Atuagagdliutit - 12.01.1995, Page 14
14
Nr. 04 • 1995
INUIAQATIGIITTUT AVIISI
1861-imi tunngavilerneqartoq
Partiilersuulluni politikkimut
aningaasaqarnikkullu immikkut
arlaannaanulluunniit atanngitsoq
GRØNLANDS NATIONALE AVIS
Grundlagt 1861
Uafhængig af partipolitik
og økonomiske særinteresser
Naqlterlsitsisoq
Udgiver _____________________
Suliffeqarfik imminut pigisoq:
Den selvejende institution
Atuagagdliutit/
Grønlandsposten
Aqqusinersuaq 4,
Postbox 39,3900 Nuuk,
TIf.: 2 10 83 Fax: 2 54 83
Fax: 2 31 47
Siulersuisut
Bestyrelse
Arqalo Abeisen
(siulittaasoq/formand)
Agnethe Nielsen
(siulittaasup tullia/næstform.)
Ib Kristiansen
Juaaka Lyberth
Hans Anthon Lynge
Jens Carsten Nielsen
Egon Sørensen
Miki Larsen
Allattoqarfik
Administration
Jan H, Nielsen (forretningsfører),
Jørgen Olsen
Inge Nielsen
Allaffiup ammasarfia/Kontortid:
Mandag-fredag: Kl. 9-12 og 13-16
Aaqqissuisuuneqarflk;
Chefredaktion:
Laila Ramlau-Hansen (akis./ansv.)
Martha Labansen (adm.)
Aaqqlssuisoqarfik
Redaktion
Kurt Kristensen
John Jakobsen
Pouline Møller
Jens Brønden
Frederik Lund
Malene Lynge Andersen
Aleqa Kleinschmidt (nutsjtolk)
Larséraq Nielsen (nuts./tolk)
Knud Josefsen (ass./fot.)
Ilanngutasslortortaavut
Korrespondenter
Nanortallk: Klaus Jakobsen,
Qaqortoq: Paulus Simonsen
Narsaq: Johan Egede,
Paamiut: Karl M. Josefsen,
Maniitsoq: Søren Møller,
Kangaatsiaq: Lone Madsen,
Kangaatsiaq: Lone Madsen,
Qeqertarsuaq: Hans Peter
Grønvold,
Upernavik: Knud II Kristiansen,
Uummannaq: Thorkild Nielsen,
Emil Kristensen,
Tasiilaq: Simon Jørgensen,
Ittoqqormlit: Jonas Brønludn,
Annoncet
Annoncer
Laila Bagge Hansen
(annoncechef).
TIf. (009 299) 2 10 83
Fax: (009 299) 2 31 47
Telefontid: KI.09-12 og 13-16.
(Danmark: Kl. 13-16 og 17-20).
Svend Aage Svalberg
TIf. (009-299) 2 50 46
Fax. (009-299) 2 50 47
Ullut tunniussiffissaq klngulleq:
Marlun. aviisimut: Talliman. nal. 10.
Sisiman. aviisimut: Ataasin. nal. 10.
Sidste Indleveringsfrist for:
Tirsdagsavisen: Fredag kl. 10.
Torsdagsavisen: Mandag kl. 10.
Pisartagaqarneq
Abonnement
Ukiup affaanut: kr. 675,-
Ukiup affaanut Politiken Weekly
ilanngullugu: kr. 857,-
Ataasiakkaarlugit
pisiarinerinl: kr. 15,-
1/2 årligt abonnement kr. 675,-
1/2 årligt abonnement
m/p.w. kr. 857,-
Løssalgspris: kr. 15,-
Giro 9 06 85 70.
Nuna-Bank: 120-00-26973
Grønlandsbanken: 150-424-7
Suliarinnittut
Produktion
David Petersen (Tekn. Dir.),
Miki Larsen (Grafik),
Naqlterneqarfla
Tryk
Kujataata naqiterivia/
Sydgrønlands Bogtrykkeri
Nissik
Reklame
Silvana Maqe Nielsen
Lis Stender
Box 929.3900 Nuuk
Fax 2 31 47
Kære Naja og Kaj!
Rigtig hjertelig tillykke med brylluppet og
med Najas fødselsdag. Det er dejligt med »fa-
milieforøgelse«!
Med ønsket om held og lykke fremover sen-
des de kærligste hilsener fra
Malle, Bendt, Vivi, Kunuk og Maybritt.
Asasagut Naja Kaj-lu!
Katinnissinni Naja-llu inuuiani qamannga pi-
sumik pilluaritsi.
