Atuagagdliutit - 11.04.1984, Side 32
Qaammarsaneq ima-
liiuimiit illuinnaasior-
luni sunniiniarneq?
Naammagittaalliortarfeqarpoq isumaqaraanni Nammi-
nersornerullutik Oqartussat tusagassaqartitsivia Tusar-
liivik illuinnaasiortumik sulisoq
Allattoq: Philip Lauritzen, qaammarsaanermipisortaq
Maani Tusarliivik-mi ilungersunar-
tutut isigineq ajorparput aviisipa-
Iaaq »Grønland/Dansk« inuillu
qanigisai Tusarliivik-mik isornar-
torsiuigaangata illuinnaasiortumik
sunniiniartutut.
Kisiannili Nunatta Inatsisartui-
nut ilaasortaq nuimasoq oqarpoq
Tusarliivik-up sulinera illuinnaa-
siortumik sunniiniarnerusoq ta-
manna maani sulisuusugut ilunger-
sunartutut isigissavarput.
Taamaattumik maani atorfi-
liusugut paasisinnaanngilluinnar-
parput Atassutip naalakkersuinik-
kut apeqqutini oqaaseqartartuata,
Otto Steenholdt-ip, sisamanngor-
nermi martsip 15-iani 1984 Inatsi-
sartut Oqaluttarfiannit Tusarliivik
pasillermagu illuinnaasiortumik
sunniiniartutut. Taamaattumik
matumuuna, pisariaqanngitsumik
1 Tusarliivik har vi aldrig taget det
alvorligt, når smudsbladet »Grøn-
land Dansk« og folk, der står det
nært, har kritiseret Tusarliivik for
at lave propaganda.
Men når et fremtrædende med-
lem af Landstinget taler om propa-
ganda i forbindelse med Tusarlii-
viks oplysnings- og informationsar-
bejde, så er vi naturligvis nød til at
se alvorligt på sagen.
Imidlertid står jeg — og Tusarlii-
viks medarbejdere — helt uforstå-
ende over for den anklage om at la-
ve propaganda, som Atassuts poli-
tiske ordfører Otto Steenholdt tors-
dag den 15. marts 84 rettede mod
Tusarliivik i Landstinget. Men for
at undgå unødige misforståelser
kan der måske være grund til at op-
lyse lidt om, hvad Tusarliivik egent-
lig laver.
Tusarliivik har fire arbejdsområ-
der. For det første arbejder vi for
Folkeoplysningsrådet, der er et uaf-
hængigt råd nedsat af det samlede
landsting og som selv prioriterer —
paatsoortoqaqqunagu, pisariaqar-
sorivarput inuit paasitissallugit
maani suliarisartakkatsinnik.
Tusarliivik-up sulinera immik-
koortunut sisamanut avinneqarsin-
naavoq. Suliassavut pingaanerit
Qaammarsaanermi Siunnersuiso-
qatigiinnit aalajangersarneqartar-
put tulleriinnilersorneqarlutillu.
Qaammarsaanermi Siunnersuiso-
qatigiit qulinik inuttaqarpoq taak-
kunannga marluinnaat Inatsisartu-
nit toqqakkat.
Sulisitsisutta aapparaat Inuutis-
sarsiutitigut llinniartitaaneq.
Taanna sinnerlugu inuusuttut ilin-
niagaqartut assigiinngitsunik paa-
sissutissinniartarpagut, soorlu a-
tuagassiaq »Illimmi« aqqutigalu-
gu.
Sulisitsisutta pingajoraat Nam-
minersornerullutik Oqartussat qi-
udvælger — hvilke emner, Tusarlii-
vik skal oplyse om.
For det andet arbejder Tusarlii-
vik for Uddannelsesinspektoratet
med oplysninger og informationer
til alle unge under uddannelse, og
her udgiver vi bl.a. bladet Illimmi.
For det tredie arbejder Tusarlii-
vik for hjemmestyrets administrati-
on med lovinformation og anden
objektiv information, ligesom vi
sammen med de relevante direkto-
rater laver diverse oplysende kam-
pagner, f.eks. alkoholkampagne og
sælskindskampagne.
Endelig har Tusarliivik også si-
den sommeren 1983 arbejdet med
hjemmestyrets turistpolitik, herun-
der oplysning om Grønland i udlan-
det.
I alle tilfælde er der tale om, at
hjemmestyrets fagfolk godkender
indholdet i Tusarliiviks produktio-
ner, mens informationschefen er
ansvarlig for udformningen.
Oplysning er ikke propaganda,
og Tusarliiviks udgivelser er støvsu-
gede for partipolitiske synspunk-
tiusumik qullersaqarfii. Taakku
sinnerlugit inatsisit nutaat assigi-
saallu paasisitsiniutigisarpagut,
paasisitsiniaanerillu annertuut,
soorlu imigassaq pillugu paasisitsi-
niaaneq Europamilu puisit amii pil-
lugit paasisitsiniaaneq, - aamma
taakku sinnerlugit ingerlataralugit.
Sisamassaattut 1983-imi aasak-
kut Tusarliivik-up Nunatsinni ta-
kornariartitsisarnerup qitiusumik
aqunneraa ingerlatarilerpaa, taa-
malu aamma Nunarput pillugu nu-
nani allani paasisitsiniaaneq.
Tusarliivik-up saqqummersitaa-
sa imaat tamarmik atorfilinnit a-
peqqummik sammisaqartunit a-
kuerineqaqqaartarput, maanilu
Tusarliivik-mi taamaallaat sulias-
sarisarparput paasissutissat sas-
saalliutigineqarnissaat.
