Atuagagdliutit - 14.06.1956, Blaðsíða 15

Kalåtdlit=nunåne aulisartut piniartutdlo penatigit atuagagssiåt
Organ for landsforeningen for fiskere og fangere i Grønland
Juni 1956
sårugdlingniarneK 1955-ime
direktør A. W. Nielsenip Kalåtdlit-
nunåne aulisartut piniartutdlo peicati-
git sujuligtaissuånut Hans Holmimut,
Nuk, 10/12 1955-ime agdlagai malig-
dlugit.
upernaK aulisartut peKatigit suju-
lerssuissuinit autdlartitat avalagsima-
ssut nuånersumik uvangalo tungivnut
iliniutigssaussumik OKaloKatigisimane-
re uparuartordlugit taimanilo aulisag-
kat aktsa OKaluserineKarnerisa sania-
tigut aulisarnerup Kagfagsarnigssånut
agdliartortinigssånutdlo pissulsit éssi-
gingitsorpagssuit penrigsårtumik isu-
maliutigisimavdlugit mana aulisarne-
rup inernerane ilingntit nalunaeruti-
gisavåka distriktine ingmikutårtune
angussat, imåiputdlo:
tunissat tamavingmik 1/12 1955 sa-
rugdlingnit tissånit.
Nanortalik 528 tons tissåt
IvaKorloK 1.669 il ii
Påmiut 1.712 11 a
Nuk 2.506 ii a
ManitsoK 1.973 ii a
Sisimiut 1.530 ii a
Ausiait 1.879 ii ii
K’asigiånguit 134 a a
Ilulissat 87 ii ii
K’utdligssat 52 ii a
K’eKertarssuaK 88 ii ii
CmånaK 3 ii a
katitdlugit 12.161 tons tissåt
pissat atugaunere.
tarajugagssat 9.390 tons tissåt
nerpiagagssat 1.769 ii ii
panersiagssat 1.002 ii a
katitdlugit 12.161 tons tissåt
sårugdlingnit tissånit 9.390 tonsimt
tarajugagssångortineKartunit sårug-
dlit tarajugkat 4.900 tons migss. pig'
ssarsiagssatut nautSorssuneKarput.
tauva takuneKarsinaulerpoK upernaK
angutiniarumassavut ukioK måna Ka-
låtdlit-nunåne tunissagssiatut sarug-
dlit tarajugkat (i.OOO tons ajoraluar-
tumik anguneKångitsortut. angussavit
sordlo sujuline taineKarérsut 4.900
tons migssiliorpait.
åipåtigutdle nuånårutigssauvoK Ke-
rititagssiorneK sujuariåtdlagsimaKi-
ssok takuncKarsinaungmat, sujuariåt-
dlangnikutdlo tåssuna pigssarsiat
amerdleriautigssait imaKa iluaKUtau-
lårsmaujumårput tarajugagssiat mig-
dleriarnerisigut ånaissagssaraluavti-
nut.
issigissal tamåko sai'Kumiutitigalu-
git aulisartut peKatigit sujulcrssui-
ssuisa ilaussortait tainaisa ingmikut
Kutsavigiumavåka uvanga nalungisav-
nik peKatigit ilaussortåinik Kimagsai-
niardlutik sulissuteKarsimanerånul sa-
pingisamik angnerpåinik aulisarnig-
ssamut, Kinuvigåvkitdlo Kujanera tau-
na aulisartunul tamanut ingerdlater-
KerKuvdliigo Kularinginavko kinalunit
såkugssane pigissane atordlugit su-
livdluarniarsimassoK, åma nalungi-
navko Avangnåta imaine sårugdlikit-
(lliorneK, aussalerKårnerane silapiluk
åmalo Sisimiut Manitsuvdlo pigissåine
mæslingit tamarmik tåssaussut angu-
ssaKarniarnerujugssuarme upernaK
angutiniarumavdlugit isumaKatigissu-
figissavtine aulisartunik akornuser-
suissusimassut.
