sitdlo Københavnime Meteorologisk
Institutimut nagsiuneicartarput. tå-
ssångånitdlo USA-me nunat tamalåt
ilisimaligkanik katerssuivigssuånut i-
ngerdlatencingneKartarput.
suliaK tamåna sorpiångitsusugi-
narsinaugaluarpoK, pingårtorujug-
ssuvordle.
— påsissutigssat pingåruteKartoru-
jugssuput sordlo rådiukut åtaveKa-
Katigingnermut, ionosfærep ikiarTgsi-
tårnerisa sumlnerat aulajangTssussar-
mat rådiukut åtaveKautip KanoK så-
kortussusilernigssånut.
nunarssuavta nutsuinera
nunarssuavta saviup kajungerissåtut
suniutarfiata isua avangnardleK K’å-
nåmut KanigtunguvoK, taimåitumig-
dluna K’ånåme nalunaerssuiuarnig-
ssaK ilisimatut pingårtexigåt.
— nunarssup nutsuinera nunar-
ssuavtine tamarme ugtortarneKar-
tuarpoK, Svend Erik Ascanios navsu-
iauvoK. — taimågdlåt taimailiorniv-
tigut nunarssuavta avatåne pingorti-
tap pissusaisa avdlångorarnerat raa-
ligtarisinauvarput.
ugtortainerit Kalåtdlit-nunåne ar-
dlalingne ingerdlåneicarput. K’ånåx
erKåisångikåine K’eKertarssuarme
Narssarssuarmilo saviup kajungeri-
ssåtut nutsuineK ugtortarneKartar-
poK.
— ugtortautil ingmingnut inger-
dlatitut atorme Karput, taimåitumig-
dlo ugtortainerit akornuserneKångi-
nigssåt isumangnaerniardlugo erKai-
massagssat ardlaligssuput. imåingi-
laK ugtortaiveKarfik kisime ingmikut
ituliaralugo sananeKarsintassoK. åma
isumangnaigdlisautinut ilauvoK ig-
dlup KanigdliverKussåunginera, ug-
tortaivingmilo sulissup suliartorune
erKaimassariaKarpå saviup kaju-
ngerissånit sunerneKarsinaussumik
nagsataKånginigssane.
anore silalo
anorip sangmivia, sukåssusia, kiåssu-
seK nigdlissuserdlunit kTsalo nivtailaK
sialugdlunit åma uvdlut tamaisa na-
lunaerssorniagagssåuput uvdlormut
ardlaleriardlune. agdlåtdlo K’ånåK
mardlugtigut nalunaerssuivfigineKar-
tarpoK. nalunaerasuartauserivingme
pisortaK nalunaerssuissarpoK uvdlor-
mTt uvdlormut silap KanoK inera ilisi-
maneKarKuvdlugo. tauvalo geofysik-
imik misigssuivik sujunigssaK unga-
singnerussoK encarsautigalugo ilisi-
matutut nalunaerssuivfigineKartar-
poK silap pissusainik.
— påsissutigssat pigssarsiavut åssi-
glput, kisiånile sujunertat åssigingit-
dluinarput, Svend Erik Ascanios o-
KarpoK.
arssarnerit
mingugtitsinerslo
geofysikimik misigssuiviup ungasi-
ngisåmpoK igdlussiånguaK, ungasia-
mt issigalugo åssingunerussoK karsi-
nut mardlungnut Kimåinagkanut.
tåssane ipoK filmiliut nutåliaoKi-
ssok 16 millimeterimik filmitalik. u-
kiunerane minutit mardlungornere
tamaisa tåussuma Kilak åssilissarpå.
— tåssauna arssarnernik nalunaer-
ssut.
— SOK?
— arssarnerit tåukualo KanoK pi-
ssuseKarnerat påsissaKarfigineruju-
mavdlugo.
tauva åma geofysikimi misigssui-
vik mingugtitsinermik ugtuteKarpoK.
atortOK tåuna akugtungitsumik silåi-
narmik mitdluaissarpoK.
