Atuagagdliutit - 29.08.1957, Blaðsíða 20

PETER FREUCHEN:
»K’i m ug s er i ar s s uarm e
(inuit arKe atuagkame agdlagsi-
(Y massut atuagkap nugternerane å-
ssilivdluåinagauput. — nugt.)
piniartut
(nr. king. nangitaK). — nugt. H. H.
taima ingminut nålagkersinaunera
tupigingitsorsinåungilara, Kinguser-
sårpungalo Kingutimalo linsiat sapi-
ngisamik ersserKigsungorniardlugo
Kipissardlugo. ikiorniardlunga sumi-
nermigdlunit nivdlingilaK, navsuiau-
tingilångalo. kigsautiginerpausså tå-
ssa uvanga sujugdliuvdlunga takung-
nerKårtunigssara.
„Navarana, takugssaussoKéngivig-
poK,“ anersåmivdlungalo OKarpunga.
„takussaKarsimaguvit tupigivigpara.“
„savna iluliaK anardluk issigigugko
såmia-tunginguane,“ isuvssugpoK,
„ avasingnerulårtume! “
måna noncaitsavigpoK. Kingusersår-
Kigpunga. tåssausoråka aorrit atautsi-
mortut sikume Kagssimassut imalunit
tingmiarpagssuit — kisiåne nåmer-
dluinaK, takugssaussoKéngivigpoK.
Kingutika iluarserKigtaråka linsilo ag-
dlartertardlugit — iluaKutåungivig-
POK.
kisale Navaranap ingassagivdluina-
lerpånga, noKineK sapilivigpoK.
„inuit!" suaorpoK. „avangnardlivta
tikerårpåtigut. auléput. takuvat, inuit!
nunarKativut suaortuguvtigik tikerår-
tOKalernerput nalunaerutigalugo. ner-
riserérsimavdlutingme takåna amer-
dlanerssait singuput!"
Navaranavme asassama nautsorssu-
tigisimånguatsiarpå nunarKativut ta-
marmik singutitdlugit uvanga kisima
encumavdlunga avangnardlivut tike-
rårdlutik nagdliutilersut takorKårav-
kit KasagineKarnerigaluarma nerso-
ringningningornigsså. kialunime er-
KaerKajarnaviångilå taima tupingnar-
tigissumik arnakulungup angumit su-
jugdliuvdlune takungnerKårtunigsså.
kisiane nåmerdluinaK, uvanga sule
takussaKångilanga, Navaranavdlo er-
sserKingnerussumik navsuiéutariaKar-
pånga.
„una iluliaK issigeriaruk, una anar-
dluk Agpat ungatinguånltoK. tåussu-
ma såmia-tungånitoK aput KaKortoK
seKinermit KivdlalårtuinaK takusinåu-
savat. kigdleralånguaniput sikutårKat
mardluk inussatut ilusigdlit. takuner-
patit? tåukualo sånguåne — ingma-
ralånguaK talerpingmut... takoriåkit
aulåput.. Kalipautåtdlo avdlauvortaoK.
aput ipertujungilaK, KernerneruvoK,
KernernerujugssuvoK. aulajuarpordlo.
inuput... takornartat tikerårpåtigut.
Umivik ungarKutdlugo uiariartuler-
påt!“
kisalume-una uvangåtaoK takulika-
sitdlarika. imåipoK: aputip KaKome-
rata nalåne suarårånguit Kernalugtut
issigisinaulerpåka. erssenceKautdle
puissaunatik tingmiaunatigdlunit —
kisiane avdlatut aulassut. inutitdlugit-
dlume Navarana OKarune ilumusaoK,
uvangame påsisinåungiléka. Kinguser-
sårniaKissunga issåinarminik takorKå-
ratarpai. uvangale aitsåt takusinaule-
riaravkit Kingutika tigoriardlugit mi-
sigssordluarnerulerpai. imunga Kingu-
sersårpoK kisalo OKardlune:
„ila sordluna inuit akutat!"
utarKineK sapilingaj agdluinarpunga.
