Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 14.06.1956, Blaðsíða 12

Atuagagdliutit - 14.06.1956, Blaðsíða 12
■/ ' ■ . I ' " , t Pitufik Boulevardimc nftlagaunerssaKarfik silatimigut danskit amerikamiutdlo erfalassui- nik erfalassulik. sékutfit nålagåt dansken danskit amerikamiutdlo akunermiliutnat ig- dlorssuarme tåssane agdlagfenarpoK nålagaunerssanutdlo ilauvdlune. Hovedkvarteret på Pitufik Boulevard med de to flag udenfor. Den danske forbindelses- officer har kontor i bygningen og er medlem af staben. Nungminganit Thuleme såkutoKar- fiup tungånut ingerdlanerup naggata- tungå pilertornarnerpauvoK — ilorri- simanarnerungårdlunilo. ilauvigårput amerikamiut tingmissartoriijugssuat såkutunik agssartut kitåninganit ki- ngorKivdlune Kangerdlugssuarmut a- kuneriardlune Kalåtdlit-nunane ame- rikamiut såkutoKarfisa pingasut a- vangnardlersånut, Thulemut, inger- dlaortoK. ilaussut 35-uvugut tingmi- ssartup inuisa ilånit ilagsineKardluta ikissugut. tingmissartup ingerdlatitsi- ssuata nangminerdlo atitik taivai OKa- lugtuardlunilo ingerdlanigssarput na- lunaeKiitap akunerinik sisamanik sivi- sussuseKartugssåusanerardlugo ting- minivtinilo isigkat 7000-it Kutsissu.se- Kåsassugut. pujortartoKasangilaK -- Kiterutit Kajangnaerutit atiniarsigik — autdlarsimaleruvta kavfitdlisaugut. taimatut Kalåtdlit-nunane angala- ncK pilertornartuvoK — 1200 kilome- terit nal. akunerine sisamane. 300 ki- lometerit Nungminganit Kangerdlug- ssup tungånut ingerdlavigavut uvdlut unuatdlo mardluk sivnerdlugit— aut- dlarKautåne sinerssortaut ,,TikeråK“ ilauvfigalugo ManitsoK Sisimiutdlo avKusårdlugit, kingornagutdlo danskit sorssutérånik „Maage“mik Kanger- dlugssuaK takeKissoK, nivnitoK kussa- naKissordle ilungmukårfigitdlardlugo. ★ ★ ★ tingmissartorneK nuånersorssuvoK. nalunaeKutap akunerane sujugdlerme atinguarput uvsigkangmik pujorpoK, ingerdlanerputdle sivitsoriartortitdlu- go såliartorpoK avgulalerdlunilo, tai- mailingmat nuna KåKartoK nue aputi- tagdlit erssiatdlagtalerpoK. kisa erssa- rigsivlnaKaoK — Kalåtdlit-nunåta nu- natå ilisimassaKarfigilåråine ingerdla- vik maligtarikånerneK ajornångilaK, såkutOKarfit tåukua mardluk akorna- gut nardlumut — K’eKertarssuaK ing- mikorutigissaminik ikiarigsitaujussar- 111 iiik KaKalik Kulågut avarKusungar- dlugo, K’imugseriarssuaK avatåne i- måinarme tungutsoringme tusintilig- pagssuarnik såvtersunik iluliarpag- ssualik — kingumut nuna, sila nuiassoK — tauvalo åmut autdlarneK motorine tusånenarsinauvoK siutitdlo igalaussåi- ne malugineKarsinauvdlune. Thulep KåKå Kåva manigsoK Knud Rasmus- senivdlo inugsua ersserput — tauvalo åjuna såkutoKarferujugssuaK tingnii- ssartunut autdlartartilik, tingmissar- tunut mitarfiussunik umiarssualik, un- ikuatdlangnermik pilersitsineii ivdlit akissugssauvfigåt — agdlagartame uvane taima åmalo oKalugtuarpoK, uvdlut 72-it ingerdlaneråne ikuatdlangneKarsi- mångitsoK. agdlagsimavoK, Forebyggelse af brand er dit ansvar - står der på skiltet her, som samtidig fortæller, at der har været 72 dage 1 træk uden brand. tritilikutånik