Atuagagdliutit - 01.01.1976, Blaðsíða 21

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
erKortumik påsingningneK
AngmalortoK Olsen-imut pigititaK
agssorujugssuaK pakatsisimavdlu-
n§alo tupigusungårpunga, sule (nå
derltse! ! !) piviussumik OKartona-
riångingmat AngmalortoK Olsenip
avisine tamane. tamåna uvagut
•Kalåtdlit-nunåne najugaKartu-
g<Jt! ! ? ?) iia nåmagisinåungilar-
Pul- kisame angumik sarKumer-
E°KarpcK (kalåleK? ? ?), nalungikå,
SUna OKatdlisigalugo, angut o-
Kautsit atordlugit påsinarsaisinau-
ss°k, amalo „nikuitoK11 piginau-
Hinilo atordlugo. angut taimåitoK
’JOgrniniginardlugo kiserdliortita-
J'laKångilarput“. agsut såkortumik
aPersertariaKorpoK, taimailivdlu-
n.® °Kausé, imaKa uvdlut ardlåne
•1 arssuarme tamarme avisine ag-
angneKarumårtut, inuneKaler-
Kuvdlugit imaKalo neriunartumik
SUrnik pitsaussumik pilersitsisi-
aaussut, imaiginarane toKuinåsav-
utik avisime pisoKalissume ta-
mane ardlåne igitame nunguinar-
natik.
AnSmalortoK Olsen taiumavara
Jumut. aulajangerigkamik suli-
y^itausimassoK. encarsautigeria-
jU angut taimåitoK kalåtdlinik
gg ersueriartoK ima patajaitsigi-
Urnik, silatumik inugpalårtu-
*gdlo. tåssauna iluagtitsineru-
gssuaK. tupingnåinarpoK tai-
ailiorsinaugame, sapingisi-
aungmago. tåssame AngmalortoK
San inunine tamåt Danmarkime
n KlSssutdluagkamik inungnut i-
v Va'uartitsivfiussume inusima-
K nunap tåussuma ajoKutai a-
non®eKutail° peKatigalugit. ukiu-
Vok? ? 7
nngssåine tåssane inusima-
ugpernångingajagpordlu-
K ' åtåsinausimangmago. ilua-
y orme Danmarkime „taima“ si-
sutigissumik inusimangmat, tau-
n 1r\e nalungilå suna OKatdlisigi-
la T^uy°’ tauva soKutauvatdlångi-
ukiut tåuko 30 ingerdlaneråne
„aa a(cfHt-nund! atåssuteKarfiung-
rtarsimagaluarpago. ersserKe-
°frrne tarnavane inutitdlune
^ ‘gssan atorsimagå inuiaKati-
t . erdloKissutaisa ajornartorsiu-
t sal° påsiniardluarnigssånut,
k ^^jvdluta måna angumik a-
'nanltoKaleravta (kalåleK?), ku-
pGrei^SUrn*k kalåtdlit inunerat
sj laus*atdl° aserordluinarneKar-
jljl^,assut „pualasunit inuvdluartu-
rå <^ans*liniti nangmineK akune-
ano inuvfigisimassaminit ukiune
aO-ne.
angut tåuna Kanorme „pasipi-
Sautigissaraluarpa? ? ?“
danskimik nuliarsimavoK, Ki-
tornartårtarsimavdlutik avdlatut
ajernartumik danskit atuarfine
atuartariaKartunik (kalåtdlit atu-
arfé kalåtdlisut OKausigdlit ajora-
luartumik Danmarkime sule pi-
lersitausimångitdlat) danskisut er-
Kordluinartumik OKalungneK ili-
niartariaKardlugo il. il. .
ukiume tåuko 30-t imatut Ang-
malortumut imatut kinguneKar-
tigisimåput agdlåt nangmineK o-
Kautsine måna atorsinaujung-
naerdlugit. atautsimlnerne tama-
nut angmassune (ajoraluartumik)
nangmineK inuiaKatiminit OKa-
lugtauvfigineKartarsimavoK! ! !
kisiåne AngmalortoK Olsen ili-
sarisimavdluaruvko Kularingilara
erninaK oKautsine atorKilersinau-
jumårai kukuneKångivigsumik.
