Atuagagdliutit - 01.01.1976, Blaðsíða 12

imigagssaK siunigssarputdlo
agdl. H. C. Petersen
ukiuno Kåumatinilo månåkut a-
tutune erssendgsiartuinartumik
takuneKarsinauleriartorpoK nu-
navta nunarssup „tikernuanit11 i-
nigssisimanerminit savssariartui-
narnera. pissutaussut ardlaKar-
put:
a. nunarssuarme sulivfigssua-
Karfit aningaussarsiornermik i-
ngerdlanerane pissariaKagka-
mingnik augtitagssanik, nukilior-
nerme atugagssanik, imermigdlo
pissariaKartitsiartuinarnerat ami-
gauteKaleriartui'narneratdlo. mfi-
namut ilisimalerérparput tamå-
kuninga pigssarsiniarnigssame
nunarput Kiviarfigssat pingårtut
ilagileriartoråt.
b. nunavta nunarssup Kåvane
nunavigssuit mardluk/pingasut a-
kornåne inigssisimanerata, nåla-
gauvfigssuit niuvernerånut tåu-
nalo avKutigalugo nålagkersuini-
kut såkutoKarnikutdlo ingming-
nut sangminerånut tungassutigut
pingåleralugtuinarnera.
c. teknikikut angussatigut ama-
lo nunarssup ilåne nålagkersuini-
kut akitdlo Kagfariartornerisigut
alåssuteKarfiginiarnerata periar-
figssarigsiartornera.
nuname tamåne nunanarpugut
50.000-uvdluta, siamaseKaluta sia-
nigingångisavtinik sukasumik a-
vativtinit KanigdliartorneKardluta
1950—60-ikune nalautavtinit oki-
nerungitsumik tatineicariartordlu-
ta.
nuname tåssane ivkitdliordluta
„inuiaKatigit kalåtdlit" pilersini-
arssarivavut. singnagtorivarput i-
nuiait perKigsut, sianissutsimik,
pikorissutsimik, inugtutdlo inu-
nerme ajungitsutitanik atarKing-
ningnermik tungaveKartut piler-
sikiartusagivut. inuiait pilerumår-
tut Kamuna nukigssaKartut, ava-
tånit tatineKarnerme napasinau-
ssut. ugperivarput Kamane nukig-
ssamik nakussutigssamik pigissa-
Karaluartugut, månåkutdle pi-
ssutsit atugaussut avssisimanerå-
nik anitdlangneK ajulersunik,
naujartornigssamingnut periarfig-
ssaerutunik.
anguniagkavdle mersernaraluå-
ssusia nuname imigagssap inup
nukinik nunagissamik Karmainig-
ssamut atugagssainik tigdligarfine,
kinguåringnik peroriartortunik i-
ssiginerdlugtitsiviane ilusilersuiv-
fianilo.
pissutsit tamåko tungavigalugit
imigagssap suniutai erKainiarpå-
ka.
pcrorsainerme
mérartavta agdliartortut peror-
sarneratigut, nunavtine inugtau-
ssugssatut piarérsarnerisigut, su-
junigssap isumangnaitdlisarnigsså
erKarsautigivarput.
ajussårnaKissumigdle kinguårit
agdliartortut peroriartorfigissånik
imigagssap Kalipausigånik atuga-
Kartipavut.
perorsainerme imigagssap issi—
ginerdlugtitsinera tusånerdlugtit-
sinera ... inusugtune inersima-
lernigssamut pikorigsarnialersune
ussernartorsiortitsiuarnera inuia-
Katigit nukigssaraluinik aserorte-
rivoK. inusugtune iliniarnermik i-
ningitsorneK sungungitsornermik
kingunilik pissutitagssarsiorner-
mik ilaKartarpoK. pissugajoKissoK,
imigagssamik atuineK, tamatigut
påsineKarane Kimarravingorajug-
poK. inusugtortavut pikorigsarni-
artugssat ussernartorsiortituarpa-
vut suna tamane imigagssamik pi-
nigssaK ajornångisipatdlåKigavti-
go. sujunigssamut ingerdlaneråne
någfigssiupavut „inup kivfåungi-
ssusia“ taigdliutdlugo imigagssap
sume tamane pineKarsinaunigsså
igdlersortuaravtigo.
igdloKarfeKarpugut sulivfigssa-
nik inusugtut peroriartortut isu-
mavdlutigssaKarfigingisåinik
taorsiutdlugule pissortaussut piv-
dluarKussånik ardlalingnik imer-
niartarfilingnik. inuit ikigtut ino-
Katimik sånglssutånik iluanårni-
arfeKarnerånik! inuit ajungineru-
ssugssamik sujunigssaKarnigssa-
mik suliniartut akiugagssarpag-
ssuinik nukinik tigdligartunik a-
tugagssipavut.
