Atuagagdliutit - 01.01.1976, Qupperneq 17

itisi/erineK:
Norgep uliå
silarssuarmilo
tuniniaissut
Norge 60-ikunut utersåriarpoK, taima isumaKarpoK
norskeK ilisimatutut erKigsinigssamut misigssuissoK
nalagauvfigssuit kitdlit sivisumik
sulisimåput atautsimut nukigssa-
lutinik politikeKarnigssamut pi-
ersitsiniardlutik. tåssunga atatit-
lu§o suliariniagkamut nålagauv-
OECD-mut atassumik pilersit-
Sls‘méput Inuiait tamat Nukig-
ssatigut PigssaKartitsiniarfiånik,
ilåtigut tåuna aulajanger-
Saisimavdlune, nålagauvfik IEA-
atassoK ikumatigssatigut a-
Kn nartorsiulerpat, sordlo uliag-
■JsaileKilernerme, tauva nålagauv-
It; avdlat IEA-mut ilaussut pi-
^ugssåneortitåusassut ikiuisav-
uliamik pigssaKartitaunig-
j*anut- pingårtumik nålagauvfit
jA-rnut ilaussut uliamik niorKU-
gssiortut pissugssautitåuput.
uorgel° nålagauvfingnit IEA-mut
^ussortaussunit kisiartauvoK su-
nigssaK KaningnerussoK issiga-
g° angnertunerussumik uliamik
’^utigssiorsmaussutut.
Norge måssa atåssuteKåinaralu-
ok lEA-me, kisiåne isumaKar-
sineKardlune ungasingnerussoK
jp'ga'ug° isumaKarfigineKardlune
j nukigssaliutigssatigut su-
t Kat'Sigfianut nålagtugssångorti-
øjUssok- tåssalo Kalåtdlit-nunåt
n laKaratdlardlune imaileratarsi-
s .u^mat, uvdlume Norgep inig-
jj, S!rnar'eratut inigssisimalisav-
gQUrie’ tauva kalåtdlinut tamanut
jj, utlS>nauteKåsaoK ilisimåsav-
g0 sut atugaulersinaussut Ka-
noK angnert.utigissut, Norgemut
måna IEA-mut ilaussortaunine
pissutigalugo misigissariaKalersi-
massai.
Galtungip nalilersuincra
norskit eridgsinigssamik ilisima-
tulut misigssuissuat tusåmassaK,
professor Johan Galtung, isuma-
KarpoK Norge Stortingilo taima-
tut igdlersoKatigigfingmut piga-
lugtualersut pinertik pissutigalu-
go 60-ikut silarsguarme pissusiå-
nut utilersut. tåssa Atlantikup er-
KåmiutorKat angneruniarnerånut,
taima oxarpoK Galtung. nangmi-
neK isumane nåpertordlugo IEA
tåssauvoK misilivfik kingugdleK
USA makiterKingniardlugo tama-
nit pissauneKarneruvigdlune
nautsorssussagssatut. tunuanlpoK
ersserKigsumik silarssuarmiut ta-
malåt ingmingnut tukernersimår-
nerat ingminut tungassut pivdlu-
git. OPEC-ip suleKatiginigsså na-
lerKunerusimåsagaluarpoK, taima
isumaKarpoK Galtung. manåkor-
piaK, nålagauvfit aningaussauter-
pagssuaKarniarnerat tamane ta-
måne sujungnaertalersordlo, åta-
viginiartariaerukaluarpoK, aseror-
tugssaugame. sordlo Vietnamime
sorssungnerme pisimassoK, nang-
mingneK nunamingne pisussuti-
nut pigissamingnut nålagauler-
dlutik, taimåiportaoK araberit
nangmingneK nunamik pisussu-
* n°rske Ekofisk-område (i cirklen) og det placering, nederst på kortet.
rskit Ekofisk-ime uliasiorfiat (angmalortume) inigssineralo nunap åssi-
atdlersauvdlune.
Model af norsk boreplatform. — norskit pugtassuliarssuat.
tainik inuvdluteKarusungnerat.
Galtung maligdlugo IEA misiliv-
fiuvoK pingitsailiniartutut OPEC-
imut, atautsimut issigalugo nuna-
nut kinguarsimanerussunut sang-
misitaussumik akornusériarneK.
Kulåne taineKartOK „uliagssaileKi-
lersinauneK", imaita IEA-mut a-
tassumut nunamut erKuisinau-
ssok, nangmineK nunap tåussuma
pilersiniarsinauvå, imalunit nu-
nap avdlap IEA-mut ilaussortau-
ssup piåralutik. tauva Norge Ki-
lerssugaulisaoK. taorsiutdlugo
norgemiut kivfåungitsumik nu-
kigssaliorsinaunermik oKatdlisi-
naunerat taorserdlugo Stortinge
piumassaKarnerusimavoK kali-
kagtajårneKåinarnigssamut peri-
arfigssaKångitsumut. Galtungip
ulia pivdlugo politikigssax nutår-
dluinaK sarKumiupå malingnia-
gagssaK, tåuna maligdlugo norskit
uliautå angnertorujugssuaK FN-
imut atugagssångortitåusassoK,
avdlat uliautit nunanut kinguar-
simanerussunut pigssarititåuså-
put.
