Editiones Arnamagnæanæ. Series A - 01.12.1960, Blaðsíða 16

16
INLEDNING
segdi ad pergaments-fragment þau er Sira Pall af honum feck (og
mier sendi, hann sendi mier uppa einn gang Sturlungasðgu frag-
mented. Magus Sðgu, Hardarsðgu etc. hvðriar drðslur hann allar
hia Þorde feck) hefdu vered eign Steindörs Sal. Gislasonar ad Knðr».
Den hár omnamnde Steindór Gíslason dog 1668. Han var son till
den Gísh Þórðarson, till vilkens dotter enligt min gissning i not 1,
s. 15, ett »bréfsávarp» i 556 ar riktat. I det brev (A.M:s private
brevveksling, s. 521) frán síra Páll Þórðarson till A.M. ár 1707, dar
denne redogör för hur fadern kommit över hs, sages emellertid, att
han fátt den »af eignum Sal. Gisla Magnussonar». Det torde dock
vara mest sannolikt, att den riktiga uppgiften daterar sig frán 1699
(eller áret efter, dá A.M. torde ha fátt svar). I sá fall skulle ágare-
kedjan antagligen fá utökas med Steindór Gíslason, varvid sannolikt
Gísli Magnússon fár utgá som ágare av hs.
Resten av hs fick A.M. samla ihop frán flera andra stállen —
varifrán uppger han tyvárr ej. Þórður hade, enligt brevet frán
sonen Páll till A.M. 1707, ursprungligen ágt boken i helt skick, och
det ár alltsá han som bár skulden till att den delades och förmod-
hgen áven till att delar av den nu saknas. Plera blad bára f.ö.
vittne om att de brukats som bokomslag.
Agaranteckningarna och de slutsatser vi kunna dra av dem ge
oss alltsá hs:s öden i stort frán o. 1545.1) Om nu hs skrivits o. 1475
eller snarast nágot efter denna tidpunkt, som jag gör gállande s.
82ff, áterstár en tidrymd av c:a 70 ár, dá vi intet veta om dess
öden.
Men hár fá vi kanske hjálp av den anteckning i form av ett gan-
ska kortfattat brev, som stár s. 88 v i hs. Detta svártydda brev har
tidigare publicerats2), varvid emellertid ingen tolkning meddelats.
Brevets originaltext áterges diplomatariskt s. 179. Dá tolkningen
av det har stor betydelse för den följande diskussionen kring dess
inneháll, ges hár en översáttning till svenska med dártill fogad kort
kommentar.
J) Eggert Hannesson slog sig först pá allvar ned pá Island omkring 1545, dá han
bosatte sig pá fadems gárd Núpur vid Dýrafjörður tillsammans med sin mor, frán
vilken han möjligen fátt hs (se harom s. 27f).
*) Handritaspjall, s. 78.