— „KanoK oKarpit?" aperaunga. „tai-
ma ungasigtigissut ldkussusé takusi-
nåungitdluinarpatit. uvangale!"
tasamanerujugssuardle sikuinarme
milagténguit Kemertutdle-ukua kisisa
takusinauvåka. nugtångitsugpata ta-
kusinaunaviångikaluarpéka.
„pisungnerat kalåtdlit pisungnerå-
nit avdlaunerunguatsiarpoK," Navara-
na arringitdlardlune akivoK. „Kanorme
ama isivdlune arnap naluséngilå?
nangmineK Kingusersårdlutit issige-
riåkit. arnakulunguamit ivdlit tag-
pingneriisautit!"
nålångilara. atorfigssaKånginivnik
takutikusungilara. tasamanilo sikui-
narmitut inuit akutaunera KanoK iliv-
dlune påsisimanerå kingorna påsingi-
séinarpara.
tovKit tungåinut aterterniartitdluta
erKarsautiginarpara kikunersut tasa-
manitut takussavut. umiarssuatoKar-
put „Kap York" perdlasingikaluarner-
porme? å, taima erKarsarniångilanga.
nålagatoKå ikingussuarput „Kap York
PitaK" aitsåt tåssa umiartutdlåmak.
Kanordlunit sikusiortigigaluarångame
saperssingisåinarpoK. imaKa kalåliusi-
nåuput avangnåningånit kingorKissut.
imaKa umiarssuarsiagssavtinérérsima-
sinåuputdlunit. Kap Yorkime sikunik
avarKutsisimasinauvoK imaKalo måna
sume ardlåne sikusimavdlune, imaKa-
lo „Kap York Pitap" kalåtdlit nåmag-
toriaramigit agdlagkissartitdlugitdlo
oKariartortisimasinauvai.
nunarKativta KanoK tusagagssaKar-
titsinerput tusariutå arpåinaK par-
ssiarpåtigut. Navaranavdlo avdla pi-
ngilå uvangale-una kisima nersorKu-
lerpånga. tamaviat nivdliavdlunga pe-
riusigssaerutiussarpungalunit, Nava-
rana sagdlangitdlardlune oKåinarpoK:
„inugsigavta!" arnaKatinile Kinguser-
såtdlarKingnivnik OKalugtupai. mana
Kanigdlingårmata issåinarmik issigi-
sinauvdlualerpavut, Umivigdle-una ki-
serdluinåt sujunerfigåt, ungarKukiar-
toramikulo erninaK tarrisåput. Agpat
sarKåne tupeKarfik sujunerfiginå-
nguatsiavigpåt, tåssanime sut piumi-
nartorisinaussatik tamaisa pisinauga-
mikik: neKit, mitit måné mamartor-
ssuitdlo avdlat, sordlo tingmissat pa-
nersiat mikiarsiatdlo.
tåssane KanoK iliornigssavtinik OKa-
loKatigilåratdlaru.iugut. umiarssuarsi-
nigssavtitume KiianårnartigaoK, ima-
Kalume kalåtdlit isumåt maligdlugo
Kilanårnarneruvdlune. imaKa avang-
pasingnerussume ilaKiitanik tusarfig-
ssatsiarssuit, tagpavanimiutdlume Ka-
noK ‘ inunersut Kanordlo pigssaKartigi-
nersut tusarusungnarujugssuaKaut. ta-
kornartat parssiarnigssåt tamarmik
Kilanårerratilivigpåt.
„imaKame månigsutdlaråine", inu-
sungnerit ilåt pmgitsdssårniarpalu-
vigdlune oKamerpatdlagpoK. takor-
nartat tasamunarKutut takuleraluar-
dlugit tasamane Kimatulissat Kularnå-
ngitsumik ilangernialigait puigorsima-
neKarungnaerput.
„Agpat sivisuvatdlåmik neKinik Ki-
matulivfigissarmigavtigik", avdla o-
KarpatdlagpoK. Kavsitigut ukiunerane
tåssane Kimatulissat nånut inuvdlua-
tårutigivigsarsimavait. upemåK må-
name åma tåssane KimatulissaKar-
dluånguatsiarput.