KularingilaråtaoK ukioK måna ilu-
ngersutigissatit åipånimut ama nangi-
neKarumårlut ukioK måna amigarto-
rutigisimassavut aulisarnigssap tug-
dliup ingerdlanerané pigssarsiarine-
Karsinangordlugit 1956-ime ukiåkut
sårugdlingnik tarajugkanik 6.000 tons
tunissagssiatut anguneKarsinaulersit-
dlugit. ingmivtinut neriorssorfiginiar-
ta sapingisavtinik iliorniarumassugut
angussagssat tåuko anguniardlugit.
ilingnut takusinaorKuvdlugo auli-
sarneK måne nanoK soKutigitigigigput
navsuiautit matumiinga ilångupåka
tarajorterivingne pissortanit handels-
inspektøre avKutigalugo nalunaerutit
nalunaerasuautaussartut tungavigalu-
git uvdlut 14-ikutårdlugit måne su-
liarineKartarnerisut. navsuiautinit
tåukunånga takusinauvat sujugdler-
mik pissat tamavingmik avdlångorar-
nere distriktinilo åssiglngitsune pissat
avdlångorarnere maligtarissarivut.
distriktine åssiglngitsune pissat Kivia-
lasaguvtigik nuånårutigssarårput På-
miune Nungmilo distriktine tåukuna-
ne 1954-ime pissanut^ nalei-KiutdlUgit
aulisartut pissatik sårugdlingnik ti-
ssånik 650 tonsinik amerdliseriarsi-
magait takusinaugavtigik. angussat
tåuko aulisartut distriktine åssigingit-
sunitut nuånårutigisinauvdlugitdlo
usorssisimårutigisinauvait.
kisalo takusinauvat aulisagkanik
Portuinerup ingerdlanera maligtari-
ssarigput tåssame portugkat inertitig-
kat tamatigut nalerKiussutuåinarta-
ravtigik ukiup sujugdliup angussai
tungavigalugit ingerdlanigssånut mig-
ssiliutigerérsimassavtinut tuniniainig-
ssavtinutdlo umiarssuarnutdlo usiler-
suneKarnigssåinut tungavigiterigkav-
tinut. påsisinauvat pingårdluinartu-
ssok aulisagkat pilerssårutigerigkat
erKordluinardlugit portorneKartarnig-
ssåt umiarssuarnut usilersuvfigssait
Pisissugssavtinut isumaKatigissutige-
■’érsimassavut ei’KortineKarsinaorKUV-
dlugit. tamåna erKarsautigalugo Kinu-
vigiumavavkit pissariaKalisagaluar-
Pat tarajorterivingne pissortarissavut
tapersersortarKiivdlugit sulissugssar-
siornerine nunaKarfit ardlåne sumilu-
nit portuineK ingerdlanerdliulisaga-
luarpat.
kisalo nalunaerssut aulisagkat angi-
ssutsimikut avguåuneKarnerinik nav-
suiåumitOK uparuarumavara. tåssånga
takusinauvat sårugdlit ukioK måna
OKimåissutsimikut avguaKatigigsitdlu-
git sujornarnit iningneruatdlagsima-
ssut, nalunaerssusiavutdlo ukiut ta-
maisa nalunaerutivtine agdlagsima-
ssartut uterfigingåtsiåsaguvtigik ta-
kusinauvat sårugdlit s. i. ukiut tatdli-
mat sujornatigut pissausimassut OKi-
måissusiat avguaKatigigsitdlugo sule
angnerusimassut. pissuscK tamåna på-
silerdlugo ajoraluaicaoK tåssame nalu-
neKångitsumik avåmut autdlakåtitsi-
nerme sårugdlit angisut mikissuni-
ngarnit kilomut akisunårneKarneru-
ssarmata. pissuseK tamåna pingortita-
mit aulajangerneKartoK årivingniåsav-
dlugo KanoK-iliorfigssaicarpatdlårunå.
ngilaK, kisiåne ajornartorsiut ani-
ngaussarsiornivtinut pingåruteKarner-
påa manna tåingitsorumångilara. sa-
pingisavtinik sårugdlit angisut saruu-
mersiniåsavdlugit anguniartariaKar-
pavut, nunaKarfitdlo ilåine aulisartut
ilåinit taimailiorniartoKarsinaugune
ilungersorneK taimatut ltoic sunalunit
aulisartut tamarmiussut iluaKutigssa-
riumårpåt.