Siunissami ajunngitsunik tamanik kissaallusi
asannittumik inuulluaqqusivugut
Malle, Bendt, Vivi, Kunuk Maybritt-lu.
Nuliartaara
pilerigineqartoq
Taava qimatakka uterfigeq-
qitsiarallarlakka, taamani
Guutimik nalusuugama pis-
sutsit ilaannut paasissutis-
saasinnaammata. - Taamani
umiamik sukkanniukkatta
asseqanngitsumik nuanner-
sumik, uagullu siulliulluta
tikikkatta nalerisimanaqaaq,
Quninngilu oqarsimasoq tu-
sarpara: »Tassa Qaartsivat -
uanga pillunga - sannginiin-
naanik, uatsinnit kingulliu-
sartut siulliukaseqaat.« Taa-
maariarmat suli nuannerne-
rulerpoq.
Taamani Quninngikkut
taakku Eqqitsummata kaas-
suarpai. Taanna siusinneru-
sukkut Quninngip qatanngu-
taasa arlaannik nuliaqarsi-
magaluarpoq, taamanili nu-
kappiaavoq nuliani taamaa-
tissimagamiuk. Sunaaffaana
Maqikkut tikinnissaat qa-
ngali utaqqilersimagaa nuli-
artaara isumagisimallugu
nuliartaariniarlugu. Tamatu-
minnga sooruna uanga sia-
nigisaqanngilanga, naluvu-
nga. Eeqqimi, Ammaammut
tulariaratta Maqikkut qallor-
aaleriarmata ikiuilerpoq, iki-
uilerpoq. Uangattaaq piaree-
rama ornissallugit piareersa-
lersunga, ikioriartussallugit,
qalloraaqatigiartussallugit,
aatsaat taassuma Aaviaartiip
ornillunga periarmanga: »A-
viaajik! Nalunngeqaajuk
Eqqitsummata pilerigisaa,
nuliassaa illit nulissiunniar-
saalerpat?«
Taama oqarfigeriarmanga
kanngusuummernarneranit,
taamaattumik nalunermit,
taamaariarmallu uniinnarpu-
nga qalloraasulluunniit ikio-
riartornagit. Tupertilluunniit
napparnialeraluarmassuk
napparaluarmassullu ornin-
ngeqqissarpakka, Qunin-
ngikkunni isersimaannara-
ma. Nalunnginniaraluarpak-
ka utaqqigaannga, tusagarali
malillugu paasigakku taas-
suma iseriartunngitsoornavi-
anngikkai, takoreerakkulu-
mi qanoq qaninniarai, taava
uninngalluaannarpunga. Ki-
ngorna tusarpara sunaaffami
innartuuteriarmata iserfigi-
artorsimagaluarai. Iseraluar-
torlu nuliartaama pisimari-
armani: »Tassunga angum-
mik innartoqassanngilaq, al-
lamik innartussaqarpoq.«
Taama oqarfigisimammani
aatsaat anisimavoq allamu-
karluni.
Nalugaluarlugulu qanoq
pisoqartoq unnuarorluariar-
mat taakunnarpunga. Iseri-
arpunga tamarmik ilanngaa-
tilersimasut. Iseriarama nu-
liartaama pivaanga: »Sooq
mululluaqaat, aana qangali
utaqqiniarikkit!«
»Angummik allamik iser-
simasoqassasoralugu agger-
neq ittoorileraluariga!«
»Tusarpat-ilaa! Ernaaji-
galu (ataatani pillugu) aan-
naajigalu aatsaat oqarmata
tassunga pisutit, angummik
allamik uannut pisoqassan-
ngilaq.« Nipangillatsiaralu-
arlunilu nangeqqippoq: »So-
qutigissanngilat, illit tassu-
nga pisareersutit pinaviarun-
naartoq.« Taamaalereerluni-
lu oqaluasaaraa isersimaga-
luartoq taamali oqarfigine-
qariarami aniinnarsimasoq.
Taamaalimmat Eqqitsum-
mata arnaq taanna isumak-
kiiginnarsimavaa, kisianni
oqarsimasoq tusarpara:
»Soorlikiaq Qaartsivaq i-
nunngorajippa?« Taama tu-
sariarama assut isumapilu-
lerpunga, taama oqarsima-
neq sumilluunniit kingune-
qarsinnaammat. Sunaaffalu-
mi eqqarsaateqarfigipiluler-
simagaanga.