„imaKa takornartat tasavkua er-
Karsautigisimånginamiko Kainat si-
kusiutigalugit aligsinaungmata", Avi-
angernaK oKarpatdlagpoK. „Kåinamik
ungasiliarniat ilaisa Kåinamut ilågssa-
tik puigortåinaramikik. ikioriartorne-
Kartinatik KeKertaK Kimagsinåungit-
dluinarpåt".
kalåtdlit Agpanukårumatdlivignut
takornartat nåpigiardlugit. nalungilåt-
dle uvanga kiserdluinarma tamatumu-
nga aulaiangisinaussunga, naugdlo ar-
dlåinåtdlunit erssenugsumik kigsai--
dlune oKauseKångikaluaK nalunångi-
laK tamarmik erninavik Agpanukaru-
sugtut. kisima Kissungmik umiatsia-
Karpunga siko akornutåusagaluarpat
sikukoruneKarsinaussumik. Kainat a-
liassaKigamik sikusiutigssauneK ajor-
put. uvanga autdlarusungnangalo u-
miatsiara atugkiukumåsångikaluaruv-
ko KularnångilaK ilaisa navianartug-
ssaK soKutigingivigdlugo autdlarnig-
ssartik kiserdluinåt pilisagaluarpåt.
taimailiusagaluarunigdlo uvdlorpag-
ssuit mulussugssåusåput, muluneråni-
lo umiarssuaK tikeriarpat åma tåssa
usingiaissugssaerutisavdluta. åipåti-
gutdlume uvanga ilåusagaluaruma Ku-
larnångilaK peKånginivne ama „Kap
York PitaK" tikiuteratarsinauvoK.
alapemåinerame-åsit ajugauvoK.
Kularingitdluinarparalume umiarssuaK
ilungmukålisagaluarpat Agpanit taku-
ngitsortugssaunago, taimåisagaluar-
patdlo erninavik parssiartugssåusava-
ra. imaKa kalåtdlinitdlunit takornar-
tat tåukua tikikusungnerulerpåka,
Navaraname ilumorpat tassaussut a-
kutat — tauva ikioriartortariaKaler-
påka.
taimaingmat OKarpunga umiatsiara
atorsinaugigput mardlungnigdlo Ka-
jartaKåsassugut avKutåne någkaluar-
niai-tugssanik. taima aulaj anger ama
sapingisavnik pingitsussårniarpaluvig-
dlunga oKamivunga, taimatutdlume
pingitsussårpalugtigalutitaoK kalåtdlit
oKautsika tusåvait.
„imaKame aorrit tugåve tasamunga
Kimatat åjutigalugit PitaK ilagisinau-
varput", ardlåt OKamerpatdlagpoK.
„upernåginaK KeKertaK Kimåsagav-
tigo porssuaK Kimagparput", sakiat-
siara UvdloriaK pilerpoK, „atagume
iluagtitdlugo tigusinaugaluarparput! “
tamanit tamanga OKamerpatdlagta-
raut, kisiane ardlåinåtdlunit ilauju-
mavigdlune oKarniéngilaK. ilaujumav-
dlunime ersserKigsumik aperigaluar-
dlune någgårtikåine taima pineKar-
neK kångutsiatdlangnångitsornaviå-
ngilaK igdlautigineKamigssardlo kisi-
me ilimagissariaKåsavdlune. kalåleK
pumassaminik ilungersoriartortitdlune
pmgitsussårpalungnerujartuinartumik
nipeKalersarpoK.
uvanga isumaga nalunaerniångilara.