(ajorunaKaorme avdlat onalugti-
galugit nangmineK anånaK OKa-
loKatigisavdlugo?).
ersserKigsarusugkaluarpara,
måssa A. Olsen Danmarkime u-
kiune 30-ne inusimagaluardlune
periausia pivdlugo OKartoKartar-
mat: „nangminerme isumakulu-
tigssaKéngilaK11, taimåitoK ersser-
Kigsarumagaluarpara, tåssaviusi-
massoK avdlat ilisimatisavdlugit
Kalatdlit-nunåne pissusiviussunik
(måssa ukiut 30 Kalåtdlit-nunåni-
simångikaluardlune). tamåna ku-
larutigssåungivigpoK!
tåssunga tungatitdlugo taigdliaK
issuarusugkaluarpara oKauseKar-
toK oKautigineKarérsutut A. Ol-
senimut pigitiniagaK, kisiåne tåu-
na pivdlugo OKarsinauvunga nu-
namut mangututut taimåinginera-
riga.
skutit Kivdlersardlugit atissarigsårslnauvutit,
igdlaerdlutit kussagsarsinauvutit,
Kungujulårdlutit KanoK inerit issertorsinauvat,
atauserdle puiusångilat,
ilungne iloKiaugavit.
kinarpalersinauvutit klnat Kalipagdlugo,
ingminut taisinauvutit: „inuiait nåkigtartut ilagånga",
såKångitsulissårdlutit pisinauvutit ajåupiaK tiguvdlugo,
atauserdle issertorneK sapisavat ilå,
ilungne iloidaugavit.
OKalugfingme tugsiutinik tugsiarsinauvutit,
åmivit Kalipautå atordlugo erKartutdlunga,
inunerit tamåt sagdlo atordlugo pisinauvutit,
atauserdle puiorniaKinago ilå,
ilungne iloKiaugavit.
(Lennon -71).
A. Olsen nangmineK kalåliuvoK(?)
taimåitumigdlo kalåtdlit anguti-
tagssaråt.
ilisimassaKarneK A. Olsenip
Danmarkime sivisoKissumik nu-
naKarnermine pisimasså, haleKar-
nerungårpoK (ajoraluartumik) u-
kiorpagssuarne Kalåtdlit-nunåne
ånaisimassånit, kalåtdlit akornå-
nigane ajornartorsiutaitdlo ator-
nagit. tamåna takuneKarsinauvoK
ersserKigsumik takisumik, piviu-
ssumik, ilumårtumik igdluging-
nigdlo isseKardlune kalåtdlit Dan-
markimut atanerånik agdlause-
ringningneratigut. ugpernånginga-
jagpordlunit sapingingmat! ! !
taimåitumik isumaKarpunga, ta-
måna „piviussorsiordlune" påsi-
sitsiniarnera Kalåtdlit-nunånut-
dlo sorssutigingningnera tåssanilo
nunaKartunut A. Olsenip tungå-
nit pissuteKångingmat, sordlo så-
kortumik pasigdliniartoKaraluar-
iok, pilerssårusiordluagkamik a-
nguniagaKartoK landsrådime ki-
nigaunigssamut. tamåna inupalår-
palugtumik issigingningnerusaoK.
imdisinauvoK anguniagkat Kutsig-
sut pissutausimassut. Kanorme av-
dlatut isinauva.
taimåitumik Kulångivigpunga,
soruname A. Olsenip ilungersor-
nera Kalåtdlit-nunånut inuinut-
dlo iluaKutigssaussoK, måssa i-
måikaluartoK angumit inånine ta-
måt Danmarkime inusimassumit
sarKiimiuneKardlune.
Per Wiberg.
