Atuagagdliutit - 13.06.1957, Blaðsíða 3

„tatsivdle sinåne ivigarssuit akornå-
nut KérdlutoK arnaviak tornorångat
sanerKutunut arajutserKajånardlui-
nartarpoK“, iliniartitsissoK OKarpoK.
åssilissat ardlagdlit sarKumerpai taku-
tiortorniardlugit, mérKavdle sujug-
dliup åssilissat sule taltoriångikailunit
teKerKordlit ilåt OKarpatdlagpoK:
,,uva’ nangminen takorérnikuvunga".
— ,,uva’ åma“, avdla akerpatdlarér-
poK. — „am’ uvanga". — ,,åm’ uva-
nga“. — atuaKatigit pingitsuerupat-
dlagput: „Kororssuarme". — „taser-
ssup sinåne". — igdluvta tununguane".
— — tåssalume iliniartitsissoK OKa-
riarsinaujungnaersitdlugo OKatdlitui-
nångorput Kérdlutumik sume takusi-
mavdlutik — KanoK KalipauteKarner-
sok — Kanordlo Kalipautaisa ivigkat
ivigarssuitdlo inigissartagke åssigiti-
gigai.
takuvat, tåssa amerdlasorpagssuar-
tigut taima pissarpoK. mérKat-uko sor-
pagssuarnut malugssa-rigsut. nangmi-
nérdlune misigissarpagssuit nuånersu-
mik kingornatigut oKaloKatigingnivti-
gut tusardliuneKartut inuit avdlat å-
ssilissarpagssuinit ajungikaluaKissunit
pingårnerungårput. — ivdlit nangmi-
neK taima itunik atuartugatdlarning-
nit erKaimassaKarunarputit. sut nang-
mineK takusimassat misigisimassatdlo
puiuikiunarrierujugssussarput iliniar-
titsissup angnerussumik mingnerussu-
migdlunit alutornåssuseKartumik er-
Kartorsinaussarpagssuiningarnit.
OKarsinauvdluånguatsiarpugut ta-
matigut pisanganartuåinartångingmat
umassulerutit iliniåsavdlugit tingmi-
ssat issikuminarungnaernikut atuar-
fiup katerssugautai kisisa issigalugit
imalunit atuagkame åssilissat Kalipau-
sigkat kisisa atordlugit naussut iliniå-
savdlugit. taimåtaoK nunalerinerme
ipoK: atuagkat nunalerutit kisisa ator-
dlugit sermerssuaKaratdlarnera imalu-
nit anorit silalo iliniåsavdlugit Kasu-
narpoK. amame tamåna soruname pi-
ssariaKångikaluarpoK — åméname pi-
ngortitarssuan matup silateraléngua-
ne.
tamåko tamaisa iliniartitsissup ara-
jutsisimångilai, ajornångigpatdlo ku-
larnångitsumik mérKat angalaoKatige-
rusungnerugaluarpai atuartagkatik
nangmingnérdlutik takuniåsangmati-
gik. kisiåne-una uvdlut ingerdlalertor-
tarssuit. akuneK atuarfiussoK sivisu-
ssångilaK, „ornitagssatdlo ajungitsut"
atuarf iup erKénguani kaj ungingmata
pivfigssap angnersså ornigagssanukar-
nigssamut uternigssamutdlo atortaria-
KartarpoK. taimåikaluartordle anga-
laortarnerit pingåruteKarput — tåssa
peKatigigdlune misigissat nåpitatdlo
aula j angiunarnerussarmata.
sule pitsaunerussarpoK angalaut-
siartarnerit sivisumik autdlarsimaner-
mik taorserneKarsinaussarångata —
akunerit mardluinait pingasutdlunit
kisisa atornagit, kisiåne uvdlut arKa-
neK-mardluk ancaneK-sisamatdlunit
atordlugit! atuartoKatigit tamåkerdlu-
git pingortitame najugagssamut naler-
Kutumut nugtariaKarput tåssånilo sa-
påtit akunerine mardlugsungne atuar-
titdlugit.