OKåinarpunga Thulemut uteriartinata
sinigtariaKåsagunartugut. soruname
nalungilara sinigkumassoKarnaviå-
ngitsoK, erKigsivdlungalume angala-
nigssarput piarérsarniarpara — KåKat
itiverKårdlugit igdluvtinukartugssau-
gavta. Kagtornit ituvssorKårdlugit ma-
sarsugtåK avKutigissugssåusavarput.
tuavisukåråine uvdlup agfåinå inger-
dlavigssausagaluarpoK. sinigkusug-
dlungale OKarérama nukingernanga
angalanigssara kéngusutigisinåungi-
lara — tamånalume piumassaråra.
tåssuguinaK autdlarpugut. taimåitoK
arnatorKat ikigtuinait nivkulianik
mumisiterissugssat Kingminigdlo pår-
ssissugssat Kimagpavut, mérKatdle-
åsit kajångitdlat. Kangale sujunivti-
nérérput. kigaitdlisårpunga amat u-
torKaunerit kisisa pingikaluardlugit
utorKartarputdle MerKusåK ilaorKU-
nermit; tåssa nuliama åtå, piniartor-
ssuaK atarKissaK. niukasé sångitdli-
vigsimåput, nauk inuata kåpiagineK
ajoraluarai. ilamisutdle påserusugto-
rujugssuvå kikunersut takussavut —
inoKarsimagpat!
„inungnik Agpanut tikiutoKarsimå-
ngeriarpat kingorna tivsinartorsiari-
ssarumårujarput", MerKusåK oKarpoK.
månangåK utorKarssup erngutame ig-
dlaruautigissaunigsså akornusemiar-
dlugo taima oKarérpoK, neriulugsinar-
simåsagaluaruvtame avdlarKutugssåu-
sångingmat.
kapitalit åipåt
Agpat tungånukarneK
angalanigssarput imainåungitsuka-
siugaluaK piarérsauteKangångilagut
amanik ilaussoKarumångilagut. anga-
lanigssarput angutåinarnut nautsor-
ssutauvoK, takornartatdlume kikuga-
luitdlunit nåpisagaluaruvtigik kalåt-
dlit isumåt maligdlugo tugdluartuna-
viångilaK nunagissame tåssane amat
pingårutiligtut angutinut peKatauv-
dlutik tåkunigssåt. angalanigssarput-
dlume arnanut ilungersuanarpatdlå-
saKaoK. umiarssualivik Kångilåginar-
dlugule sikut agtumassut tikitagssa-
råvut, pissariaKåsaordlo ingerdlavig-
ssaeruteriarångavta umiatsiarput Ka-
Keriardlugo sikukorutdlugo imarner-
ssarsiortarnigssarput.
taKussissångilagut. tamavtame pi-
niartuvugut erKarsautigingitdluinar-
dlugulo avKutåne KanoK isivdluta pi-
ssaKångitsoriatårnigssarput. åmalume
sivisumik isinginiarneK misiligtarér-
parput kålernigssarputdlo ånilångagi-
ngitdluinardlugo. åmalume-una Thu-
leme pencumauteKångitsugut, perKU-
mautiginiagkavut tamarmik kanger-
dlup sinåne sume tamåniput pilagfi-
gissartagkavtine Kimatulissauvdlutik.
måna najugkavtinut Ugdlimut pigav-
ta nagsataKalårsimagaluarpugume, ki-
siåne tåssa autdlarsimanivtine amar-
tavta inussutigssait. angnikitsuinå-
nguput, kalåtdlime silatoKigamik o-
Kartåinaramik arnat inussutigssakisi-
magångamik piniartortatik pissaKar-
dluarsimavdlutik tikikångata nuånår-
nerussartungoK.
angutit arfineK-pingasuvdluta aut-
dlarpugut, angatdlatiginiagarputdle
pitsaunerpåjungilaK. umiatsiaK u-
pangniutauvoK ipugkuminaitsoK Ka-
jangnaitsordle arfineK-pingasunigdlo
iputilik. sikup Kåvagut uniamminait-
somjugssusånguatsiarpoK, amerdlaKi-
gavtale ingerdlatisinåusangavarput.
ilavut pingasut Kåinissarput, sujuar-
dlutigdlo puissinguarsiorput. åmalume
ingerdlavigssarput misigssugaråt si-
kutdlo KupaKarnersiortardlugit. suju-
nerput Kupaerutoriarångat sikumut-
dlo KaKissariaKaleriarångavta éungai-
ssaråvut.