Qaammarsaaneq illuinnaasior-
tumik sunniiniarnerunngilaq, taa-
maattumik Tusarliivik-up saqqum-
mersitai partiit ataasiakkaat isu-
maannik saqqummiussuiviuneq a-
jorput. Isumaqartoqarunili Tusar-
liivik sulinermi illuinnaasiortumik
sunniiniartoq naammagittaallior-
nissamut periarfissat killeqanngiu-
sarput. Inatsisartut Nunatsinni kul-
turikkut aammalu inunnik qaam-
marsaanermik sulineq pillugu peq-
qussutaa naapertorlugu Qaammar-
saanermi Siunnersuisoqatigiit
qaammarsaanerup illuinnaasiun-
nginnissaa nakkutigisussaavaat, in-
nuttaasullu tamarmik pisinnaati-
taapput Siunnersuisoqatigiinnut
naammagittaalliussallutik isuma-
ter. Skulle nogen alligevel mene, at
Tusarliiviks arbejde er propagandi-
stisk (ensidigt), så er der rig lejlig-
hed til at gøre indsigelse. Ifølge
Landstingsforordning om kultur-
og folkeoplysningsvirksomhed, så
skal Folkeoplysningsrådet sikre al-
sidigheden i hjemmestyrets oplys-
ningsvirksomhed, og alle borgere
kan klage til Folkeoplysningsrådet,
hvis man ikke mener, at dette er til-
fældet. Folkeoplysningsrådet er
med andre ord en uafhængig anke-
instans.
Landstingsforordningen blev
vedtaget den 15. oktober 1979, og i
de forløbne fire og et halv år har der
ikke været en eneste klage over
hjemmestyrets oplysningsarbejde
— således heller ikke over Tusarlii-
vik, der blev oprettet den 1. novem-
ber 1981.
Men skulle nogen mene, at Tu-
sarliiviks arbejde er ensidigt eller at
blot en enkelt publikation har været
det, så vil jeg meget gerne opfordre
til, at man benytter denne ankemu-
lighed. Måske har man ikke kendt
den, men det er en demokratisk ret,
som alle borgere har, og ved at bru-
ge den er man med til at sikre den
åbne og reelle debat om den offent-
lige folkeoplysning, som er meget
vigtig.
Udokumenteret mistænkeliggø-
relse fører derimod ikke til noget.
Det fører kun til utryghed og er uri-
melig mod de medarbejdere, der
som embedsmænd i hjemmestyrets
gør deres bedste for at løse de man-
ge og ofte indviklede oplysningsop-
gaver. Folkeoplysningsrådets
adresse er: Box 1029, 3900 Nuuk.
qarunik illuinnaasiortunik qaam-
marsaasoqartoq. Siunnersuisoqati-
giit naammagittaalliortarfiupput
arlaannaannulluunniit pitussi-
manngitsut.
Peqqussut qulaani eqqartorne-
qartoq oktoberip 15-ianni 1979 Nu-
natta Inatsisartuini akuersissutigi-
neqarpoq, maannamulli suli naam-
magittaalliuutinik tigusisoqarsi-
manngilaq, aamma Tusarliivik-ip
novemberimi 1981 pilersinneqarne-
rata kingorna.
Isumaqartoqarpat Tusarlii-
vik-up sulinera illuinnaasiortoq,
saqqummersissimasarpulluunniit
ataaseq taamaassorigaanni, kikkut
tamarmik pisinnaatitaaffigaat
naammagittaalliornissaq. Taamaa-
liornikkut aatsaat inunnik qaam-
marsaanerup ammasumik piviusu-
nillu tunngaveqarluni oqallisigine-
qarnera ingerlanneqarsinnaavoq.
Pasilliinerit uppernarsaatitaqan-
ngitsut taamaallaat maani atorfillit
akornanni toqqissimannginneq pi-
lersissinnaavaat, taamaaliornerlu
atorfilinnut ilaannikkut imaan-
naanngeqisunik paasisitsiniaaner-
nik ingerlataqartunut naapertuil-
luarani.
Naammagittaalliorumagaanni
uunga saaffiginnissaasi:
Qaammarsaanermi
Siunnersuisoqatigiit
Box 1029
3900 Nuuk.
Til skolebiblioteket
skal vi bruge
følgende gamle
numre af AG:
1972 nr. 10, 11. maj
1972 nr. 11, 25. maj
1972 nr. 15, 20. juli
1972 nr. 26, 21. december
1973 nr. 11, 24. maj
1973 nr. 12, 7. maj
1973 nr. 19, 13. september
1973 nr. 20, 27. september
1973 nr. 24, 15. november
1973 nr. 28, 13. december.
Hvis du kan skaffe ét eller flere af
disse numre, vil vi gerne betale
porto og 20 kroner pr. nummer
for ulejligheden.
Ring til 4 21 88 og aftal nærme-
re med skolebibliotekaren.
Schultz-Lorentzenip Atuarfia
Postbox 215
3950 Aasiaat
HUSK! -r 25%
På fremkaldelse af Deres
film.
Retur samme dag.
Skriv efter katalog med
videofilm eller foto.
Specialist for Grønland.
NV-foto
Frederiksborgvej 84
2400 Kbh. NV
Folkeoplysning
eller propaganda?
Der findes en ankeinstans, hvis man mener, at
hjemmestyrets informationsafdeling Tusarliivik ikke er
alsidig
Af Philip Lauritzen, informationschef
32 NR. 15 1984
A.TUAGAGDUUT1T