Torstein Eckhoff-ivdlo
isumai:
åmåtaoK inuit pisinautitaunerå-
nut ilisimatoK professor Torstein
Eckhoff agsut nangåssorpoK Nor7
ge nangmineK isumane nåpertor-
dlugit pissugssautilerfigisimassai-
nut. nangmineK isumai nåpertor-
dlugit igdluatungåinarsiortumik
pissugssauvfiulersimåput: Norge
sumik taortisiagssaKångilaK. na-
lornissorneKarsinåungilaK pissug-
ssaunikut Norgep akissugssauvfé.
tåssa uliamik tunississugssauuoic
inuiait ajornartorsiulerfine. isu-
maKatigissutdlo ilaKångilaK IEA-
me nunanit avdlanit ikiorneKar-
nigssamik piumassaKarsinauner-
mik. „nålagkersuissut ajornartor-
siorneKalersitdlugo peKa tåusåput
avguainigssamut". IEA-p isuma-
Katiglssutaisa oKausertaisa 17-iat
najorKutaralugo taimatut ajor-
nartorsiornermik taineKåsaoK, u-
liamik pilersugaunerit IEA-me i-
lånut migdlisitaugångata — ima-
lunit ilimagineKalerpat migdlisi-
tåusassut 7 °/u-imik. IEA-vdlo au-
lajangertåsavå taima årdlerinar-
toKalersimanersoK ilaussortat ilå-
ta pilersorneKarneranut. taimåi-
tumik ajornakusortusaoK nålag-
kersuissunut nangmingneK isu-
martik nåpertordlugo årdlerinar-
toKånginerainigssamut. taimatut
isumaKarnigssaK IEA-p aulaja-
ngisavå. isumaKatiglssutip tai-
mågdlåt pivå taimatut pissoKar-
simanersoK taima angnertussusi-
lingmik, pissutå tainago. pissu-
taussunut OKauseKarsinaunigssaK
Norgep ingmikut issigisinauju-
mavdlugo piumassaKarsimångi-
laK.
Norgep pissutsit KanoK inerinut
angnertussusiånutdlo pingitsaili-
ssauvdlune ikiunigssai ingmikor-
tume 1-ime agdlagsimåput, „tu-
niuneKarsinaussariaKartut atu-
gagssat, pigssarsiarineKarsinau-
ssut ... imaKa saniatigut sitdli-
matit iluaKutiginerisigut" ...
IEA-p piumassai
tåssane påsineKarsinauvoK Norge
pingitsailineKarsinaussoK IEA-mit
niorKutigssiornerme agdlisinigsså-
nut, soKutiginago norskit nålag-
kersuissuisa uliasiorneK pivdlugo
politikia, tamatumuna nålagker-
suissut sujunertaKaraluartut ilu-
arsåussamik, kigaitdlagsagkamik
uliasiornigssamik.
USA-me senatore Henry Jack-
son avtsime ima oKarpoK 15/3-
75-ime: „Norgep ineriartorneK ki-
gaitdlagsartariaKångilå. nunat
kitdlit igdlersoKatigigtariaKarput
OPEC-imitdlo najorKUtagssaKar-
nertik migdlisartariaKardlugo" ...
åmalo T. Eckhoff isumaKarpoK,
IEA-me isumaKatiglssutip agdli-
sarsimagå Norgep IEA-me nuna-
nut nålagtugssåinaunera, kisiåne
3ma tamatuma saniatigut piging-
neKatigigfigssuarnut nunanit ta-
manit pissunut. Norge isumaKati-
gingniarnerpagssuarne igsiassar-
simavoK nunat kitdlit uliamut a-
tuissartuisa akornåne, måssa aki-
sinaugaluardlune nunat niorKU-
tigssiortut peKatigalugit, tåssa u-
liamik niorKutigssiortut soKutigi-
ssaKaKatigingmata.
IEA-me taisissugssane 154-
iussune taimågdlåt Norge taisisi-
nautitaKarpoK pingasunik. taisisi-
naussut 151-iussut sivnere tåssåu-
put uliamik pisiortuinartut, ulia-
mik niorKutigssiungitsut ... USA-
vdlo Kissingeria nukigssaliutig-
ssat pivdlugit OKarsimavoK.- „—
USA aKutsissusångigpat aKutsi-
ssoKåsångilaK, USA iluagtitsingig-
pat silarssuaK akilissariaKarpoK
kinguariarnivtinut". (Le Monde,
5/2-75).
norskit akerdlilersuissortait
norskit avisisa ilåt Norgep IEA-
mut ilaussortauneranut akerdliu-
ssok 250.000-ngordlugo naKitarpoK
tunineKartardlunilo. pilersitausi-
mavoK „IEA-mut påsisitsiniainer-
mut udvalge“-mik, tamatumanilo
peKatigigfigpagssuit partinit ta-
manit pissut penatåuput. udval-
gip anguniarpå Norge IEA-mit
pisassoK. Frankrig peKatåungilaK.
Kissingerip oKamissårnera ja-
nuarime 1975-ime cåkutigut ake-
riarnigssamik nutåmik uliamik
tunissiumaneKarungnaernerane
taimatut akerdliunermut nukig-
torsaissussimavoK. Danmarkilo
IEA-me ilaussortaungmat inåssu-
tigineKarpoK kalåtdlinut tamåna
scKutigalugo maligtarerKUvdlugo.
Eigil Poulsen,
civilingeniør. NOAH.
17