navsuiaumc ilånguneKartume pi-
ssutsit erssersincKartut saniatigut a-
tausinaK erKartorumagaluarpara Kinu-
vigalutitdlo aulisartoKatitit sulissar.
tutdlo tarajorterivingne sårugdlingnik
suliaKartut tamatuminga OKaloKatiger-
Kuvdlugit. tåssa tunissat tunissagssiå-
ngortitatdlo amerdlåssutsimikut niki-
ngåssuteKartarnerat sårugdlit primat
sekundatdlo tungaisigut.
påsinarsisimavorme distriktit ilar-
pagssuine, pingårtumik Nanortaling-
me, K’aKortume, Påmiune ingmikutdlo
Nungme amalo Manitsume ilåtigutdlo
åma Sisimiune tunissaussuningarnit
sekundaKarnerujugssuångortartoK. ta-
måna imåipoK sårugdlit primatut tu-
nissaussarsimassut ilarpagssue sekun-
datut tunissaussariaKavigsimagaluar-
tut, tåssa akikinerussumik, imalunit
sårugdlit primat suliarineKarncrming-
ne ima ajortigilersarsimåput sekunda-
tut inerneKartarsimavdlutik.
pissutsine tåukunane mardlungne
inernivia åssigigdluinarpoic, tamånalo
aningaussarsiornermut tamarmiussu-
mut kussanångilaK, aulisartunutdlo
primåinarnik sårugdlérniardlutik ta-
maviårtunut ajoitutauvoK. taimåitumik
Kinuvigåvkit aulisartoKatitit kåmag-
torniarKuvdlugit aulisagartamik tuni-
nginerine perKigsåvigdlutik suliari-
ssarnigssånut sapingisangnigdlo tara-
jorterivingne sulissut oKaoi'Kigsårtar-
Kuvdlugit sårugdlit sapingisardlui-
narmingnik tarajorterivingne åma su-
liarissarKuvdlugit. tamatumuna aitsåt
angussat pitsauneruleriartortisinauva-
vut, tamatumalo kinguneriumårpå sa-
rugdlit akitsorneKarsinaulisassut auli-
sartutdlo pigssarsiait pitsånguatdlag-
sinaulisassut.
naggatåtigutdlo ukioK måna Kångiu-
tilermat nutågssardlo iserfigingajale-
ravtigo ukiume Kångiutume suleKati-
gigdluarsimanivtinut Kutsavigilavkit,
åmalo ivdlit peKatigingnilo ilaussor-
tatit aulisartoKatititdlo kigsautdluse
ukiumik nutårnik pigssarsivdluarnar-
tugssamik. sujunersuligssaKaruvit ag-
dlagfiginiénga suliningne oicilisauti-
gisinaussangnik aulisarnermutdlo su-
juarsautausinaussunik.
A. W. Nielsen.
sujuline agdlagsimassunut åma ilå-
ngusinauvarput direktør A. W. Niel-
sen 1955-ime sårugdlingniarnerme
angussat pivdlugit sujusingnerussukut
agdlagkamine ilåtigut ima OKauseKar-
toic
tamåna pissutigalugo erssersikuma-
galuarpara Nungme aulisartut åina
åmalo aulisarnerujuåinardlutik sujua-
riauteKarKigtuåinardlutigdlo aitsat
ugpernarsarsinaungmåssuk aulisartut
umiarssualivigssånik nutårnik aulisag-
kerivigssuagssanigdlo nutånik piuma-
ssaKartugssautitaunertik. ukiune ar-
dlalingne aulisartut KagdlerKigsardlu-
tik kigsauteKartuåinaraluardlutik unii-
arssualiveKarnikut pissutsit pitså-
ngorsarneKarnigssånik tamatumunga-
lo atatitdlugit aulisagkerivigssanik
nutånik, neKitagssanut Kerititsivigssa-
mik il. il. nangminérdlutik ugpernar-
sausingisåinarsimavåt aulisarnerujug-
ssuagssamut tungavigssaKåssusia. ma-
na takuneKartumik sujuariåtdlaute-
narnikut sulilo åma sujuariåtdlaute-
KarKingnigssåkut uvanga Kularingi-
savnik aulisartut sule takutikumågå-
tigut tungavigssaKalisaoK aulisartut
nålagkersuissunut sågfigingnerKigsi-
naunigssånut Kanganit avdlauvdlui-
nartumik tungaveKardlutik tusarne-
Karnigssamingnigdlo neriutigssaKar-
neroKalutik.