Suli tassaniinniarluta, suli
ukiivissitsinnata qajartoria-
rama, sivisunngitsumik a-
valassaarsimatsiarlunga nat-
sersuaq takoriarakku pini-
arsaatsiaannarlugu ajornan-
nginaarlugu naalikkakku,
toqussinnarlugu allunaatiga
(alera) suli piinngikkiga, ta-
maanga eqqannut qinertartu-
nga nunallumi tungaanut,
sumit tassanngaannartumit
nalaanneqarumannginner-
mit, taamaatsiarlunga taku-
lerpara saqqit Eqiit tu-
noqqullugit aggilersoq tu-
nginnut ingerlasoq. Alartaa-
seriga, qiviakulagiga. Qivia-
riaringa-aasiit: Taakami siu-
ninni patippaa, sunaaffaana
piumitsaassimaleraanga, to-
qukkumalersimagaanga. Su-
naaffaana qallequmminik i-
silersoq (nasalersoq) naam-
mattoorlugu qiviarsimagiga.
Siulliit imaannaq toqutsineq
ajormata, aatsaat toqutassar-
tik terlinganeerlugu anno-
raaminnik nasaqqaarsinnar-
lutik toquttaraat. Qanillisoq
ilisareriarakku taannaasoq
Eqqitsumat, nukingiinnaq
allunaatiga peerniarsaaler-
para, sulilumi tikivinngik-
kaanga allunaatiga peeria-
rakku qangaammalli saveq-
qittareerpunga. Taammalig-
amalu tassa aarlererpiarun-
naarpunga, savittareerama,
piniarsaaraluarpaanga akis-
sutissaqalerama.
Kitsersernermit (misissor-
nermit) misigivara, saqqi-
saata killingani imaq aalasu-
innaq, mannalu imaq qatsu-
nganermit maneqqissartoq,
tassa uullussimagaanga.
Taamaattoq takullugulu
»qimmartortara« Nattaann-
guaq eqqaavara isumalior-
lungalu: Immaqaana najor-
paanga toqunngeqqajartu-
nga! Nalujunnaarakkumi
uuma tikiutilersup toqunni-
arniaraanga, aammali aap-
patigut uannut ajukkuppian-
ngikkaluarlunga savittareer-
nermit.
Taamali aatsaat eqqarsar-
niassasunga Eqqitsummat
sangutileratarpoq, sumillu
oqaluallamminanilu qimat-
silerlunga. Aatsaat kaajallat-
tareerluni Ammaata tungaa-
nut ingerlarialerami oqar-
pallappoq: »Uangaalaa pa-
vunga ingerlaamilaarnias-
saanga.« Uumalu nipaa sa-
juppalunniarami.
Isigiinnarlugu ungasissi-
laartortaaq qanigunnaarma-
nga aatsaat allamut qinerni-
arlunga takulerpara qajaq al-
la Angiit tungaannit agger-
soq. Taanna qaqqaq nalun-
ngilat aat? Tassa Sermillip
kangerluata paavani kujal-
lermi nuggersimanerup qaq-
qartaa immamut ataannartu-
mik innaarsuttalik. Siorna-
tigut allamik ateqartinneqa-
raluarpoq, Paakinnaa, eq-
qaanartinneqarsimalluni il-
lup paavata aasalersumi aat-
tulernermi isikkorisartagaa.
Taamaalluni nunaata ilaa
nakkaagami, ungaseqisugut
illutta igalaava mallernerisa
ilaata annaarsimasup qaar-
paa annilaarsimatilluaqalu-
ta. Tassa takulerpara qajaq
taassuma tungaanit aggers-
oq. Tikiutileriallarami Nat-
taannguaq-una, qangaam-
malli misigisareersimagaa-
nga. Tikeriarlungalu ernger-
luni pilerpaanga: »Sooq ag-
geqquniarpinga?«
»Qajartortoq uannut qa-
nillileraluartoq malugeria-
rakku qajaata saniani imaq
aalasuinnaviusoq. Taamaat-
Mit dårlige
»Af årsager som jeg intet
kendskab har til, var mit ene
øje ubehageligt. Det ubeha-
gelige bestod i, at der opstod
trækninger, som betød døds-
fald, som om det havde no-
get giftigt hos sig. Det opda-
gede jeg efter, at jeg var be-
gyndt at uddanne mig til ån-
demaner. Men da en af mine
hjælpeånder kurerede det,
blev det godt og generede
ikke mere.
