Atuagagdliutit - 02.06.1955, Síða 26
Rasmus Klump
— Pingo, uteriartorneK saperavta „Mary" sangu-
tipatdlariardlugo ikiartusavavtigit!
tåssa iklnariångorputit. tlma, tåssanc KCKar- .Kå, Pingo, isigkatitdle avdlungiartordluarKår-
dlutit kussanaic! dlugit, tungiutivta ipcKångitsutuartarssuarilerpåt!
— Du ved nok, Pingo, at vi ikke kan bakke;
men vi skynder os at vende „Mary" og kommer
tilbage om et øjeblik og redder dig.
— Her er vi igen, og alle mand er på dækket,
parat til at modtage dig — du burde forresten
altid stå på en sokkel, det klæ’r dig.
?om Pingo, men tør først fødderne godt
af, det er den sidste rene dug, vi har.
— hej-hop I ikingutivit akoraånérKilerputit. — umiartortoK uivssångussoK atorfigssaivångi-
nuånårpalulårniarit aitsåt taima ilagsivdluarne- lan. nakorsapatdlangniartigo.
Kartigigunarputit I — nakortilinguatsiarpoK!
— ha, Skæg, uvangåtaoK uivssångumissålinguat-
siarpunga. Pingop tigumissutisavånga uvangataoK
nakorsalårniånga!
— Hej-hop, så er du atter blandt venner, se dog
lidt glad ud, vi modtager dig med åbne arme og
en ren dug.
— En sømand, der er svimmel, duer ikke, vi må
hellere kurere ham med det samme.
— Patienten er vist ved at komme sig.
— Ha, Skæg, jeg føler mig også lidt svimmel,
du må hellere kurere mig medens du er igang. —
Pingo kan holde i min ende af dugen.
— tåssa naggatfiK, Klump, erKussuatit OKimåi-
patdlåKaut, pånakånik nerrersuvatdlftaigavit tu-
ngusungnitslitilingnik.
— Så er det sidste tur, Klump, du er for tung
bagi, du spiser for mange pandekager med sylte-
tøj til.
— sangatak, ualiutinguarput ipitsoK aligpon.
avisinik atdleKutserdluta kisiåne nerissalerdluta
pat.
Pelle Kanerssuarinine ipitsumik KaliuteKångig-
— Avra, vores eneste rene dug, gik . i s*yk,^
nu må vi spise på aviser, — hvis Pelle da ikke
■— manoKutigauna i lå kussånatigigiga? nå, neri-
ssagssioritse manokutiga dKåtåpatdlangniåsavara.
synes I en hagesmæk klæ’r mig? —
på stedet** laV engang blks °8 Iaci 111 ig prøve den
har en ren dug i posen.
^avisstrædeme anorer-
ssuarsiorneK
(Hans Christiansen).
ijj’^yertoKårfik Sisimiut. ukiuvoK
tUng“lljartukasiuvdlune. Pårarssup
nlagan>t-, niuvertoKarfiup tungånut
issi-r-Kajaussakut ingerdlåsagåine
PinS1»Umut pitdlukarsimatitdlugo,
Ij'Wiiraigdl0 tagpikånga supori-
^lardi Ug0’ kisiåniuna pikunilåkasit-
risii • ne* urniarssualivia silap une-
kar • ang'nerana sikunavérsårtine-
at-j^^fassoK atorssarortaleriarmat
raape sikuniallnaKaoK; silame tai-
ssan tdlue° umiarssualiviup sikunig-
ain„lu,; uvdlut ardlaligssussariaKarneK
JurPut.
sSuV febriiårip åipåne 1950 urniar-
»Klapmydsen“ Sisimiunit
Sordi ut Nungmukåsavdlune, Manit-
dW° avitusåsavdlugo, autdlarniar-
si0rf? PikivoK. Sisimiune angatdla-
Ssarto 8me ukisimavoK åririgssugag-
aw^nik suliaritisimavdlune. Kav-
nalagaKarpoK arfin eK-mar-
'hfdl? kivfanardlune, tåuko ila-
oorsimåtoKarssuaK Påvia. Ma-
nitsumut pissugssaunera pivdlugo
uvanga ilaussuvunga.