aningaussarsiornivta
putorssuara
imigagssamik atuinerup pigssa-
Karniarnivta aningaussarsiorniv-
talo tungavinut agtumåssuteKar-
nera susupagineKarsinåungilaK.
nunavtine nuname inuniarfiga-
lugo ilungersuanartume pigssar-
siat tigdligtagai Kanos amerdlati-
gigaluarnerput. taimatutdlo piv-
figssaK pigssarsiornigssamut atu-
gagssaK.
aningaussat milliunit taimånat
inutigssarsiornerme sulivfigssa-
Kartitsiniarnermilo pitsångorsai-
nermut atorneKarsinaugaluartut,
akornavtinutdlo iserérsut, tåma-
rartipai. sulivfigssanik pilersitsi-
niarnerme akigssaKångineK apor-
fit angnerit ilatut uparuartaralu-
ardlutigo åma ilisimavarput mil-
liunilikutåt Kungordlutik erKarne-
Kartut.
ima OKarsinauvugut; aningau-
ssarsiornivtine nukipilorujug-
ssuaK nunavtinik Karmainigssame
atorfigssaKartitarput, iserterigar-
putdlo, imigagssap putorssuatigut
aniavoK. kilerneKarpugut mamiti-
tariaKartumik inuianatigit pigssa-
Karnivta aua iluaKutiginerusa-
guvtigo.
suniuteKarniarnivtme
målårutivta ilagåt atorfit suniu-
teKarnerussut amerdlavatdlårtut
Kavdlunånik inugtaKarnere. kig-
sautigigaluarparput amerdlaneru-
ssut kalåtdlinik inugtanåsassut.
ilisimassåka najornutaralugit a-
tausinåungitsumik periarfigssine-
Kartaraluarpugut kigsautigissap
tamatuma nåmagsineKarnigsså-
nut, piviussungoriartornigssånut.
aporfiussartut misigssoråine i-
migagssaK pissussune sagdlernut
ilaugajugpoK. avKutåne ordluvfi-
ussarpoK. periarfigssat sapangiti-
tarpai.
inusugtortavut atuarnikut peri-
arfigssarigsiartorput. pikorissutsi-
mik pigissaKarnermingnik taku-
titsissarput. niuvernerme, tekniki-
me, inutigssarsiornerme, perorsai-
nerme avdlanik autdlariarfigssa-
ne ilisimassagssaK tungaviussug-
ssaK namagtoK pigissaråt malu-
gissarparput. inugtutdle naleKar-
tariaKarnerme imigagssap inutor-
titsissarnere ikigtungitsut ilisima-
vavut.
ajungitsugssamik påsing-
ningnerme inugtutdlo
eriagissagssane
imigagssartorsimanerme piliari-
r.eKartartut, ånersainerit, ilaKu-
tarit aserortarnere (palasivut o-
Kartarput åiparit avitarneråne i-
migagssaK pissutaussutut angner-
påtut uparuarneKartartoK), toKut-
sinerit, inuiait ikissutsivtinut na-
lerKiutdlugit amerdlanissut, tig-
dlingniarnerit aserorterinerit, tai-
matut amerdlatigisagaluarnerput
imigagssaK silaKåssutsimut akor-
nusersuissångikaluarpat?
pissutsit taimåitut inuiaKatigit
ikioKatigigdlutik nukigssaKarniar-
tugssat peKatigingnermik tunisi-
nåungilait.
nålagiartaraluarpugume. ilagi-
ssuserdle inuit inoKatigingneråne
Kangatut tasiortujungnaersima-
vok, ugperissardlo inunerup av-
Kutåne KåumarKutaujungnaerdlu-
ne.
inoKatigit imigagssamut nåkåu-
simassut ilåne palase OKalugtar-
fingmit OKarsimavoK: isumaKåså-
ngilase Diåvulo ilisarnaKalune a-
ngalaortoK. ilåne ilisarissagssau-
ssångilaK, sordlo puiaussap ilua-
nititdlune.
OKautsivut kulturerputdlo ig-
dlersorumavavut. imigagssap si-
laKartitsineranltut OKautsivtinik
atuinerat tamane tusarssauvoK.