nauk Grønlandsliandelime atorfiga
måna Kimagtugssångoraluardlugo tai-
méitOK Kalåtdlit-nunånut sulinermut
atåssuteKarnera pigituinarumavara,
sujornatigututdlo pissarnivtut måna
isumanataujumavunga aulisartut kig-
sautigissatik piumassatigdlo pissaria-
Kagkatik nåmagsitikumårait.
ukiumut aulisarnerup aningaussati-
gut kingunerinik Kalåtdlit-nunånilo
inutigssarsiornerup tamarme aningau-
ssatigut kingunerinik isertitanut ator-
titanutdlo tamanut sule nalunaerssu-
siorsinausimångilagut. erKaimåsavat
sårugdlingnik akitsuinerujugssuarmut
patsisigssautineKartut ilagigåt 20%
migssiliordlugit sujuariåtdlangneKar-
nigsså, tåssuna aulisagkamut tunissag-
ssiarineKartumut atautsimut aningau-
ssartutigssat ima migdlisincKarligi-
ssugssångordlugit atortitanut ilåssu-
tigssarujugssuit tåuko regnskabime
matuneKarsinaussungordlugit. sujua-
riåtdlangneK måna neriutigineKartutut
agtigingilaK, igdluatungåtigutdje åssi-
gingitsutigut akitsuteKartitsilårtarsi-
mavugut ukioK måna aulisagkat ava-
lagtitat ukiunit sujulinit Kaningneru-
ssunit pitsaunerunerisa kingunerinik-
taimåitumik neriutigåra ukioK måna
åma tunissagssiornerme tamarme
nautsorssutitigut OKimaeKatigingncKå-
sassoK sitdlimasersuivfingmit ani-
ngaussanik tigusissariaKartisanala. ig'
dluatungåtigutdle KularnåsaoK sivni-
siagssaKåsanersoK sitdlimasersuiyfiuP
aningaussautainut amerdlissutigitisi-
naussavtinik. taimåitumik sårugdlit
1956-ime akitsorneKarnigssånut ani-
ngaussatigut tungavigssaKåsångilaK.
akerdlianigdle nuånårutigeKalugo o-
Kautigisinauvara akit 1955-ime ator-
tusimassut 1956-ime atuinarneKarsi-
naussut nauk sujuariåtdlangneK ilima-
gissatut angnertutigingikaluartOK. tai-
måitumik Kinuvigiumavavkit aperKU-
tit tamåko aulisartut peKatigigfine au-
lisartoKatingnut oKaluserenuivdlugib
navsuiautigssanigdlo piumassaKariu-
saguvit Kinuvigiumavavkit Nungme
handelsinspektørimut agdlagaKartar-
Kuvdlutit tauva nugtertitåsangmagn
nagsiutdlugitdlo.
naggatåtigut kigsautigiumåvara ka-
låtdlit aulisartut iluagtikiartuinarKiiv-
dlugit tunissagssiornerup agdliartor-
tineKarnerane kalåtdlit inuiaKatign
iluaKutigssånik.
nålagauvfiup 1954—55-imut naut-
sorssutai tamanut sarKiimerneKannata
takusinauvarput Kalåtdlit-nunåne tU'
nissagssiorneK (tamåkerdlune 18 mil'-
kr. migss. naleKartoK) ukiume 195-4'
ime 645.000 kr.-nik sivnisiaKartoB«
tåukulo kalåtdlit inutigssarsiortul aki"
nik isumavdlusersuivfiånut ilineKa^'
tut. aningaussat tåuko ilångutdlug*
akinik isumavdlusersuivfiup 4 mi*,1-
kr. anguvdluardlugit aningaussaulig1'
lerpai.
★
Af det offentliggjorte statsregnskab
for finansåret 1954—55 kan ses, a
indhandlingsvirksomlieden (omsæt-
ning ca. 18 mili. kr.) i året 1954 baI
givet et overskud på 645.000 kr., son1
er overført til den særlige grønlam
ske konjunklurudligningsfond, (,c
herefter er bragt op på godt 4 miil- k
16