Atuagagdliutit - 29.08.1957, Blaðsíða 2

atuartartut agdlagait
X
inusugtortavut Kivialårdlugit.
højskolegssaK pivdlugo isumat åssi-
tamanitdlo
tigulågkat
gingitsut sarKumertartut isumat ilåi-
nut imalunit inusugtavut pivdlugit au-
laterissénguatsiarput, sordlo kisiåne
ilait påsingnigdluéngitsutut itdlutik.
uvangale isumaga sarKumiutilåsavara.
isuma tamåna Kangale isumaliuti-
gissarsimavara, inusugtungutitdlunga-
lume, nålaortuartardlugulume kimit
erssersineKarumårnersoK. tåssame i-
nusugtortavut taimaiginardlutik inu-
sinåungitsoråka, imaingmåme ilisima-
ssut kisimik iliniariartordlutik avalag-
tardlutik inuit taimånånguit, sut ili-
niagagssat åssigingitsut iliniariartor-
dlugit. uvdluvtinile taiméikungnaivig-
sok malugårput. pingitsorane nunavti-
ne iliniarfeKalertariaKarpoK tamanut
angmassumik, imarsiornikut, nunale-
rinikut il. il.
soruname eminårtumik tamåna a-
nguneKarsinåungikaluarpoK. isuma-
Karpunga nunaKarfik angisoK autdlå-
veKarneruvdlunilo nunigarfiunerussoK
iltniarfigssamik pilerKårtariaKartoK,
i'nusugtorpagssuit pingårtumik nuna-
Karfingne angisune asule inussutut i-
tut Kularnångitsumik påsissaKarusug-
taraluarmata ilarpagssuilo piungitsu-
nut såginartardlutik pingårtumik imi-
gagssap tungånut tauvalo tamatumu-
nåkut uverinerdlugdlutik ilånikutdlo
silaKarssusertik tamarmiussoK pi-
giungnaertardlugo nuåningitsumik. i-
nusugtitdlune piårtumik suna ilinia-
gagssaK pissariaKarpoK inunermutdlo
piumåssutsimut aula.i angissussardlu-
ne. sordlume uvanga ingminut Kivia-
låruma imåtigut angalanera angatdla-
tinigdlo angilårtunik angalassamera
ilikarsautigisimavara perKigsimångit-
sumik.
tamåssarpiarme Knudip (Knud Ras-
mussen) isuma sujunertålo — kalåleK
avdlamik utaridssarane nangmineK
nuname pissusinut tamanut imame
nunamilo påsingnigkiartusangmat ili-
niarnikut iliniartitaunikutdlo Kalåt-
dlit-nunane inunermine.
soruname tamåna aningauSsamik
nalenartugssauvoK iliniarfik iliniartit-
sissugssatdlo pingitsågagsåungingmata
Kalåtdlit-nunåtdlo tamåkerdlugo sia-
ruariartusavdlune sulinikut suleKati-
gingnikutdlo, åmalo akornutit sutdlu-
nit påsivdlugit ingalagtariaKarmata
anigorniagagssauvdlutigdlo. Kalåtdlit-
nunarput nangmineK suleKatauvfig-
ssarårput, taimåitumik inusugtunut i-
sumavdluarfivtinut ajoKutausinaussut
piårpatdlårsoråka pingårtumik imi-
gagssap tungåtigut — nunarpume ig-
dlersugagssarigavtigo sule ima imalo
inukitsigalunilo mårarpalugtigititdlu-
go imalunit nukangatigititdlugo.
J. H.
Diskobugtime sinerss'ortautit.
1955-ime umiarssuårKat mardluk
„Netside" „Erik Røde“lo Diskobugtime
sinerssordlutik autdlarnerput. ukioK
sujugdleK misiligdlugugoK. imaKa aju-
nårutåungingmata mana aussat pi-
ngatserpait Diskobugte aussåkut kå-
vigdlugo sinerssortardlutik. éipå „så-
miup“ åipålo „talerpiup" tungånut.
tatdlimanik inoKarput, Kulinigdlo
ilaussoKartardlutik. tåssalo tåuko
ilaussugssait amerdlanertigut namag-
tisimajuåina vigput siporutoKartuåi-
nardlunilo.
umiarssuårKap nangmineK inue nå-
magtlnardlugit sinigfeKarput. tåssalo
aussaK tamåt umiarssuårKap inuisa
ilaussuisalo katitdlutik 15-iujuartut
sinigfit tatdlimat katutariuarpait.
tauva takordloriartigo umiarssuår-
Kap kivfai uvdloK unuardlo inger-
dlaortuartut KanoK sinigfigssamingnik
erKigsivdlutik KasuersårfigssaileKiti-
gisassut. taorseråunerme sinitsiarfig-
ssaraluamingne sinigfigssaraluatik ta-
marmik ilaussunik ulivkårsimassut.