åma tåssuna mérartavut kalåtdlit
oKausisa inersimassunit atorne-
Karnerånik iliniartipavut. imigag-
ssap atorneKarnera pissoKatåu-
ngitsungilaK oKautsit erdligissav-
titut OKautigissagkavut pingårti-
tanik nipaeruneruvdlutik Kamane
soKarnivtinik nivtaissungorsi-
mangmata. norgemio nunaKarfi-
nguame imigagssap nålagauvfigi-
simassaraluane pissutsinik Kå-
ngigkamingnik encartuivdlune o-
KarpcK: OKautsit taimane atugka-
vut måna erKarsautigilerdlugit
kångunarsimagaluaKaut.
inusugtut agtumåssuteKarfiga-
lugit erKarsautait piginaunerilo
ilisarinartarput. inusugtortavut
piginaunernik isumavdluarfigi-
ssagssavtinik peKarput. avKutåt-
dle pilsaunerulersitariaKarparput,
imigagssamut igdlersornerussaria-
Karpugut.
sujunigssaK
OKalugtuarissaunivtine 1950-ip
migssåne pissut pingårtumik inig-
ssaKartitåuput. ukiutdle aggersut
imagssait mingnerusångitdlat. i-
nuiaKatigit åssigingitsorpagssuit
nunavta pigissainik atueKatauni-
ardlutik Kanigdliartorpåtigut.
NuvngoK erKåne igdloKarfiliorto-
KarsinauvoK 12.000-nik inuling-
mik. Nungmit angneruvoK! erear-
sautigisinaunerparput kalåtdlit
40.000-ussugut nunanit avdlanit
aggersut 50.000-t nunarKatigiler-
sinauvdlugit?
anersåkut nakussutigssaKåsa-
nerpugut, kalåliussuserdlo pugtå-
sinåusanerparput inuit teknikikut
niuvernikutdlo pikorigsardluarsi-
massut aningaussarsiorniardlutik
nunavtinukarsimassut nunavtine
aningaussarsiornerme ingerdlatsi-
ssulisagaluarpata?
måna suliagssarssup sujornanut
pisimavugut, pissugssauvfiup pe-
Katigigdluta kiviniagagssavta. nu-
kit nunavtine inuiåussutsime nu-
kigtcrsainigssame atugagssat i-
migagssamit akornusersorneKar-
tuåsagpata artusavarput.
imigagssap inup piumåssusianut
nålagaunera aniguinardlugo sut
tamaisa årKingnaviångikaluarpa-
vut, kisiåne autdlariarfigssaKali-
saugut peKatigingneruvdluta nu-
navtine pissutsit pisinaussavtinut
nalerKunerussumik ilusinigkiar-
tortilernigssånut.
Hanorme iliorsinauvugut?
ukiune kingugdlerpåne nipe akor-
navtine tutsiutalersoK soKutigi-
narlorujugssuvoK ilalernardlunilo.
akornavtine eKungassut uparuar-
neKarångata tamatigut ineriartor-
neK, Kavdlunåt, politikilo tikua-
patdlagtarpavut: tåukuko pissu-
ssut! ilåtigut taimåinera miserra-
tigiumångilara. nipile tutsiutaler-
soK eKungassunut åma uvagut
nangmineK pissussuteKalårsinau-
nivtinik aperivoK. ingminut issor-
nartorsiulerneK pitsångoriartuler-
nerup avdloriarKautigissarpå.
imigagssartornerup migdlisar-
nigssånut avKut atauslnåungilaK,
sileKaoK avKusinerpagssuarnik
katitigauvdlune. tamåna inuiaKa-
tigingniginångilaK, åmale inuia-
Katigit soKutigissamikut aggerne-
rinipoK, nunarKatigingne, anger-
dlarsimavfingne, inungnilo atau-
siåkåne.
inuit akissugssauvfingnik tigu-
miartut imigagssamik atuiner-
mingne kigdlilersinåussutsimik
takutitsinerat pingårtorujugssu-
vok. inuit sujulerssortimigtut mi-
sigissartagait OKausinåungitsumik
imigagssamut sangmivingnik niv-
taissariaKarput; nålagkersuiner-
mik, atuartitsinermik, ilagingnilo
suliaKartut, peKatigigfit organisa-
ticnitdlo sujulerssuissue kikutdlo
avdlat sujulerssuinermik pigissa-
Kartut.
imigagssap ajornångipatdlårtu-
mik pineKarsinaunera kigdlilerne-
KartariaKarpoK. imigagssagdlersi-
nauneK niorKuteKarnerdlo nutå-
mik erKarsautigissariaKalerput.
