Editiones Arnamagnæanæ. Series A - 01.12.1960, Blaðsíða 18

18
INLEDNING
9. nj'óta dilctabókar pinnar ok Oddnýjar minnar kan tolkas pá tvá
sátt:
a) njóta styr báde diktabókar þinnar och Oddnýjar minnar, d.v.s.
= dra nytta av din diktbok och min kára Oddný (ung. =
att jag tycker om Oddný);
b) pinnar samt Oddnýjar minnar áro bestámningar till diktabó-
kar. Vid min tolkning har jag följt den senare möjligheten.
10. sjálfs píns. Min fria översáttning torde hár áterge originalets
mángtydiga formulering.
11. Syftar kanske brevet pá att adressaten tidigare visat irritation
över att brevskrivaren ej behandlat hs sá som han borde, och
brevskrivaren trots denna ovánlighet gjort sitt básta under
omstándigheterna, emedan: a) adressaten lánat honom en dikt-
bok; b) brevskrivaren tycker om Oddný, vilken stár adressaten
nára?
Av de dunkla ordalagen i brevet tycks det framgá, att hs varit
utlánad till brevskrivaren, genom vilkens förvállande den blivit
skadad eller nágon del av den förkommit. Bandet omnámns dárvid
sárskilt. Detta band var f. ö. sákerligen försvunnet redan nár A.M.
fick boken. Frágan ár emellertid, om inte den första meningen
snarast tyder pá att det ár den som látit verkstálla avskriv-
ningen för adressatens rákning, som skrivit brevet. Hárpá tyder
den första meningens efni, ty man kan vál náppeligen anvánda
ordet »material» om bladen i en redan skriven hs. Denna teori mot-
sages dock snarast av brevets övriga inneháll. Kanske ár det tro-
ligare, att brevskrivaren haft hs hos sig för lagning. Darpá tyder
huvuddelen av brevet. Men vad för slags lagniog har dá brevskriva-
ren gjort? Bandet ságer han ju, att han ej kunnat göra nágot vid.
Nágra lagade eller efter skrivningen insatta blad finnas ej i hs.
Innebörden av de sista tvá satserna, som áro versifierade, ár lika
oklar som det övriga. Man kunde möjligen tánka sig, att detta vore
ett eljest okánt »máltæki» eller tvá rader ur en okánd visa, men
sammanhang tycks saknas mellan de báda satserna. Den förra sat-
sen syftar troligen pá brevskrivarens efnaleysi. Kunde man möjligen
tánka sig, att brevskrivaren ár en munk, som kallas till tjánstgöring