Atuagagdliutit - 01.01.1976, Blaðsíða 20

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
OKautsivut
tungavigtut
fabrike sulivfiuvoK
- pmguarfiunane
■. V. Kr
Tegning: Hans V. Kreutzmann, Godthåb.
AG nr. 45-me „OKautsit kigdlili-
nerat“-me professor Mogens Bo-
serup ilumornerarneKarsinauvoK
akissutitutdlo erKortutut isuma-
KarfigineKarsinauvdlune ima isu-
maKaråine: nunarssuarmiunut
avdlanut nagdlersutisaguvta mé-
raunivtinit danskit OKausé iliniar-
tariaKarivut inuiait kalåtdlit Ka-
låtdlit-nunånitut ikeidngmata. ta-
matumanilo misiligaunerput a-
ngusimalerparput påsigavtigo må-
rarparujugssuit iluaKutauneruv-
figssaraluamingnit pérsitaussartut
OKautsit ilitsorKUSsatik sule iner-
simalernatik katagsimassaramikik
ukulo danskit OKausé taimatutaoK
ilikaruminaitsigissut atordluarsi-
naunagit.
uvavnile 1920-kunit sorssung-
nerssup kingugdliup tungånut a-
tuagamimnånguanik kalåtdlisui-
nangajagdluinarnik atuarsimassu-
mut, pigssarsianigdlo nangmineK
KajaK atorKårdlugo angatdlatinik
åssiglngitsunik misiligtagaKarsi-
massumut 1930-kunitdlo Stauning
ministeriutitdlugo politikimik ma-
lingnauniarsimassumut issigalugo
taimanile isumarput kalåtdlisut
avdlångorsimångilaK una: iliniar-
tariaKartugut angusinaussaK ang-
neK angutserdlugo. taimanile ama
politikikut aulajangiuneKarérpoK
danskit OKausisa atorneKarnig-
ssåt. tamånalo uvdlumikut uvgu-
na iluaKutauvdluarpoK: kalåtdlit
Kalåtdlit-nunåta seminåriåne ili-
niarsimassut Kalåtdlit-nunånut
tamarmut siåmarsimalerput. tåu-
kule ikigpatdlårujugssuaKaut
radiume aut-
dlakåtitagkat
uvdlup KerKata
sujorna
arnaK inumaic
radiume autdlakåtitagkat uvdlup
KerKata sujornagut pissartut Ka-
KiitiguinaK tusartardlugit agsut
ilåtigut soKutiginartarput, aperer-
Kajånartardlunilo: sormiuko unu-
kut autdlakåtineKartarniångitsut.
åssersutiginardlugit tailåka au-
lisartunut tunganerussut arfini-
ngornikut uvdlåp tungå autdla-
kåtineKartartut, kisalo avisérKat
autdlutigissait, kalåtdlit OKalug-
tuliait OKaluasåvilo.
tamåko imaKa agdlagfingmiut
igdlumilo ningiut Kavsikagtånguit
tusarnårtarpait, sulivfiuvdlo na-
ligingmago inuit amerdlanerpåt
periarfigssaKångitdlat. imaKalu-
nime aulisartunut tunganerussut
aulisartunit iluamik tusarneKar-
neK a.iorput.
kisalo tåingitsorsinåungilara
landsrådip uvdlormut OKaluseri-
ssåinik toi'Kåinartumik autdlakå-
titsissarneK sulissartuvdlune ag-
sut uggornartarmat. tåssame ra-
dicavisime inuit mardlugsuit o-
Kausé nailisaKalugit ilånguneKar-
tartut erKåisångikåine iluamik i-
sumerfigineK ajornartaKaut. ili-
magåra OKartcKåsassoK: sorme a-
tuagårångordlutik likigpata atuar-
niångiligit? kisiånile tikinerming-
ne avdlånguteKartitilerérsarput
åmame nutåjutitdlugit tusarumi-
narnerussut itarput.