Canadap avangnåne nunaKarfit
atausiåkårdlutik imigagssamut
aulajangisinautitåuput. erKarsau-
tigineKarsinauvoK. nunavtinile
nunaKarfit akornåne ataKatiging-
nerup angnertussusia ajornartor-
siortitsissåsaoK.
imingernavérsårtut peKatigigfé,
ilagit, tåukulo sivnersait, palase-
Karfitdlo peKatigigdlutik KanoK i-
liorsinåupat?
ukioK KångiupoK provste isu-
mamik sarKumiussingmat Ag-
dluitsume igdlut imigagssamut a-
niguiniarnerme atortugssatut ne-
Kerorutigalugit. isuma kussana-
vigsuvcK. akornavtine inutsialag-
ssuit ikigdluinarunéngitdlat imi-
gagssartornermingnik aniguiniar-
ssarigaluartut. påsisimagåt imi-
gagssartornertik sulivfingming-
nut, ilaKutaringnermingnut, inug-
tutdlo pingåssutsimingnut navia-
nartcrsiortitsissoK. kisimitdlutik
akiuniarssarigaluarput anersåkut-
dle ikiorneKaratik artordlugo. ig-
dloKarfivtine imigagssartaKaKi-
ssune ajornångeKissumigdlo imi-
gagssap pineKarfigisinaussånitit-
dlutik misiligaluarnermingne a-
jorssartuarput. sågfigingnigtoKar-
tarneratigut taiméitoKarnera ili-
simavarput. taimåituminguna a-
kissugssauvfeKartut takutitsinig-
ssåta pingåssusia uparuariga.
anersa AgdluitsoK inungnut
tåukununga atortariaKångilarput.
ukioK kingugdleK landsrådimut
nunanarfik imigagssartaKångitsoK
aniguiniartunut periarfigssatut u-
paruarpara. ilalerneKångilardle.
landsrådip kisimitdlune ingerdla-
titariaKångilå, tapersersortaria-
Karpåle. anersa ilagit imingerna-
vérsårtutdlo peKatigigfisa suliag-
ssaK tigusinåungilåt. ilagissutsivta
imagssaileKeKissup peKatauvfigi-
sinauvå.
Kåumarsainerme KutdlersaKar-
fik unukutdlo atuartitsivit peKa-
tigigfit ilaliutdlugit inuit erKar-
sautåine inigssaK imigagssap i-
nup erKarsautainik tigumingnig-
patdlårungnaernerane pilersug-
H. C. Petersen.
ssaK imerniartugssåusavåt. så-
ngivfik pikorigsarnigssamut ator-
figssaKarteKårput avativtinit tiki'
talersugssat akisinauniåsaguvti'
git. pikorigsarfigssarpagssuaKar-
pugut Kavsinik ukioKarnerput a-
perKutiginago.
nunamut inuvfigissamut, inuia-
Katigingnutdlo peKatauvfigissanut
atanerup sangmiveKarnigsså, i'
nungnik atausiåkånik pissug'
ssauvfeKartitsinigsså månåkornit
ersserKingnerujugssuångortita-
riaKarpoK. kalåliussuseK suningu'
na pingårtitaKardlunilo imaKar-
niésava? inuiait kulturikut ing'
mingnut ilisarinerulersinigssåt
avKutigssiunerussariaKarpoK. aut-
dlariarfigssanik pigissaKarpugut
Kamuna tugdlusimårutigilersi'
naussavtinik.
inuiaKatigigtut ilusigssarput er-
sserKingnerulertariaKarpoK. imi'
gagssartornerujugssuaK ilåtigut
uvdlunik atugkanik tåukulo imåi'
nik ilisaringninginermik atuinig'
ssamutdlo inutornermik pissute-
KarpoK.
perorsainerme pingårtitagssat
nunavtine inugtaunerme miane-
rissagssat ersserKigsartariaKarpa-
vut angajorKåt perorsainiarner-
mingne tungavigssaKarKuvdlugit-
avKuterpagssuit tamåssa ilåi'
nait. atautsimut OKautigalugo: i'
natsisiliornikut, inutigssarsiutinik
atuinerme peKataunerunigssap
avKutigssiuneKarneratigut, peKa'
tigigfit umarsarneKarneratigut il-
il. avKutit ilaginarpait. anerså'
kutdle eKérneK inunerme pingår'
titagssaKalerneK tikernugssat pi'
ngårnerit ilagivåt. kivfåungissu'
sen ajorissagssåungilaK, inuiaKa-
tigingnile inuit atausiåkåt Kamu-
na aKutugssamingnik atautsimut
pigissaKångigpata kivfåungissu-
S6K ajornångivigsumik piuma-
ssarssorningortarpoK.
taimaingmat anersåkut nukig'
tunerulernigssaK imigagssap aki-
orneKarnerane ilåungitsorsinåu-
ngilaK.
H. C. Petersen.
HANDELSKOSTSKOLE
Lærlingeskole-handelseksamen-fagprover-specialkurser
12