åmalume ilaussumut inimisungnane
sinigfigisinaussamik soKångitdlat.
Diskobugtime sinerssortarneK tai-
matut ingerdlåinåsépat umiarssuårKat
tåuko iluarsartariaKarput laste mig-
dlivdlugit ilaussunut Kulinut nåmag-
tumik inilerdlugit nåmagtunigdlo si-
nigfilerdlugit. nunane avdlane Dan-
markimilo ilaussartautit KanoK ipat?
G. Fr. A. Olrik.
tuninarpara!
Nungmit autdlartugssångorama u-
miårénguara pitsak koruninik untriti-
lingnik mardlugsungnik akilerdlugo
pisiarisimassara nugfigssavnut nagsa-
rusungitsungeKåra. taimåitumik nag-
sarnigsså KanoK" akeKåsanersoK han-
delimut aperKutigåra. umiårara 9 fod-
inik takissuseKarpoK 30 kg-tdlo migss.
oKimåissuseKardlune, niuvernerdle a-
joraluartumik taima mikitigissunik
nautsorssutimine ugtuteKångilaK. 12
fod mikinerssauvoK. „12 fodiutiga" 30
kg-inarnik oKimåissuseKarmat, tons-
inik ardlalingnik OKimåissuseKarane,
soKutautineKångilaK, akikinerulissuti-
gingilå. taimåitumik Nungmingånit
Sisimiunut nagsamigsså 90 kr.-nik a-
kilertariaKarpara. mingnerutineK a-
jornaKaoK.
tauvale nagsiuneranut agdlagartå
misigssuleriatdlariga. 61 collomik ag-
dlagsimavoK 700 kbf-imut inalunit
2200 kg-nut nautsorssugauvdlune,
„tåunaminérardlo" 176,00 kr.-nik ake-
Kartugssatut .agdlagsimavoK!
umiårånguara Nungme tuninartaria-
Karpara. He.
kisermåussineK angnertusinialerpåt.
Kalåtdlit-nunåne kisermåussivdlune
niuvernerup angnertusineKarnigssånik
handelsdirektørip landsrådimut OKau-
serissai tusardlugit nuånårutiginångit-
dlat. nangminerssortumik niuvertut i-
maKa handelimit niorKutigssamingnik
pisissariaKartalernigssåt pitsåungilaK.
cigaretit imigagssatdlo taimailiugaung-
mata tåuko nåmaginiardlisigik. Dan-
markime niuvertut niorKutitik pisiv-
figiumassamingnit pisiarisinauvait, u-
vagutdlo taima pisinautitaunivtinik
piaivfigineKarumångilagut. niorKutig-
ssat amerdlanerussunik akileråruser-
sortariånguardlisigik, handelivdle
niorKutigssat sule amerdlanerussut ki-
'serméussissumik ingerdlånialermagit
tamåna kåpiasungnarpoK. Kalåtdlit-
nunånime pissusitorKat niuvertoKarfit
tamarmik atausinarmik KGH-vdlo pi-
lersugainik niuvertarfigdlit uterfige-
rusungnångikaluarput.
Åvåt, K’aKortOK.
„sulissartut 30-t tikitdlugit aussaK
måna K’utdligssanut suliartusåput u-
miarssuarnik usingiaineK usilersuiner-
dlo suliagssarisavdlugit".
A/G-me nr. 13 taima agdlagaKarpoK.
tupingnangajagpoK suliagssaK taima
ajornångitsigissoK pivdlugo sulissartut
30-t Danmarkimit nunavtinukartisav-
dlugit, akigssaiautit erKaimagåine.
sordluna sulissugssat tåuko Disko-
bugtip tjmånavdlo erKåine pigssar-
siarineK ajornåséngikaluartut, nalu-
naitsiåinaråine. takordloréinime inuit
30-t Danmarkimit sujumut utimutdlo
avKutigssåt KanoK akeKåsassoK (avKU-
tå nangmingneK akilersimåsångigpå-
ssuk?), pårdlagtuanik iliusagaluaråine
akikinerusagaluårsimånginerame?
suliagssat tamåkulunit pivdlugit ka-
låleK aperineKarKårtarniardle. pigssa-
Kångigpat aitsåt Danmarkimit suli-
ssugssarsiordlit!
AumarutigssarmioK aussap ilå K’ut-
dligssanut suliartoraluarmat sulerKU-
neKarsimångilaK.