umiarssualivingme siko ivssutse-
rérdluinarsimangmat uvdlut mar-
dluk atortariaKarpavut Asungmiunit
kujåmut K’eKertarmiut timautdlugit
sikuliap orningneranut. anitdlang-
niarneK ajornaitsungeKaoK, maskina-
rigsorssugaluardlutame Kårti terutig-
ssanut agdlåt atortariaKarsimavavut
sikup aserorternigssånut. sikuliamut
pissugut unungmatigut sikutoricamut
pilugtuinartariaKarpugut tåssane
unuiniardluta. siko unuainarmut iv-
ssutsilertorsimaKaoK 5—G tommit
migssiliordlugit, avativtinilo iraa-
ringneK 15 sømilit migss. avaslssu-
silik pilerigigaluaKalugo ajornartor-
sioKigavta nikingårneK saperpugut.
kisaine 7-åne uvdlågssåkut tamåké
anorssarigsisimåleriarmat siko Kupa-
nigtitileratarpoK, uvdlordlo tåuna
uvaligå K’errortussup tungånut aut-
dlarpugut årdlerinånginerussume
umiarssualivigssikumavdluta.
imaringnermut pigavta pujorsiut
åndngniardlugo saKioKilårKåratdlar-
pugut, ajornavigpordle. pujorsiutip
imå immangajavigssågame Kerrute-
rersimavoK, taimaingmat kujåmut sa-
nguinarpugut. tingmeralåginartutut
sukaicaluta ingerdlagavta ima periå-
ngitsoK Kangale Amerdlukut pulati-
lerérpugut. ajoraluåssusiale, K’error-
tussoK kitautingåtsiaKalugo AmerdloK
åma sikorérsimavoK. taimågdlåt sa-
nguteravta, avdlatume ajornartumik
utertariaKarpugut, ardlerinångineru-
ssurne unuiumaguvta igpagssaungmat
talerKavfigtme inigssisimassariaKa-
ravta.
kingumut Sisimiut såvånut sikup
sinånut talititerpugut Pitugtordlutalo.
arfiningortuvoK, asulume silageKa-
lunc. uvalilcrpoK, tarrajugsiierdluni-
lo. timivtine niuvertoKarfingme av.
Kusernit KUtdle lkiteralerput. umiar-
ssuåreap kivtaisa nait nunamukarsi-
inåput taKuagssamik flagssåinik aig-
dlerdlutik. _
unuk tamana umiarssuårKap nåla-
gå uvangalo aKuata mitåne pujorsiu-
serivugut. pujorsiutip ima imlnar-
ssungmat tamat kuissariaKarparput.
umiarssuårKame sumik spritiusinau-
ssunguauångilaK. taimaitumik kaujag-
dlautituånguara, Manitsumut tikinig-
ssavnut ilagissavnigdlo ikingutivnig-
dlo takumånigssamut torKortatuara,
simértariaKarpara. pujorsiutikasik,
asulo imarKortoKalune, puiaussaK ili-
vitsoK suamitåssa kuseriarnermik
sivneKartipå. ilåkale tikerusoicigavkit
avKutivtinilo pujorsiut pingitsorsi-
nåunginavtigo, pingårtumik silardlu-
liutisagpatigut — sunauvfalume ag-
gersoK — umilaussardlunga pigdliu-
tiginartariaKarpara, pujorsiut ilua-
mlsagune tatigissagssauvdlune silai-
nartaKarane ulivkåvigsimassugssau-
vok. umiarssuårKame uningavingitsu-
nii pujorsiut angmaneratigut neruke-
Kissukut ulivkåvingniarnera pissarit-
sungilaK. taimåitorme Katsutivigdlu-
go unuaroriånguatdlartoK naraagi-
nartilcravtigo inlnfKårput.
februårip 8-åne uvdlåkut taimalc
pissariaK sila malerKiarnaKaoK. ator-
ssaungårame atdlårKigdlunilo. sikut
anitdlagterfigssavut pivdlugit Kåu-
marsisinardlugo kisamiuna nal. 9,30
kujåmut autdlakasitdlartugut. sikut
akunisioravtigik erininångitsukut tå-
ssa kisauna imaringnermut pikasit-
dlartugut. ila mesterivta Kissugka-
niiuk. tamåkimik oricumukårpugut,
sukalissångåravtalo nal. 13,30 Inug-
sugtussoK avatangerérparput.
taniåne sikorssuit (kitåta sikua)
sujumorpavut nunamit avåmut 30
sømil migssiliordlugit ipertutigissut,
akunisiuleravtigigdlo kigaitdlagtaria-
Kardluta.
(normume tugdlermc nangisaon).
27