igdlulik avKusiniligdlo. Thule såkutOKarfit arfineK pingasut North East Air Commandip atånitut angnerssaisa ilagåt såkutonarfitdlo amerikamiut tingmissartoKarnerata pigissaisa pingårnerpåt ilagalugo. månåkut såkutOKarfiup tåussuma aut- dlarKauterpiå 1946-me suliarineKar- poK, taimane såkutut nålagåt oberst Bernth Balchen pissortaralugo ajutu- lernerme tingmissartunut mitarfig- ssiair sananeKarmat, aitsåtdle 1951-ime pilerssårut angnertoKissoK danskit nålagkersuissue isumaKatigingniute- Karfigerérdlugit ilisarineKautigssari- ngisånigdlo „Blue Jay“mik atserdlugo autdlarnerneKarpoK. * * * såkutOKarfiup månåkut nålagå, så- kutut nålagåt oberst Louis W. Ronr aperssorneKarnermine OKalugtuarpoK Thuleme inigssineKarsimanerardlugit tingmissartut malerssutit, tingmissar- tut Kårtartunik nåkåtitsissartut unga- sigsuliartautit, tingmissartut agssartu- tit tingmissartutdlo ånåussiniutit, ra- dareKarfeKarpoK ardlalingnik, tingmi- ssartorniutinik KamutileKardlune, si- lasiorfeKardlune, atortugssanik piler- suivfeKardlune, atortugssanik agssar- tortoKardlune, sikusiortut sermerssu- arme sulissut, nåparsimaveKardlune avdlarpagssuarnigdlo, åmåtaoK Thu- lep akissugssauvfigigujai ilisimatut aussaunerane T3-mitartut — sikutaru- jugssuaK Kalåtdlit-nunåta avangnåne inine uteraiagfigalugo imåne såvter- SOK. Thule kipasingårame New York nagdlersimangajagpå, kilometeritdle ugtutigalugit ungasissutsimigut New Yorkimingarnit Seattle Amerikap ki- mut sineriånltOK Kaningneruvå. såku- toKarfik Alaskap avangnarpiånit 700 kilometerinik avangnarpasingneruvoK åmåtaordlo saviup kajungerissaKar- fingmit Canadame Prince of Walesip KCKertånitumit avangnardliuvdlune. Thule nunap issigtup inoKajuitsortå- nfpoK ukiumut 100 millimeterit mig- ssåinåine siagdlersardlune. aput ukiu- nerane Thulemut nåkartartoK anori- mit nagsatarineKardlune sermerssuar- ntit kingorKigajugpoK — Kavsitigut anorerssuit såkortungårtarmata aner- Kussiungnaerfiussartut peKatigissar- dlugit. aprilip 24-ånit augustip 21-iat tikitdlugo uvdloK unuardlo scKiner- tarpoK, novemberivdlo 22-ånit janua- rip 24-iat tikitdlugo kaperdlagtar- dlune. såkutoKarfingme kivfartorneK tama- nut ukiumik atautsimik sivistissuse- KarpoK, naugdle ilaKutanit nunagissa- milo sungiusimassanit tamanit avig- sårsimagaluardlune måne sut tamar- mik årKigssutdluagaungårmata ukioK tangnårtarianartångilaK, oberst Rohr oKarpoK. ajungitsunik incKarpugut, nerissarfeKardluta, ininik atautsimiu- årtarfeKardluta, nuånårniartarfeKar- dluta, atuagkanik atorniartarfeKar- dluta, issigingnårtitsissarfcKardluta, sarssuassunik issigingnårtarfeKardlu- la, timerssortarfeKardluta, OKalugfe- Kardluta, radioKardluta, fjernsyneKar- dluta iliniarnertunutdlo atuarfeKar- dluta — tamarmik piumamik imalunit taimaingajagtumik atugagssauvdlutik. __ maungnartunik nutånik tikitoKa- rångat OKarfigissåinarpåka Kuianar- tugssarsiorneK inunerme sumilunit pi- ssariaKartuinartungmat — avdlani- ngarnitdle tamanit Thuleme pissaria- Karneruvdlune. ukioK sumigdlunit ili- niarfiginiaruk ■ - nautsorssuiniaKinag- dlo. måne nautsorssuerusugtåinarpu- gut — sujugdlermik uvdlut månérér- fivut tauvalo angerdlarnigssavta tu- ngånut uvdlut sivnerutut. nautsorssui- ssarianåsagpatdle, tauva taorsiutdlu- git sapåtit nålagiarfigissartagkati* sikigit. — Good luck... * * * umiarssup tingmissartunut ’’ (]|j. fiussup Kåne orKuisartorfiuP a|ef- nganlpugul — tingmissartoK 1 r(|j0K ssut sukasiiliaK tinginialerpoK _ jlC 0i- nåvdlugo Thulep Kulåne silåina'.