Editiones Arnamagnæanæ. Series A - 01.12.1960, Blaðsíða 100

100
INLEDNING
TiQrgabrúðr), gravhögsrovet, visorna, den markliga herfiQtrinn o.s.v.
Det kan dock inte förnekas, att berattelsens kÉirna har originalitet
och att det centrala motivets tragik ar st&tlig.1)
Einar Ólafur Sveinsson har ocksá uttalat sig om förhállandet mel-
lan de tvá versionerna av Harð.2) Han sager: »Mismunur sögunnar
og Vatnshyrnubrotsins er minni en svo, að hann standi fyrir því,
að um rittengsl sé að ræða. Rök V.L. (7) fyrir því, að vísurnar séu
innskot í texta Harðar sögu hinnar lengri (þ. e. að sá texti hafi
nokkru sinni verið til vísnalaus) eru alls ófullnægjandi». Pá annat
stálle3) ságer E.Ó.S., att »there are turns of phrase -which indicate
that the prose text is of late date ... taken altogether they give this
text a stamp which is not that of sagas of the thirteenth century,
but rather of the fourteenth; in other words the prose is of the same
age as the verses». Han ráknar upp tio ord och fraser (próf, sérliga,
náttúra, banna með fiQlkynngi, busl, láfinn, spennum ok ónáðum, boli,
teikna til, fangaðr), vilka han anser ej vara áldre án 1300-talet. Han
har tydligen ej observerat, att F. J. tidigare noterat en del av dessa
ord4) och ytterligare nágra (dáliga, einfeldr, skynjugr, umgengi) och
med samma syfte som E.Ó.S.: att visa att den lángre versionen av
Harð. ár sen. Nu máste man nog frága sig, om ett dussintal enstaka
ord och fraser i en hs frán slutet av 1400-talet, vilken med all sanno-
likhet har ílera mellanled mellan sig och versionens arketyp, verk-
ligen kunna utgöra nágot avgörande bevis för versionens álder. Det
ár tvártom ganska sannolikt, att yngre ord och fraser inkommit i
texten under dess skriftliga tradering. Det ár f. ö. ej omöjligt, att
Harð., sádan den framtráder i 556, varit föremál för omarbetning,
sedan den först omskrevs pá grundval av en text, som státt den i
Vatnshyrna nára. Den sistnamnda versionen torde enligt E.Ó.S. ha
kommit frán samma original som den lángre. Vatnshyrnas text har
sákert förkortats, menar han och ságer5), att en del av skillnaderna
x) Jfr om sagan som litteratur: Thule VIII: Fiinf Geschichten von Áchtern und
Blutraehe (Jena 1922), s. 16ff. Men detta gáller sagans huvudhandling, vilken
vál i sina vásentliga drag funnits áven i Vatnshyrna och i den version, som Sturla,
Þórðarson kánt.
2) Um Njálu (Rvík 1933), s. 148, not 1.
3) Dating the Icelandic sagas, s. 106f.
4) ANF 51 (1935), s. 336.
6) Dating the Icelandic sagas, s. 107.