Det var en dag, hvor jeg
som sædvanlig var gået på
en tur for at lede efter noget,
og netop den dag var mit øje
ekstra ubehageligt. Jeg gik
ret langt ind i landet, kom
ind i baglandet af Tungujor-
toq, og kom til en lille bæk
og stoppede dér. For ikke så
længe siden havde jeg gået
en ny hjælpeånd, som jeg
havde mødt tre gange og
rørt to gange. Da jeg rørte
ham sidste gang, havde han
sagt til mig: »Nu har du rørt
mig, og jeg kommer ikke
mere til dig; først når du
kalder påmig, hvis du kom-
mer i en eller anden vanske-
lighed, så kommer jeg.«
Jeg stoppede dér ved en
lille bæk og mit øje var ube-
hageligt. Efter en kort stund,
så jeg ham komme østen fra
og genkendte ham. Meget
mærkeligt gik han næsten
kravlende. Jeg havde ikke
fortalt ham om mit øje, men
lige så snart han kom, sagde
han: »Hvad er der i vejen
med dit øje?«
»Når det har trækninger,
så er der altid dødsfald i min
familie.«
»Ja, det har noget død-
bringende med sig. Buk dig
ned i den lille bæk.«
»Hvorfor?«
»Jeg skal tage det død-
toq takoriarakku aatsaat ka-
lerrippakkit.«
»Nalunngilara. Nalunngi-
lara unaaminik toqunniar-
saarniaraluuaraatit. Kisianni
immaqa toqutaassanngikkal-
uarputit uanga nalunngitta-
reemermit. Toqunniarsaari-
vissoraluarpatimmi ernger-
lunga tikittariissagaluarpak-
kit, immaqaluunniimmi
taanna toqutaaginnassagalu-
arpoq.« Taamaalillunilu ni-
paatsiarsinnarluni nangip-
poq: »Maani nunagaami al-
lamiitillutit taamannak misi-
gisaqaraangavit emgerlutit
eqqaasamiannga, arajutsi-
navianngikkikkit. Aana
maani eeqqaagaangamma
qanoq ungasitsigigaluarlutil-
luunniit, iluamilluunniit er-
seqqissumik oqaasertalin-
ngikkaluarukku, soorlumi
siumma iluanut pulallutit o-
qaluffigisarimma, taamali
ersaritsigisarputit.«
Taamaalillunilu qimappa-
anga aggerfimmi tungaanut
aanngariartoramiliuna, taa-
mani sukkut tamaana sikor-
suarasaaginnarmat kasso-
qarpallaaranilu. Nattaanngu-
aq immaqa suli oqaatigin-
ngilara: Siullermik nunap ti-
maamiuusimagaluarpoq, ti-
mersiit ilaat, angisuujun-
ngitsorli, tappannaligooq a-
putisiornarpallaaqimmat im-
map sinaanut nuunneruvoq.
Taamani Eqqitsummata
piniarsaaginnatsiarpaanga a-
amma uanga akissagaluar-
para, nalunngilaralu ikiortis-
saqassanngikkaluarumalu-
unniit erngerluni toqunnavi-
anngikkaluaraanga.
KAPITEL
øje 36
bringende væk.«
»Kan du det?«
»Ja, jeg kan det. Når du
bukker dig ned dér og du
falder i søvn, så tager jeg
det dødbringende væk. Når
jeg tager det væk, så dør ik-
ke flere af din familie.«
Jeg var som altid lydig
mod hans ord og bukkede
mig ned til elven, og i sam-
me øjeblik sprøjtede han
mig med elvens vand, og jeg
havde tabt bevidstheden. Jeg
ved ikke, hvor længe jeg var
i den tilstand, først senere
kom jeg til bevidsthed igen,
og han sad endnu ved siden
af mig. Jeg spurgte: »Tog du
den væk?«
»Ja, det har jeg allerede
gjort.«
»Hvor sad det?«
»Dér i dit øjes hjørner.«
»Det lod jeg flyde ned
med elven.«
Jeg skulle sige noget til
ham, men med det samme
gik han sin vej, måske fordi
han i forvejen vidste, hvad
jeg ville sige. Men han gjor-
de noget andet, lige før han
gik. Han sagde nemlig, at
hvis et af mine familiemed-
lemmer var på vej til at dø,
min kone eller et af mine
børn, så skulle jeg tage ved-
kommende herop, hvor der
ingen mennesker var, helt
alene uden andre med, så
ville han her på det menne-
skeøde sted tage hans eller
hendes »dødsårsag« væk. -
Men jeg gjorde aldrig som
han bød mig. Den senere
udvikling forhindrede det.
Og jeg så ham aldrig siden.
'GEORG QUPPERSIMANN'
Fortsætter næste torsdag
i AG
V_______________________J