tamåna piumassune nåmagsineKar-
sinauvdluarpoK! sujoma Manitsume
6. klasserne misiligparput, kinguneralo
OKautigissariaKarpoK nåmaginardluar-
tussoK pingårtumik tamatuma tungå-
tigut påsissakinerput erKarsautigisa-
gåine. aitsåt pernautaussumik Kalåt-
dlit-nunåne tangmårsimavfingme atu-
arfik oKåtårneKarunarpoK. tamåna
sordluna tupingnakulugtoK — tåssame
tangmårsimårdlune (autdlårsimavdlu-
ne) atuarnermik erKarsaut nutåjungi-
vigkaluarmat. taimatut autdlårsimav-
dlune atuarneK sujugdleK 1906-imile
Englandime perérsimavoK, 1929-Kali-
nartordlo isumagssarsiaK tamåna Dan-
markimut éngupoK. Danmarkime isu-
ma tamåna ima nuånarineKartigaoK
måna igdloKarfingne atuarfit angneru-
ssut tamangajangmik autdlårsimav-
fingmik atuarfeKalersimavdlutik atu-
artoKatigit kingorårtautdlutik omig-
tagåinik.
Danmarkime angnerussukut tåssau-
ssarput igdloKarfingne atuartut aut-
dlårsimanikut atuartarnermikut atuåi-
narsinaussaraluamingnik takungnig-
tartut: imuliorfingmik, aserorteriving-
mik, naussorigsaissup najugånik, nu-
nåinaup OKalugfianik, orpigpagssuar-
nik, narssamik masarsulingmik, nar-
ssautinik avdlarpagssuarnigdlo.
Kalåtdlit-nunåne autdlårsimavdlune
atuarfik soruname avdlatut itdluinar-
tunik suliagssaKartariaKarpoK — té-
ssame Danmarkime taimatut iliniarne-
Karsinaussut måne nalerKutingiving-
mata. uvagut autdlårsimårdluta atuar-
nialeravta sujugdlermik omitagssaK
nalerKutoK navssåriniarKårparput pi-
ngortitap pissusinik åssigingitsunik
sujumuivfigisinaussarput, imerigsoK
sapingisamigdlo ungasigsuminane ti-
kineKakulårsinauniartugssaK. (tåuna
kingugdleK pissariaKartuvoK taKuag-
ssanik nutånik pissarsinaunigssaK isu-
magalugo — imalunit pissariaKalisa-
galuarpat nakorsaK atåssuteKarfigiler-
torsinau j umavdlugo).
iluagtitsivigdluta asimioKarfiku-
nguaK navssårisinausimavarput. ku-
ssanavingmik inigssisimavoK Manitsu-
mit ornigapilungneKarsinaunane, ig-
dluatungåtigutdle ima Kanigtigalune
aulisartut ikiortigalugit pissariaKar-
fiatigut igdloKarfingmut atåssuteKar-
sinaussardluta. asimioKarfikunguaK
tåuna KåKanit ungalussauvoii, erKå
KoroKardlune, koKardlune, taseKar-
dlune, sermip katerssortitainik marra-
KarfeKardlune ujaråralingnik, KéKa-
Kardlune granitimik avdlanigdlo ator-
figssaKartinartunik ujaralingmik. asu-
lume imå aulisagaKånguaKalune ing-
mivtinut inussutigssatigut pilersorsi-
naungajagdluta. akuerineKarsimavu-
gut igdlut anginerit ilåt kisalo atuar-
fik oKalugfiutigisimassoK atorsinåu-
savdlugit, sujomalume upernakut ili-
niartitsissut tamarmik arfiningornerit
sapåtitdlo tamangajaisa suliuarput sa-
navdlutik, Kalipaivdlutik peKusiordlu-
tik, igdlut iserfigineKarnigssånut upa-
lungaersarniardlugit.