\
Landsrodet...
nriotorit amerdlanerit pfnagit
^alakiassen isumaKat:
Uvara KGH-ip niorKut
n^m inSrn'k6rtoK pivdl
widlagsimanarpordlo ing
ukiunik 200-nik mis
a>eisimassoK kukusinaui
gi° autdlaisinut iluligssat
kisiåne aituteralait p
• alakiassen namissi
gdarmarpara. aicuteralanj
kamkentut, åssigingitsur
mav^malSa misigissaKarf
Evim UaSlt’ uParuartaria
nlrm ? motoriassoK ta:
måJgUl aidngivigsoK,
tanvH, PUerK°Kissume p
dluartarsimavdlune.
a saniatigut aKuterala
uma kingorårtigssai i
nalWKmtdlutik akikinerj
u: ’ *aia,-utdlo suliausim:
«lavdlQnit iluarsagagssat
11 saPertugssåusanagi
kume pingitsorsinåungitdlat Ka-
låtdlit-nunåtut puerKortigissume
nuname.
aituteralait suliarineKartarput
niorKutigssiaralugit nautsorssuti-
galugo kinalunit Danmarkime
Europamilunit avdlame taimåitu-
nik atorfigssaKartitsissoK avgua-
Katigigsitdlugo angalaortartoK u-
kiumut nal. ak. 20-nit 30-nut u-
miarujortardlune, tåssa imåipoK,
inungnut nuånarlnardlugo aussa-
me feriarnermingne umiarujor-
tartunut. taima atorneKartitdlune
aKuteralak ukiorpagssuarne piusi-
nauvoK angnertumik ajoKuserane,
kisiåne måne Kalåtdlit-nunåne
motorit tamåko imaKa lculeriåu-
mik sivisunerussumik atorneKar-
tarput silavdlo pissusine fabriki-
me atorneKarfigssaisut erKarsau-
tigineKångivigsimassume. kiavme
åma niorKutigssiortoii piumalersi-
sinaunerpå motorinik ingmikut
Kalåtdlit-nunånut nalerKusagka-
nik Kajangnaitdlisagkanigdlo sa-
naortulernigssamut?
tamåko saniatigut aKuteralait
åssigingitsut amerdlanerit niuver-
tarfingnitilernerisigut kingorår-
tigssanik pigssaKartitsiniarneK a-
jornarsisivisavå fabrikimilo ku-
kuneiiarsimagpat iluarsainiarneK
sule ajornarnerulersisavdlugo, té-
ssa mekanikerit ilisimassariaKali-
sangmatigik katitdlugit motorit
åssigingitsut 15, nunanit åssigl-
ngitsunit arfinilingnit pissut Eu-
ropamit nunanitdlo avdlanit.
naggasiutdlugo taiumavara,
Evinrude åma Johnson åssigig-
dluinarmik sanaungmata fabriki-
nilo åssigingne suliauvdlutik,
Belgiame USA-milo sulivfigssuar-
ne OMC-ne — tåssa „Out-board
Marine Corporation“-ime.
H. F. Bang Christensen,
Upernavik.
— landskassegæld
— bolignød
— sociale problemer
— identiteten der blev væk
— for megen dansk indflydelse
— for få penge til den trykte
presse
— utilstrækkelig radiodækning
— masser af alvorlige problemer
på trods af dette vedtager lands-
rådet TV-løsning 3 til 20 millioner
i etablering og 4—5 millioner i
årlig drift.
Det minder uhyggeligt om små
børn, der tager af husholdnings-
pengene for at købe nyt legetøj! !
Med venlig hilsen
Bent Olsen
påtsiveKångitdlat
— landskassip akitsue
— inigssaileKineK
— ikiuinikut ajornartorsiutit
— kalåliussuseK tåmartoK
— Kavdlunåt suniuteKarpatdlår-
nerat
— avisit aningaussagssaileKinerat
— radio tamane tusåneKarsinåu-
ngitsoK
— ajornartorsiutit amåinåungit-
sorpagssuit.
tamåko unigfigitdlånguarnagit
landsrådip akuerå fjernsynimut
årKlssutigssaK 3 pilersinera ake-
KartugssaK 20 miil. kr.-nik, ukiu-
mutdlo ingerdlénera 4—5 mili.
kr.-nik.
avdlåungitdlat mérKat aningau-
ssånguanik anånamik nerissag-
ssarsiutigssainik tigusissut pingu-
arsimavdlutik!!!
Bent Olsen.
21