^^g. pisiaujuartup åssinga KOKernai^^.. sumik nipine igdlugalugo. tingn tut avdlat sisamat taimatorpia aussame sapåtip akunere arfi- gdht-arfjneK pingasut kangerdliu- 2g aeic sikuersimatitdlugo umiarssuit w 1.T1*8ssåine tikiutarput agfait ag- ■ artåtaussardlutik. ukioK tamåker- t ag0. tingmissartut tamåkerdlutik y .HS^garissartagåinit amerdlanerit (Hj^iartm-pmt. — ukiuneråne kanger- i11,llrnaneK sikusimassarpoK meterit ji^'^'ugsuit ivssussusilingmik. tauva Omissartut sisorausigkat sikume mi- Thuleme ^toKarfik — sikuiuitsup dliup kigdlingane igS°^hssuaK rdlav>5 tøU>9' 2 peKatigalugit tingivoK ingern ‘^-init nfine atuatdlangniardlugo ,II'erIriat radareKarfit ilåt nalunaersinh>n ^„it tingmissartoK ilimagingisap tu JvOif- aggernerardlugo. nålagkiut ulia .„gi- ernlnardluinaK tingigitse a,a?. rjå' gitsilo -— 100-riardluse tahm115^^ nguaritse atausiåinarase. åjuna ‘iar viat autdlarsarpoK, tåssflgutsia dlo Kilaup nalåne tornerim111,”^,^ issikoKalisaoK — t6rniminiara jgif pissaunermit pKrsimassoK m° niperssuanik katagaissoK... ,-llv0>' såkutoKarfik tåuna igdloK®’’ nljes — avKusinernut avgornilik åma Streets åma pingårnerssa j- avKusinilik Pitufik Boulevardm^^r lingmik. tamåniput nålagauners fia igdlutdlo avdlat Kutdlersat ^r(li- gait, tåukualo avatåne sanghJ^gnii nik avKUsineKarfiussune igdlut 1 -. ,j ................11..,:.. ..l-minlU1*1. .„ i kut pissusiligauvdlutik aluniin^1 sanåt agdlagfiuvdlutik, _sa^ rfiu'" inigssiauvdlutik, nuånårniara dlutik, errorsissarfiuvdlutik, k1* teKarfiuvdlutik avdlanigdlo .rtir dlangnartunik amerikamiup na» ^y gainik peKarfiuvdlutik atorpu • toKarfik tamarme kiagsauteK^tdjØ jugssuarmit kiagsagauvoK, yS( s£)tiå' nunap Kerisimajuåinartup Kfn atsi3'" jiiput — nunamit KangåtartinS* gtr dlugit kiangmit nunap uerineri • ^,1- neKarKunago igdlup marrinigs®‘vl£lisj' riagalugo. såkutoKarfigpiame LsSus! neKarpoK 175 kilometerinik ta ^ p lingmik, avatånilo mingnerpa^ydl^ lometerit untritigdlit mardlu^ -to1 tik, ilåtigut atavdlutik tingn"5 jjer" niutinik KamutileKarfingmuti ,t^ syneKarfingmut stationeKarfi"tj TUTO-mut, isumaKartoK ,,1 'lLl.L,gss"'| off“, tåssångånitdlo KimugserUj 9rP!L autdlardlutik sermerssualial',1,arf'_ kilometerit untritiligpait sak" , Kimagtertardlugo. — ukioK dlagdlugo Kåumatit tamais" ji’1' ssartut 25—30-t ilaussoKardl" dlutigdlo autdlartarput, ta" j amerdlatigissut atortugssanik dlutik — usitussuseKardlut'k ..AiiO1'., | nit 185.000 pounds tikitdlug*1 , til tamaisa agdlagkat 17.000 såkutoKarfingmut pissune" jiu" j 12.000-tdlo autdlartineKar"e aussaunerane såkutoKarlinS" slJlisf tujungitsut 3000-t migssåi"e -t K:1 rineKarångata 1% miil. don" jneK*1 rtiåmut akigssarsiatut akil"1 tUp l l0rtarpait. mitdlunilo tingmissar- jat ..