Ove Brandt
Ausiait.
danskinut iliniartitsissunut naler-
Kiutdlugit.
uvdlumikut inuiaKatigit kalåt-
dlit politikerivutdlo kalåliussut
ima inerérsimatigilerput aulaja-
ngiukamiko inungutsivtine OKaut-
sivut tungaviussutut atuarfeKar-
fingne atortariaKartut — inuneK
ilikåsagåine inuiaKatigiussuseK
ilisarerKårtariaKarmat! tamånalo
Boserupip uvavtutdle pingårtipå.
pingårtorujugssuvorme inugtut
inusagéine.
AngmalortoK Olsenilo ingmi-
nuinaK autdlutingilaK, inuiaKati-
nile ingminerminit „avdlanertat"
OKausinik piginåussuseKångineru-
ssut taimåitordle oKautsitik ator-
dlugit påsingnigsinauvdluartut —
politikivdlo pingitsorsinéungiså —
agdlauserissaKarnermigut nersor-
tariaKartumik sarKumiusimang-
mago inuiaKatigingne kalåliussu-
Margrethe Jeremiassenip Kanig-
tukut AG-me iléngussåne ardlag-
dlit iluarsissariaKarput.
Margrethe Jerimiassen-ip pui-
gortariaKångilå, fabrike sulivfi-
ungmat pinguarfiunane. inusug-
torpagssuit fabrikime ajornartor-
siutaunerat tamarmik nalungilåt.
taimåitumik ardlagdlit angerdlar-
tinartariaKartarput. fabrikip nior-
Kutigssiornera tungaviligausinéu-
ngilaK atuartut atuångivfiata na-
lainånut. ikiorsissutausinéuput
angnerussumik pinatik.
igdloKarfingnit avdlanit suliar-
tortut pingitsorneKarsinåungit-
dlat. tåssame amerdlanerssait tå-
ssaussarput inersimassut aulisar-
neK tamåt suliartortut.
ukioK måna ajornartorsiutausi-
mavoK unuame sulissugssaileKi-
neK, pingårtumik tatdlimångorne-
rup unuåne. sordlo taimailivdlu-
»kapisilingnia-
palårneK«-mut
AG-me nr. 39-me Frede Sørensen
agdlagpoK kalåtdlit aulisartue ta-
marmik atsiugaKåsassut piuma-
ssaralugo kapisilingniarneK aut-
dlartitåsassoK 15/8 nåssardlunilo
15/10. Kanorme angatdlatérKanik
kapisilingniartartut?
aitsåt tamatuma nalåne miki-
ssunik angatdlatigdlit kapisiling-
niarsinaulisåput, tåssa kapisigdlit
kangerdlungnut pulassarput, tai-
mailivdlutigdlo mikissunik angat-
dlatigdlit aitsåt periarfigssanig-
tardlutik.
någga, taimatut sujunersut a-
tortineKåsagpat piuminarnerusaoK
avatåne kapisilingniartartut atsi-
ortinigssåt kingusingnerussukut-
dlo mikissunik angatdlatigdlit pe-
riarfigssitdlugit, imaKa taimatut
Kåumatit mardluk imalunit Kåu-
matip åipå agfaK.
taimailissoKarpat OKartoKarKi-
sångikaluarpoK „mikissunik a-
ngatdlatigdlit pissagssaisa ilait
pisigit".
inuvdluarKussivdlunga
Gerth Kristiansen,
ItivdleK.
ne kalåtdlisuinaK iternga tikitdlu-
go påsisinaussunut Kujanartoru-
jugssuvoK. Boserupip kigsautigi-
ssånut nåpertutdluarame imåitu-
mut: inugtut inunigssamut, inuia-
Katigit kikutdlunit ilumingne mi-
sigissusiånut.
naggatåtigut ajussårutigeKåra
Boserupitut professoriusinåungi-
nama, kalåtdlivdle inuneranik pi-
ginåussusinigdlo ilitsorKiissaKar-
nerma oKauseKartariaKalersipå-
nga. inusugkatdlaravtalo iliniarfit
avKutigalugit periarfigssaKarne-
rugaluaruvta OKautsit tamåko a-
tornigssaisa angorérsimanigssåt
KularnartoKångikaluaKaoK — u-
vanga ingminut erKarsautigineru-
ngilanga — inuiaKatiginguit ka-
låtdlit akornåne peKarpoK taima-
tut angussinigssamik piginauni-
lingnik. una tungaviginago: o-
Kautsit kisimik erssersitsissussu-
tut misigisimaneKåsavdlune. o-
Kautsitdle tungaviuvdlutik inuia-
Katigingne kikunilunit sujumut
autdlartitsissusåput, tamånalo å-
ma kalåtdlit sujulivta pigerérsi-
mavåt! — uvdlumikutdlo fagsko-
line teknisk skolenilo iliniartitsi-
ssut kalåliussut kalåtdlinut suniu-
teKarnerulerérput.