juni autdlartitoK årime Manitsumit
autdlarsinangorpugut. mérKat 18-iu-
put, iliniartitsissut mardluvdlutik (éi-
på pissariaKarfiagut ikiusinaussugssa-
mik nulissartoK), tauvalo kalåleK ar-
naK utorKaK Magdalit ilauvoK nerior-
ssorneKardlune panertuliarisinaussav-
ta ilait piumårai. tåssa tåuna tamav-
tinut igassussugssåusaoK. mérKat ki-
missåvigput, uvdlunile Kuline atuångi-
sasoralutik taimåitugpata agsut pa-
katsinåsagaluarpoK. tåssame autdlår-
simårdlune atuarneK atuångivfingmut
piumassånguamigdlo inunermut mig-
ssingiuneKarsinåungilaK. uvdlune tåu-
kunane Kuline KanoK iliusigssat per-
Kigsårtumik pilerssårusiorneKarsimå-
put, iliniagagssatdlo atuarfingme
nangminerme atuagagssanut éssingu-
vingikaluartut taimåitoK såtagssaile-
KinåsångilaK. umassulexineK nunaleri-
nerdlo pingårnerutineKarput, taimåi-
kaluardle kalåtdlisorneK, kisitsineK
Kavdlunåtomerdlo puiungilavut. ili-
niagagssat tamåko uvdlormut inger-
dlånerussaraluavut tamatumuna ag-
dlagtarissatut atorneKarnerussugssåu-
put — sordlo imåitoK uvdlorsiutinik
suliatdlo pivdlugit agdlagtugagssanik
agdlangnermut, nautsorssusagångav-
tigo imeK KanoK agtigissoK ato-
rigput, igdlut KanoK angitiginersut
imalunit aulisagartavut tunisagalua-
ruvtigik KanoK aningaussarsisagaluar-
tugut, kisalo ama iliniartitsissoK Kav-
dlunåtut OKalugdlune OKalugtuångua-
mik OKalugtuarångat.
autdlartinatale mérKat ingmikortu-
nut sisamanut avgorneKarérsimåput.
kingorårtautdlutik uvdlut tamaisa i-
gavfilerissusåput tamatumane nukag-
piarKat suliagssaråt imisivik ulivkår-
simajuartisavdlugo, Kissugssiusavdlu-
tik utagssanigdlo aulisartåsavdlutik.
niviarsiarKat iganerme ikiulugtusåput,
nerissagssanik savssaitdlertåsavdlutik
nererérnikutdlo erruissardlutik. tåuna
kingugdleK nukagpiarKåtaoK iliniarat-
dlarujåt, nauk uvdlune sujugdlerne
nunap Kåne nanigssaujungnaertara-
luardlutik nerissatik nunguinapalo-
riardlugit.
tangmårsimavfingme uvdlup inger-
dlassarnera pingårnersiordlugo ima
ingerdlassarpoK: igassussut uvdlåra-
långuaK nal. arfininguinartoK makita-
riaKartarput, avdlatdle (iliniartitsi-
ssoK igassunik itersaissugssaK kisime
pinane) arfineK-mardluk KerKata tu-
ngånut åungårujorsinaussarput. arfi-
neK mardluk erKåne erfalassulerne-
KartarpoK, uvdlåkorsiumik tugsiarne-
Kardlune, taimailiorérångavtalo uv-
dlåkorsioKatigingnigssavtinut atuar-
nigssavtinutdlo atuarfingme katerssu-
tardluta. uvdlåkorsiutivut tåssaussar-
put ivsingigagssat imugdlit igfiardlo.
tamatuma kingorna sut uvdlormut su-
liariumågkavut ersserKigsumik nav-
suiarneKartarput. uvdlormut sulissar-
nerput angalaortarnerputdlo pingasu-
ngordluta avigsimavfigigavtigo ili-
niartitsissutdlo mardluinauvdlutik ing-
mikortoK atauseK kisimitariaKartar-
put. ingmikortoK tåuna sapingisamik
ersserKigsaivigalugo navsuiaineKarta-
riaKartarpoK. ilånikutdlo agdlagarta-
mik tåkajårujugssuarmik sunigssa-
mingnik agdlagtuivfigineKarsimassu-
mik kaussarfingmiortariaKartarput.
(soruname ingmikortoK atausinaK ki-
simituéinarneK ajorpoK).
uvdlo-KerKanut tangneK Kulingiluat
tungånut ingmikortut suliagssatik su-
liarissarpait. pivfigssaK tåuna nagdler-
pat tamarmik angerdlarsimarérsug-
ssåuput nerinigssamingnut assarérsi-
massariaKaramik. uvdlo-KerKasiutivut
tåssaugajugput aulisagkat tingmissat-
dlo Katsungnarungnaersarniardlugit
tamanut iliordlugit iganeKartartut. uv-
dlut ilåne iluanåvigdluta piniartumit
erKånguavtine tangmårsimassumit ni-
samik tunissutisivugut. tåussuma ku-
j ageKissavtinik avdlånissuserpåtigut,
niviarsiarartavutdlume KanoK pilag-
tarnermik påsissaKartilårdlugit.
