Editiones Arnamagnæanæ. Series A - 01.12.1960, Blaðsíða 26
26
INLEDNING
och XI), ar riktig.1) Vad tiden angár kan identifieringen sákert vara
korrekt. Dessvárre kunna inga upplysningar om hans fáderne ut-
lásas ur kállorna. Han har ágt Svínavatn i Vatnsdalur, liksom hans
son och sonson. Att Þ.J. varit en förmögen man och med all sanno-
likhet av god átt framgár av att hans son Filippus var gift med
Solveig, dotter till Jón Magnússon pá Svalbarð vid Eyjafjörður.
Hennes bröder voro Magnús Jónsson hinn prúði, Jón lögmaður
Jónsson, Páll Jónsson sýslumaður och Sigurður JónssoU sýslumaður,
alla förmögna och mycket máktiga.
Den Þórálfur Gizurarson, vilken i diplomet álágges att betala
Þórarinn Jónsson det innehállna arvet, finnes ej belagd annorstádes
i diplomatariet.
Av domsmánnen ár Sigurður Þorsteinsson ej kánd frán annat háll,
medan Þorbjörn Þormóðsson och Filippus Filippusson framtráda i
var sitt brev, förutom i detta, námligen resp. DI V: 766 och VI:
554. Av de tvá áterstáende stár troligen Þorvaldur Oddsson i
beroendeförhállande till Jón Sigmundsson, ty han upptráder 3 ggr
i brev, som röra Jóns förhállanden (DI VII: 326 och 342, VIII: 91).
I det första av dessa upptráder áven Bergur Jörundsson. Medan
Þorvaldur ej förekommer i andra diplom, upptráder Bergur pá 7
andra stállen i DI, i alla fall utom ett som vittne. Alla domsmánnen
utom Einar Oddsson och möjligen Þorvaldur Oddsson áro alltsá
sannolikt mán av ringa stállning.
Guðný Þorvaldsdóttir och Ingibjörg Þorvaldsdóttir förekomma
ej flera ggr i DI án i detta brev. Guðný máste ha dött senast 1472,
ty i diplomet stár: »hafdi þorarínn opt heímt at þoralfí þenna sama
arf og alldri feingít og hann hefdi þa stadít einn uetur og .xx.».
Þórarinn Jónssons son, Filippus, máste alltsá ha en annan mor án
Guðný, ty den tidpunkt dá han sjálv (1535) och hans son (1563)
först komma till synes i diplomen, talar för att han ár född tidigast
omkring 1500 och varje fall ej sá tidigt som c:a 1470. Þórarinn
Jónsson torde dá ocksá vara född nágon gáng 1435—1445, vilket
innebár, att han varit mycket gammal, dá han dog (förmodligen
x) Identifieringen har tydligen gjorts av Hannes Þorsteinsson þjóðskjalavörður
och finns i Smæ V, s. 511, sp. I, rad 8—6 nedifrán. Jfr Lögréttumannatal, s. 531.