G. Fr. A. Olrik.
sulissartut 30, usingiaissugssat usi-
lersuissugssatdlo G. Fr. A. Olrik ag-
dlautigissamine taisimassai Umana-
mit, Upernavingmit, Ausiangnit avdla-
nitdlune aiortorneKarsimassut, tåuku-
nånga arfineK pingasut Ujarasug-
ssungmit, tåssåuput kalåtdlit sulissar-
tut. Kavdlunåt K’utdligssanukarsima-.
ssut tåssåuput formandit Kavsikagtå-
nguit sulissartutdlo ukiormåna sa-
naortugagssarpagssuarnik sulissug-
ssat.
kugkut umiartuatårneK ...
landsrådet atautsimineråné siner-
ssortarneK iléngutdlugo OKaluserine-
KarpoK, dir. H. C. Christiansen månå-
kut pissusiussut ajornartorsiutitdlo
pivdlugit navsuiauteKarpoK. Kinute-
Karpordlo, landsrådivdlume tamåna
tapersersorumavå tamåkua tungåtigut
pilertortumik nutångorsauneKarKuv-
dlugo sulissutiginiarKuvdlugulo umiar-
ssuarmik sinerssortautigssamik nutå-
mik Kajangnaitsumik pisårnigssaK.
•taménale Nungme umiarssuit inger-
dlaortarnerånik agdlagfeKarfiup Kuja-
rugpatdlangikaluarpå sinerssortautit i-
ngerdlårnigssaisa årKigssuniartarnere
a j ornartorsiornarpatdlårnere pivdlu-
git, kisalo umiarssuit Danmarkimit ag-
gertartut ingerdlanigssaisa årKigssu-
niartarnere tåukualo sinerssortautinut
atåssuteKartarnigssait, ingerdlanig-
ssåinigdlo avdlångortiterissarnerit
pivdlugit. kisalo inussutigssat pissa-
riaKartut agssartorneKartarnere, téu-
kununga atåssuteKarfiginiasavdlugit,
nautsorssutigissariaKartarmatdlo si-
lap pissusia pissariaKaraluartutigut-
dlunit akornusissartOK.
pissariaKarpoK umiarssuit inger-
dlaornigsséinik aulajangersagkat er-
Kortumik malingneKarnigssåt, sujor-
Kutsissumigdlo unuåkut sivikitsuar-
Kamik avKusårigdlatsiartarnerit ajor-
nångivigsumik pingitsorneKarsinau-
ssariaKarput. angalaortut amerdlasut
nålagauvfingmit sulivfeKarfingnitdlu-
nit pingårtunik pissut sunigdlunit pi-
ngårtunik suliagssaKartarput, sineri-
ssame igdloKarfit amerdlanerit até-
ssuteKarfigissagssatik tikikusugka-
luardlugit. pingårtorujugssuvoK angå-
latitat tamåko nunaKarfingne tikisa-
mingne suliariniagkatik pivdlugit i-
nungnit atautsiméKateKartarnigssåt, o-
KaloKateKartarnigssaitdlo. uvagutdlo
måne nunaKartugut avatånit tikine-
Kartarnigssarput iluaKutigssarsivfigi-
sinaussarparput, tamåkununa umarig-
sarneKarsinaussaravta. kisiånile u-
miarssuaK unuame nalunaerKutap a-
kunimininångue umiarssualivingmi-
pat, tauva tåssane tikerårneK aseror-
neKartarpoK. umiarssuartigume siner-
ssortauteKarneK taima ajortigititdlugo
inuitdlunit nunaKarfingmingnut ila-
Kutamingnutdlunit tikerårniartamere
ajornardluinartarput. imaKa pissutau-
simasinauvoK umiarssuit sukalissår-
tarpatdlårnere, tamatigutdliuna ilisi-
matineKartariaKaraluartugut umiar-
ssuit suminerånik, -— KaKugulo aut-
dlartugssaunerénik, — kisalo sumu-
kartugssaunerånik. sujornatigutdle
kigsautigerérsimagaluarparput umiar-
ssuit sumivfinik nalunaerutaussartut
sapåtikutaoK nalunaerutaussarnig-
ssait. sujoma ilaKUtarit umiarssup i-
laussugssaraluane Kimagdlugit aut-
dlarsimavoK, sorunalume tamåna niu-
vernerme pissortaussumut agssuar-
dliutigisimavåt. akisimavdlunile, a-
ngatdlatinik nalunaerutaussartut a-
tuåinartariaKarait. kisiåne umiarssuaK
uvdlut ardlatdlit angatdlatit nalunae-
rutigineKartarneråne taineKarneK a-
.iorsimavoK. neriutigårputdlo landsrå-
dep ikiorsinau.iumåråtigut sinerssor-
tarnerup pitsångorsarneKarnigssånut.
/p-s (Meteore)
Kong Frederik og prinsesse Margrethe jotografet i den kongelige salonvogn på Københavns hovedbanegård.
Dronning Ingrid er mødt op for at sige farvel.
kunge Frederik paninilo Margrethe autdlaralugtualersut. kungikut Kimugtuitsornialerångata nimugtuitsut
kaligtagåt kungikunut atugagssian kalusiungnenartarpoK. månalo autdlalersut åssilissame takuneKarsinåu-
put, dronning Ingridmitdlo inuvdluamunekartut.
2