tåukua ilagåt sakiatsiara UvdloriaK,
erKangersimaniarKuvdlutalo nålag-
kersinåungilara. nangminértinåsagåi-
nilo avdlatut ajornaKaoK soruname
KajaKatai taimatutaoK pissariaKarput
— KajaKatai tåssa Såmik Tomgilo.
taimailivdluta tåssa uvagut tatdli-
måinauvugut umiatsiardlo artorssau-
tigeKalugo sikukoruniartagagssaralu-
go; tatdlimåungilagutdienime, sisa-
mauvugut nuliamame åtå MerKusåK
pisinauvdluångitsoK umiatsiåmiginar-
tariaKartarmat. kisiåne angalanermik
sungiussivdluarsimassungmat sikusi-
utdlåmagssungmatdlo iluaKutigingår-
parput, asulume-una inugsiarneKalu-
ne. inusukaunerussortavta ilaisa nu-
kigdlånganera aulagsardlungneralo
pi vdlugit Kuiagssuautigiku j ugtarpåt
Kangalo piniardluartorssunine pivdlu-
go atancissariaKaraluarnera sordlule
soKutiginago. kisiåne MerKusåK ajuat-
dlagtaringilaK. inusukåt pingåkujung-
niamikujue sujungnaertaraut, akissu-
tigssaileKinerme ajormat, asulume-
una nåmagigtånguåkuloKalune. piu-
magune inusukåpalåkasit ukua Kanga
sapitsuliortamerssuarminik nagdler-
neKarpiåséngitsunik OKalugtutarKaja-
Kai — MerKusårdle taimåitungilaK.
erKaimåinarpå inusukåt ukua Kuiag-
ssuautigingnigtut inungungikatdlar-
mata angajorKåve perdlernigssånit
Kanga kisime énåissarisimagamigit,
tamåkua encaivdlugit utorKarssuaK
KungujugtaraoK oKalorussåinartar-
dlunilo oKautsinik silatunik kiserdlui-
narme tusåjumassaminik. MerKusåK
atarKinartuvoK tamanitdlo nuånari-
ssauvdlune.
MerKusåK igdluinånik isseKarpoK,
aKugtuarpordle, igdluinånigdlume i-
sseKaraluardlune uvaguvtinit igdlu-
gingnik issilingnit takussaKarneru-
ssardlune. Kardluatdlåsanata nålåina-
garåmut nalunginavtigo sikut akuni-
siordlugit pitsaunerpåkut ingerdlaler-
tortisagåtigut. ilane uvagut avKutig-
ssåungitsiikorsorissugut suiumut i-
pugtinlnartamåtigut. il ånériardlune
unerKussaråtigut sukornigssaminigdlo
Kaiartane sujunersiortardlugit. Kavsi-
tigutdle akuerssårtaraoK ilumut avKU-
tigssåungitsukornerput OKautigalugo
—• tauva sikumut KaKissaraueut imar-
nerssardlo tugdieK tikitserdlugo umi-
atsiaK sikup Kåvagut uniartariaKar-
tardlugo.
Thule Kimagdlugo nal. akunere ar-
dlaKéngitsuinait ingerdlarérdluta pui-
sse suiugdleK pissarårput. angalaKati-
ma soruname erninaK neriumatdler-
påt. inertemiåsagaluaruvkit nuånå-
rungnaersinartugssauvéka, puissita-
migdlo sule kissamerane neKiliornig-
ssap KanoK iluaKutautiginigsså nipa-
ngiunaviångilåt. kalåtdlit nalungit-
dluinarpåt pissaK sule kissartoK pila-
riardlugo nerigåine pissagtinamer-
paussartoK. OKartarpume neKe sule
kissartoK oriardlugo perKåunago neri-
gåine imunga kålersariaKéngitsoK Ka-
norssuardlo nerigaluaråine aKajaroK
ulivkåratdlésångitsor.oK. måname pui-
ssitarput mikissungtøgmat atausiar-
dluta igaussaruvtigo nungusavarput,
taimailivdlutalo nagsatagssaKarneru-
lisanata.
(nangitagssat)
21