nererérnerup kingorna Kasuerserne-
KartarpoK kingusingnerussukut pi-
nguautinik åssigingitsunik unangme-
ruj ungnernigdlunit naggaserneKartar-
tumik. nalunaeKutaK pingasut sutor-
Kigtarpugut: imuk kakaoilunit kågi-
mik nangmineK igfiugkavtinik igdlu-
lerdlugo. namagsiniagagssat ilait ima
angnertutigissarput tåukuninga sulia-
Kartugssat uvalikutaoK nangisinau-
ssardlugit, ilaitdle angnikinerussarput
angnikinerussunik suliaKartut nutå-
mik suliagssitariaKalersimassardlutik.
méricat tatdlimat arfernguvdlunit
KerKata tungånut. nangerKigtarput
pivfigssardlo tåuna nagdlerångat sila-
me suliat tamaisa unigtitarpavut. arfi-
nermut unukorsiortarpugut unukor-
siorérneruvdlo kingorna uningalåriar-
dluta agdlagtarissat sassutardlugit:
uvdlorsiutit, agdlagtugagssat åssigi-
ngitsut suliatdlo agdlagtuivfiata nav-
suiarnerat imaKalo ilanut agdlalårneK.
tamåko tamarmik nåmagsigångata,
pivfigssaKarpatdlo, arssamik avdlatut-
dlunit silame pinguautinik pinguarsi-
naussarpugut nalunaeKutaK arfineK-
pingasut naggatårutaussumik atuar-
fingme katerssuterKingnigssavta tu-
ngånut. tåssane erKigsivdluta kateri-
simårtarpugut erinarssornermik a-
tuvfåssinermigdlunit alikusersoKati-
gigdluta (sordlo åssersutigalugo atuar-
neKarsinaussarput palase Olsenip a-
tuagkiå „ThulimiuarKat"). taimatut
katerisimårnerme imugtorneKardluni-
lunit saftisorneKartarpoK kågimik ig-
dlulerdlugo. kisalo nalunaeKutaK Ku-
lingiluat KerKa unukorsiumik tugsiar-
titdluta erfalassoK pérneKartarpoK;
nalunaeKutardlo Kulingiluat tangmår-
simavfingme tamarme endgsineKarér-
simassarpoK.
matuma sujorngatigut taineKarér-
poK tangmårsimaneK tamékerdlugo
sut suliarineKarumårnersut aulaja-
ngersameKarérsimassut, aula j anger-
sarigkatdle tamåkua KanoK ilivdlugit
mérKanut suliaritineKarpat? tangmår-
simavfivta erKåtalo KanoK issusia na-
jorKutaralugit nunalerinermut fima-
ssunutdlo tungassut suleKatigingnut
assigingitsuijut iternga tikitdlugo mi-
sigssortisavdlugit suliagssissutiginia-
gagssaråvut.
påsiniarniagagssat ilåt sordlo imåi-
sinauvoK nunavta sermerssuarmik
Kagdligausimagatdlarnerata nalå. su-
liagssaK tåuna tåssauvoK pigssarsiv-
dluarfigisinaussarput. pingortitarujug-
ssup nunaKarfivta erKånitup takuti-
påtigut sermerssup KanoK sulisimane-
ranik taimåitumigdlo mérKat nav-
ssårniartariaKarput påsiniutigisinau-
ssamingnik namagsiniagaKardlutigdlo.
ingmivtinut aulisagkanik inussute-
Kartiniartugssaugavta tupingnångilaK
påsiniagagssap pingårnerup åipå tå-
ssaungmat aulisarneK. tamåna nukag-
piarKanut nalerKutdluartuvoK pårdla-
kautdlutik igassussartut nuånårutigiv-
dluartagåt. OKumersat åssigingitsut a-
tordlugit ningitagkatdlo åssigingitsu-
nik neKitsersordlugit aulisartarpugut
tamatumalo saniatigut aulisåinartar-
dlutåtaoK. aulisagkat amuneKartut sa-
pingisavtinik misigssorKigsårtarpavut
påsisinaujumavdlugo niuvernerup au-
lisagkamut pitsåussuseritikumassånut
sordlermut ilaunersoK, tamatumunga-
lo ilångutdlugo nukagpiarKat pissa-
mingnik tunissigaluarunik KanoK a-
kigssarsisinaugaluarnerat nautsorssor-
(m'ip. 17-ime nanglsaoK)
måne eKissåvarnidsanerdluta sårugdlingniåsanerdlutalumt?
Mon det er her, vi skal fange myggelarver — eller torsk?
tangmårsimårdlune
atuarneK
agdlagtoK tit art ais s or dio B. Gynther
3