— Danntarkime mingugtitsinavér-
saernigssamut pissortaKarfik tamatu-
ntuna sulissuparput, sujunertarine-
Kartordlo sorunantc tåsauvoK K’å-
nåp silåinåta minguigkaluaKissup mi-
ngugtineKarnerala ugtortarneKar-
tuarnigsså, Svend Erik Ascanios nag-
gasivoK.
Thule Thulelu
assigiinngillat
Kommunalbestyrelsep sunarpiaq Thuleunersoq
paasineqaqqqugaluarpaa
Kom munalbestyrelsep 1983-inri
tnartsimi ataatsimiinnerani aalaja-
ngiunneqarpoq, Thule Air Base-p a-
tia allanngoriinneqartariaqartoq.
— Kommunalbestyrelse isumaqar-
Poq eqqortuunngitsoq, amerikamiut
sakkutooqarllat aantma Thulemik
taaneqartarmat, kommunaldirektør
Sofus Joelsen oqarpoq.
— Tamanna pissutigalugu kom-
munalbestyrelse Kalaallit Nunaata
ministereqarfianut Illersornissamullu
ministereqarfimmut saaffiginnissute-
qarniarpoq, illoqarfik kisimi Thule-
mik ateqaleqqullugu.
llumoorpoq, paatsuunngassuligi-
neqartartoq, Thule sumeerpiarner-
soq. Thule tassaanerluni nunaqarfi-
toqaq Uummannaq, Dundas, illoqar-
fik Qaanaaq imaluunniit amerika-
miut sakkutooqarfiat?
Aterpassuit
Qangarsuaaniilli — aammalu kalaal-
lisut — avanersuarmiut nunaqarfito-
qarsuat tusaamasaq ateqarpoq Uum-
mannaq, qaqqarsua ilisarnarluartoq
ateqaasiullugu.
Knud Rasmussen Peter Freucheni-
lu 1910-miUummannami niuertarfil-
lioramik taasippul Kap York-imik,
Peter Freuchenillu niuertarfeqarfik
atserpaa Thulemik — europamiut
nunamut avannaaniittunut taaguuti-
toqaal at.siullugu.
Niuertarfik tamaani najligaqartu-
nik nioqqutissalersuiffiuinnarani
aammali ilisimasassarsiornernik assi-
giinngitsunik aningaasalersuiviusus-
saavoq, nuna assiliorneqaqqullugu.
Thulemiit ilisimasassarsiortarnermi-
gut Knud Rasmussenip inuit inger-
laarfitoqarsuisa sinnerat nassaaraa
— taallugulu Thule-kulturimik.
Tamanna suli paatsiveerunnarne-
rulersinniarluga Uummannaq Thule-
lilu taamanikkut aaamma qallunaa-
tut atserneqarput Dundas-intik, ater-
lu taana suli ullumikkul nunaqarfi-
toqqamut taaguutigincqarpoq.
1951-53-imi amerikamiut Dan-
marki isumaqatigereerlugu sakkutoo-
qarfiliorput Uummannaq/Thulc-miit
kilometerialunnguaannarnik ungasis-
susilikkut. Taannalu atserneqarpoq
Thule Air Basemik.
Nuunneq
1953-imi nunaqarfik Uummannaq/,-
Thule nuunneqarpoq piniariartarlnn-
mi ilisimancqarluartumi Qaanaami
avannarpasinnerusumiittumi illoqar-
fimmik nulaarluinnarmik sanasoqa-
rcermat. Qallunaatui Qaanaap pisor-
latigoortumik atia Thulcuvoq —
soorlu assersuuligalugu allak kat nor-
muini — kommunaldirektør Sofus
Joelsen oqaluttuarpoq, aammattaaq
taavanimiut aleq Tliule aloriarpaat.
— Kommunclli pisorlatigoortumik
atia (assa Avanersutip Komniunea, i-
lanngullugu oqarpoq.
— Paatsiveerusimaneq iluarsiuma-
varpul, qanorluunniimmi ilioralua-
raanni ateq Thule nunaqavissul pi-
gaal sakkutooqarliup piginagu. Taa-
maattumik kommunalbestyrelsep
siunnersuuligaa sakkutooqarlik nu-
taamik atcqalissasoq, Sofus Joelsen
naggasiivoq.
Å.TUAGAG,DLIUTIT
13