^gerdlatitsissua sivisumik kau- iDi "kåtårtariaKartarpoK — kigaitsu- li0p.°- taimåingigpat tagiunerup så- hi ,l?Ssusiata sikup ilamerna augtisa- HeJ, tlngniissartordlo uningalerångame r"tdlune niputarpoK... hg^aa, tingmissBrtut malerssutit åu- (t jersimalerput — Kamutinigdlo 0itr;U kaerKussivdluta sianitsiåinar- kai-f'1 .,lngniissartorniutinik Kamutile- Saki t- alåkariartorumagdlerdlugo. (Iim '!^Karfiup Kiterissåta Kamutinik Ss0t i?ik) angatdlaviginigsså ånug- hiiQ* UagauvoK, ungasigsuliarniaråi- Ook *axat atordlugit pissariaKartar- bis bilerujugssuit dollargrininik gaiuagait Kivdlalårtuinait, pitsaoKuti- (llg So KanoK sivisutigissumik inger- erinut ugtutcKånginertik. ★ ★ ★ fill'^^issartorniutinik KamutileKar- (IK athgdleK såkutoKarfik kaujatdlag- tarrf-° lnigssitat KamutileKarfit ilagåt. kut 'r6 Sakutut nunasiortut nålagåu- iik lngmissartoKarnerme såkutoicar- t4s ^leKatigahygo, soruname, kisiåne ka: auPut såkutut nunasiortut atissait kik !11'1 sungarpalugtut augpalugtu- h)iSs llvGKutigdlit takugssaussut. ting- ihmilinrniarfik nutåliaoKissunik Ka- tfit ekarpoK, manåkorpiardlo såku- (llai„5narmik sapåtip akuneranut ar- hler'- fe tf1 arlarnermigtut erKarput. rada- (,'ait agfasersimavoK — såkutut nåla- Ikit kaptajnit majoritdlo issigingnår- hit 'T kamutigdlivdlo toraaviata pu- >has l0rKanik imalingnit avssersorsi- k’a,..-a" kigdlinganipoK såkutut nåla- ig(,r inusugtoK OKarasuartautikutdlo hr jl,ssinerit nålaordlugit. Kamutilik %0m5nåkut ereartuvoK. uvdlumikut Ha^p^luinaK maungåinaK erKarne- lik, ai,lajangerneaKrtardlune — uv- :,V(Ha Kumut tingmissartup ka- rUji, rKailneKartarp°K imalunit ilulia- hentpSSukt ilåt samane kangerdliuma- Olap^' såvtersoK perssatarineKartar- jpla*s;sa,‘torniutinik KamutileKar- nei'issfn?lk6rtilutik silarssuårånguput Har(||un,eKardlutik, nuånårniartarfe- Ssi,hik •’ ■ ‘“'SssaKardlutik, sarssua- rIaiicd1lssigingnårtarfeKardlutik av_ 78ait ° atorl°Kardlutik. såkutut nå- *>8dlaKfKUtdlPrsat såkutoKarfigpiame eKartiterput såkutuinait tasa- ^fvfiata nalå kisitsericigsår- — agdlagtoK danskit såkutuisa mardluk amerikamiutdlo såkutuisa pårssisshssut mardluk danskit er- falassuat Dannebrog amerikamiutdlo erfalassuat Stars and Stripes såkutdt ataraingning- niat najutoralugit uvdlåt tamaisa amussarpait unuitdlo tamaisa arKartardlugit. To danske orlogsgaster og to soldater fra det amerikanske airpolice hejser Dannebrog og Stars and Stripes hver morgen og haler ned hver aften under militær honnør. rnunga tåkutitdlagtåginartarput. måne avdlanisutdle inigigsårput. ingassag- torssungitsumik — inérånguaK atau- sck angutit mardlutdlugulunit pinga- sutarpåt, nerissaitdle amerikamiut av- dlat nerissarissartagåitutdle iput, su- patortarput, måssalo neKit sujatakut- dlagssuit, majsit utat, paornat ineritut nutåt, salåtit ingassavingmik amalo si- kut igssortitatdlunit. uvdlup Keritata sujornagut seKina- rigssugå OKåtaissarneK tåuna endgsi- simarpaloKaoK — nauk serKortarneK ama radare niaKorornavérKUtitdlo tå- ssaugaluartut. erKångissit åmåtaoK tai- måiput, tingmissar torn iarfiup tamatu- ma sujunertå puigutsiarneKardluarsi- nauvdlune. måungarnivtine avKutigår. put avKusineK såkutonarfingmit sa- ngujorårdlune maunga Katsigsumut atassoK. Kårpiånit såkutoKarfik tamåt Kulangerdlugo issikivigigdluinarivig- sårpoK •—■ tåuna Kårpiå pingasunik te- KerKuligtut issikuliuvoK soKångitsuv- dlune, ujaråinauv.dlune sioråinauvdlu- nilo, sermerssup kigdlingata tungånut Kumut uveriartuårtoK, igdlugigsitdlu- gitdlo sanerarmioralugit KåKat åssi- gingmik Kårajugsiartortut 2—300 me- terinik portussusigdlit, pingajuatdlo imånik kigdleitarpoK. Kularnångitsu- mik Kanga sermitarujugssuaK mauna anisersimavoK narKalo manigsarsi- mavdlugo siorKat ujareatdlo avKtimi- ne Kimagautigalugit. tingmissartorniarfingmit mangånit Knud Rasmussenip igdloKarfitoKå Thule åmut issigingnårncKarsinauvoK — igdloKarfitoicaK ivssunik Karma- lingnik igdlulik åinalo nutaunerussoK Kissungnit sanånik åssigingitsunik Ka- lipautilingnik igdlulik, tamåne ardla- linguåinait kisimik najugaKardlutik, tamatuma inue avangnarparterdlutik nugtariaicarmata såkutOKarfiup nutår- pagssuarnik såkoKarnermigut pinia- gagssanik Kimåtitsissup Kanigpatdlår- nera pissutigalugo. kingumut ungatå- ne Thulep KåKå, imaK ilulissatdlo. åmåtaoK avangnamut Kiviaråine ser- nierssup sumorssuaK Kanornera takug- ssaugujoit. tamåkua tamarmik tiguartinartumik kussanartorssuput — ama tingmissar- torniutinik KamutileKarfiuvdlunit ima- lunit Thulemisut såkutOKarfiup Ka- latdlit-nunåta nunatå aserorsinåungi- låt. angivatdlfiimoK pissauneKarpalug- patdlårdlunilo. Thule cskimut nunato- Kåt ungaleKutsiutdlugo Kamutilik issi- gigåine sorssugkumåssuseK tåussuma- nitoK åungararaoK. * * * Thuleme såkutoKarfingme nuånår- niartarfit saviup kajungerissaKarfia- tut sunlssarput. init tamarmik alia- naitsupume ilaKiitat åssinginik niviar- sissatdlo pfnernersiugkat åssinginik pinersarsimavdlutik nangminerdlo pi- gissanik radionik tusartautinik, oKa- lugtartunik båndimutdlo imiussissuli- nik pisatsersugauvdlutik. kisiåne nu- nagissamit sungiusimassanitdlo taima ungasigtigigåine atautsimordlune ki- maniarneK avdlatut ingerdlåniarne- KartarpoK — sujugdlermik nuånår- niartarfingme. måne nuånårniartarfit pingasuput —( såkutuginait nuånår- niartarfiat, nålagårKat nuånårniartar- fiat åma såkutut nålagaisa nuånår- niartarfiat — såkutut nålagait åpa- kauvfigåvut. igdlorujugssup tåussuma igdlua’tu- ngåne KinguanipoK igavfik, sutorniar- tarfivianlpordlo igavfingmut tugdliuv- dlune tuaviutarissanut nerissarfik, lå- ssane pisiarineKarsinauvdlutik kavfe, (Kup. tugdlerme Kulnne nangisaoK). tingmissartut malcrssfttit sukasuliat uvdloK unuardlo autdlariåinångordlutik piarérsimassarput. OKausingnåK unauvon: untritilc- riardlune taimailiortariaKarpoic atausiåinarnerminganit. Jetjagerne holder klar til start dag og nat. Mottoet er: hellere op hundrede gange for meget end een gang for lidt.

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.