Adam Egede, Nuk.
ta augustimilo unuarsiordlutik
Kalipaiaissartut unigterértaria-
Karpavut pissutigalugo piumasso-
Kångingmat. amerdlanertigut u-
nuarsiortartut oktober tikivigdlu-
go ingerdlassaraluarput. ukioK
måna sulissarsiméput inuit åssi-
gingitsut 600 migss. pissutsinut
erssiutauvoK sulissartut aulajait-
sut 250 kisimik nåmagsisinauga-
luarmatigik fabrikip pissariaKar-
titai.
Kujanartumik amerdlaKaut au-
lajaitsumik pikorigsumigdlo suli-
ssorissartagkavut. tåukutaoK ila-
gåt åma Margrethe Jerimiassen,
sorunalume inuit taimåitut ner-
scrtariaKarput, tåssame pissug-
ssauvfigtut issigalugo aggertuar-
tariaKångila?
uvanga avdlatdlo feriartarnivut
pivdlugit OKarsinauvunga såruna-
me sujuningånit pilerssårusiorér-
tartut, pivfigssaK taortaussugssat-
dlo iluarserérdlugit.
ikingutingnersumik
inuvdluarit
Poul Bagger
Fabriksleder.
BV*'
L-
Når først de
har smagt
spiritus...
Vi grønlændere voldes af vanske-
ligheder på grund af vores tavs-
hed, og vore unge synes kun at
vente på et skub bagi, men når
de først har smagt spiritus, gider
de straks ikke. Misbrug af spiri-
tus medfører ofte de mange gæ-
steribesøg, vold, tyveri og tåbe-
lig adfærd. Hvis man derfor føler
ikke at kunne holde op med at
drikke, må man lære at omgås
spiritus på samme måde som
folk, der drikker med måde.
Frederik Lange
Julianehåb
(Forkortet af red.).
Atuagagdliutit kigsautiBat atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKiimiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnu vdlu-
git. ilångutagssiat OKautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årnigssuissoKarfiup
nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausTnar-
sfnaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
kaperdlangnerane
misigfssutsit
seKineK unganartutit-å
naggåmik nunavtinut nuissutit,
apumut minguitsumut Kingornitit
ikumassutut itut
pinerssusermik pilersitsissut
ornerusumerdlugit misigaunga.
å, tåssa nunavnut
seKineK — nuisaeratdlåsautit!
kingunerissailo atulisavavut:
isse, tåK, aput anorilo
ukioK Kununartugavit
angatdlatinik kigdlilissarputit!
Kéumaterpagssuit, uvdlorpagssuit
taima itarputit,
kaperdlagtaravit Avangnårssuane.
inuitdle tujorminångitsutut
Kilanårissutut utarKissarpåtit
tårserugtornerane jutdlilertaravit!
Upernavingmut pigitita«
imarssuaK angenissoK imarssuaK sulivfigtik
iluliarasårtoK nukigssuit pigissatit atarKinautigåme.
tupigusutigåka. arnardle åma igdlume sulerulugtangårpoK
imardle magdlingåKissoK nukigssamik ilaminut
KaKortuinavingmik KeKertanut Karårtutit tunioraiuarpoK.
alutorissaKåvkit. inunerup maligssue atorpavut ilåne
nunaga-å Upernavik téssunga åsseKarmata
imaK avatangissit neKigssamik peKarfigåt issigissåka magdlit.
Kangarssuardle åma. ilåne Katsorångavit alianaigeKåvkit
piniartussut angutit nauk nunagingivigdlutit
sapisingårtangårtut pigissutut pivavkit. Ane Lynge.
20