Editiones Arnamagnæanæ. Series A - 01.12.1960, Blaðsíða 50

50
INLEDNING
£/-omlj utt á (p) tecknas:
1. <3 404 ggr. Ex. 73v 2 giðra, 16—17 fiðr rad.
2. au 304 ggr. Ex. 73 v 2 skaum, aullum, 13 faur.
3. o 43 ggr. Ex. 73v 31 fiolmenner, 74r 3 giorer, nockurs.
Skrivningarna med o torde i samtliga fall vara att betrakta som
felskrivningar för ð. De kunna dá bero pá: 1) att texten ár utsuddad,
sá att den fina haken över ð ej syns. I 20 fall med o i stállet för ð ár
texten mycket suddig. 2) att ett förkortningstecken över raden
eller ett huvudstreck frán en »djup» bokstav i raden ovan hindrat
utsáttande av haken. 12 ggr finns sádant förkortningstecken eller
huvudstreck, dár haken skulle ha haft sin plats. 3) att skrivaren
glömt sátta ut haken. I övriga 11 fall finns ingen annan rimlig an-
ledning till att haken saknas.
Skrivningarna au och <3 fördelas enligt följande (varvid o ráknas
som ð):
1. Diftongen ip skrives nástan alltid ið, 142 ggr, gentemot iau
7 ggr. Ex.: biðrn 10, fíðlkyngi 4, giðra 15, miðk 6 ggr; fíaulkunnig 1,
fiautradur 1, iaurdut 1 gg.
2. Eöre g, m, n och ng skrives övervágande au:
a) Eramför g stár au 24 ggr, ð 14 ggr. Ex.: daugurd (med böj-
ningsformer) 6, laugdu 4, saugdu 2 ggr; lðgdu 3, sðgdu 3 ggr.
b) Eramför m stár au 7 ggr, i intet fall ö. Ex.: saumu 3, skaumm
1 gg-
c) Eramför n stár au 31 ggr, ð 4 ggr. Ex.: Aununndar (med böj-
ningsformer) 4, saunnu 2, straunnd 2 ggr.
d) Eramför ng stár au 8 ggr, i intet fall <3. Ex.: faung 1, raungu 1,
laungu 2 ggr.
Skrivningen au framför ng torde böra sammanstállas med nyisl.
uttal av ö framför ng samt det nyisl. uttalet av den fisl. diftongen
au. Nár dessa ljudförándringar ágt rum ár svárt att avgöra,1) men
om de voro genomförda, nár hs 556 skrevs, ár det förklarligt att
endast au förekommer före ng. Varför övervikten ár stor för au
J) Nokkrar sögulegar athuganir, s. 20.