Det Nye Nord - 01.03.1923, Side 5

Marls 1923
DET NYE NORD
Side 43
stamfrånderna i Finland bli sålunda i viss mån en
nagel i ogat på de finska nationalisterna. Men de ha
ingenting emot en nåra direkt kontakt mellan det
finska Finland och Sverige. Det kan for ovrigt an-
mårkas, att det finska Finland i en del avseenden
kånner sig mera draget till Danmark och Norge ån
till Sverige. Detta dels på grund av motsåttningen
mellan svenskt och finskt i Finland, men kanske
mest for att de folkliga rorelserna i Norge och Dan-
mark kunna uppvisa många drag, som åga en viss
fråndskap med den folkliga finskhetsrorelsen. De
danska folkhogskolornas anda råknar sålunda ett
mycket stort antal beundrare och vånner inom det
finska Finland.
Striden mellan svenskt och finskt har sina lugnare
perioder, men då och då flammar den upp i full låga.
For ogonblicket finnes ett brånnbart åmne till hånds:
riksdagen skall stifta en lag om grunderna for uni-
versitetets styrelse. Hårvid skola åven proportionerna
mellan svenskt och finskt undervisningsspråk be-
ståmmas vid detta landets enda statsuniversitet. Frå-
gan år svårlost då 75 % av studenterna åro finska
medan majoriteten av lårarkåren år svensk, och det
från finsk sida yrkas på en mycket stark okning av
den finska undervisningen. På svenskt håll fruktar
man att hårvid inga garantier for svenskans fortbe-
stånd skola låmnas, och en energisk kampanj har
satts i gång mot universitetets forfinskning. Frågan
har åven våckt uppmårksamhet i Sverige, och en del
svenska pressuttalanden, vilka varna den finska ma-
joriteten for alla overilade steg, ha naturligtvis fram-
kallat missnoje på detta håll. For att betona sin
ståndpunkt har man åven från svensk sida i Finland
vågrat att fortsåtta samarbetet med de finska med-
lemmarna i och for stif tandet av foreningen »Nor-
den« s avdelning i Finland innan universitetsfrågan
blivit lost. Den inre striden hindrar sålunda på ett
beklagligt sått det nårmande till Skandinavien, som
alla fornuftiga månniskor i Finland anse lika onsk-
vårt som nodvåndigt.
Men åven om hinder av en eller annan art kunna
liejda utvecklingen, år det klart, att riktningen år den
råtta. Finland kan icke, om det ej skall sjunka ned
till en osåker osteuropeisk randstatstillvaro, vandra
någon annan våg ån den vid Skandinaviens sida. Och
den vågen kommer det att gå åven om en eller annan
stotesten då och då tvingar till en liten omvåg eller
framkallar ett uppehåll i marschen.
Helsingfors i februari.
Korrespondent.
SKANDINAVISK LITTERATUR.
Islands Kirke fra Reformationen
til vore Dage. En historisk Frem-
stilling af Dr. theol. Jon Helga-
son, Biskop over Island. Kbhvn.
(Gad) 1922. (251 S. Med Billeder
i Teksten og 1 Kort).
Siden Biskop Pjetur Pjetursson i 1841 ud-
sendte sin paa Latin skrevne islandske Kirke-
historie, en Fortsættelse af Skålholtsbispens Finnur
J 6 n s s o n’s (Finnus Johannæus, f 1789) berømte
Værk »Historia ecclesiastica Islandiæ« (udk. i Kbhvn.
i 4 Bd. 1772—78), har intet større Skrift om dette
Emne sét Lyset, og paa Dansk har man fuldstændig
savnet en tidssvarende Fremstilling. Den her forelig-
gende Bog udfylder derfor virkelig en Lakune, og fol-
den nyeste Tids Vedkommende, fra 1840 og til Nu-
tiden, har den Æren af at være den første sammen-
fattende og fyldige Fremstilling. Bogen fremtræder
som en Udvidelse af de Forelæsninger, som Forf. efter
Indbydelse af det teologiske Fakultet holdt paa Kø-
benhavns Universitet i Efteraaret 1919, og den er de-
diceret til Fakultetet med Tak for den ved Reforma-
tionsjubilæet i 1917 tildelte Æresgrad som Dr. theol.
— Den er udgivet paa Foranledning af »Dansk-
islandsk Kirkesag«, en Forening, som har paa sit
Program et Samarbejde mellem de to Landes Stats-
kirker.
Biskop Helgason er i sit Hjemland kendt som en
frugtbar Forfatter, dels som Teolog, dels som Hi-
storiker. Han udgav i en Række Aar et kirkeligt Maa-
nedsskrift og er desuden Forfatter til en større al-
mindelig Kirkehistorie og forskellige andre teologiske
Værker paa Islandsk. Som Historiker er han navnlig
kendt for et paa Arkivstudier bygget, grundlæggende
Værk om Reykjaviks Historie. Han har desuden ud-
givet flere vigtige Værker af sin afdøde Fader, den
lærde Theolog og Salmedigter Helgi Hålfdånar-
s o n (f 1894), og en højst interessant Samling Breve
af sin Bedstefader paa mødrene Side, den bekendte
islandske Patriot og Samfundsreformator Tomas
Sæmundsson. Biskop Helgason hører baade paa
fædrene og mødrene Side til Familier med udpræget
aandelige og videnskabelige Interesser, og hans Livs-
bane som Universitetslærer og senere som Biskop
kvalificerer ham ogsaa i højeste Grad til at behandle
det Emne, som han her har valgt sig.
Man mærker ogsaa at Forf. er godt inde i sit Emne
og forstaar at behandle det paa en interessant og livlig
Maade. Man faa i Bogen en Række Portrætter af de
mest betydelige Mænd indenfor Islands Kirke i dette
Tidsrum og deres Virksomhed, dels som Gejstlige, dels
som Kulturbringere paa andre Omraader. Derimod
har Forf. lagt mindre Vægt paa at udarbejde Helheds-
oversigter; der er Tilløb til det hist og her, men heller
ikke mere. Island er i kirkelig Henseende overor-