Atuagagdliutit - 29.08.1957, Blaðsíða 21
MERARTAVTINUT
avanerssuarmiut kimugsimik
Tasiussaliartarnerat
(agdl. Martin Nielsen, KuvdlorssuaK)
ukioK 1903-me avanerssuarmiut må-
nga kitånit aitsåt Kimugsimik orning-
neKardlutik tikineKarput. tåssa ilisi-
massagssarsiortunit danskinit, Mylius
Erichsen, Knud Rasmussen Harald
Moltkemitdlo orningneKaramik, tåu-
kununga inugtauvoK ajoKe inusugtoK
Jørgen Brøndlund.
taimane uvanga Tugssåmipunga.
Tugssfikut pivdlutik Upernavingmit
autdlardlutik avKutigåtigut, tåssa ap-
rilime tåvunga inungnut avanerssuar-
miunut avangnamukarniaramik. niu-
vertoruseKarfiup Tasiussap pigissånit
piniartunik mardlungnik åma ilag-
ssarsivdlutik autdlartut tusarpavut.
piniartut tåuko tamarmik nulianar-
put. Elias Eliassen (Egdlia) Nutårmiu-
ne nunaKartoK, åipå Gabriel Olsen,
Sarfame nunaKartoK. tåuna ,Gfeba
ékangme Ituip Kingminik, Itue icing-
merpagssuaKarmat.
tåvunga avanerssuarmiunut aut-
dlartut tusaravtigik upernartoK sule
maje nångitsoK tusarpugut Egdlia Nu-
tårmiormio angerdlardlune tikitoK.
sunauvfa usimik iléinik Kimatuming-
nik aigdlersunut ilaoriarame anger-
dlarsiumerame angerdlartoK avKumi-
ne angisumik nånugsimavdlune.
tåussumånga tåvanimiut inuit tusar-
pavut ajungitsorssuit, kuisimångitsu-
galuardlutik ersinångitsorssuit, inug-
siarnersut agsut tikikuminardlutik, ki-
siåne inuit ingmånguaK najorsimang-
magit ingmånguaK tusagaKarpugut.
tåssa avdlamik tusagaKarata 1903 nå-
varput.
ukioK 1904 februare nålersoK Tasiu-
ssap pigissånit KimugseK Tugssåmut
tikipoK, OKautigålo tåuko sujoma a-
vungnartut tamarmik ajoratik tikltut.
avanerssuarmiunik inungnik arfini-
lingnik ilaKardlutik. tåukua avaner-
ssuarmiut kuisiméngitsut ima ateKar-
put:
1. Panigpak, 2. ManigsoK, 3. Uluag-
toK (KajutaK), 4. Pualuna, 5. PiuaitsoK,
6. UsarKa (avataK). tusamarmata ila
takorusungnaraluit. taimanime uva-
nga inusugtuarauvunga, Kingmigdlit
usornat. sunauvfale ama tamåne a-
ngalaordlutik takussagssarsiulerpata
sungiutisavdlugit.
takulerKårnarmata avdlagingitsor-
neK ajornarput, atissait nujarssuilo
avdlanarput. pingårtumik ilåta Usar-
Kap ugpatai iloKiaugamik putuguinar-
minigdlo tungmartarame navdluilo ka-
tingavdlutik, pisusia ajungikaluar-
dlune kisiåne uvåvdlune pisugtarame
nakungavdlunilo. tåuna KingmeKångi-
name åipissautauvdlune ilauvoK. o-
Kausé tusalerKårdlugit paitsomaramik
åmalo tåukua uvagut OKautsivtinik
agsut paitsortarput. — måna tåvani-
miut atuartitaunermingne oKautsivut
sungiupait paitsémeK ajulerdlutik.
upern ardlune utoKalermat tåukua
tåvunga angerdlarput. Usanca anger-
dlarane Umånamut unigtOK tusarpar-
put kuisinermut piarérsalersoK, kui-
simassunut ilånguniarame.
OKarérpunga tåvanimiut takorKå-
ravtigik atissait avdlagalugit. taimane
tåvanimiut mångartalerKåramik amT-
narnik atissaKarput. agpaliarssuit aff-
patdlo amé uviningmingnut tugdli-
ngordlugit timimingnik atorpait. ati-
gimingnik taissarpait, tåussuma ati-
giata maminganut åriånut portugami-
nfnguaK merssusimassarpoK, tåssa år-
nuå (sungunerpoK).
puissip amianik natseKarput uni-
nganermingne atortagkamingnik. te-
riangniat aminik KulitsaKartarput ka-
patamingnik taissagkamingnik. tåuko
issigtume angalanermingne OKorsauti-
gait, nutårssuvdlutik agsut pinerput.
teriangniat Kernerit kapatat, Kerna-
ringneK åriånitdlune, tuvinit sitdlajå-
mik amilimassumik kapatap ersså ku-
mut atuardlugo igdluanut tuvianut
kigdlilingmik teriangniap KaKortap
amianik pinersauteKaramik agsut pi-
nertarput. åma KaKortat teriangniat
kapatat sananere tamarmik åssigig-
sårdluinagkat. kapatap KaKortup så-
vata teriangniap Kernerup amia ili-
vitsoK Kernertortarå, ama kapatap
tåussuma nasåta kavssera angmalor-
tumik KernertortaKartarame piner-
dluinartarpoK.
tåvanimiut tikitalerKåramik nånut
Kardlit kisisa ugpatimikut atorpait
sérKut åmut Kångilåginardlugit taki-
ssuseKartut. Kumut imerKutak tikl-
nardlugo portussuseKarput. matertau-
sså ungeruserfia puissip amiminia siv-
fiågut aulajangertartoK amitsorala-
nguaK kisiat materterå. tamåko Kar-
dlitik namtmingnik taissarpait. kamit
linerit ukatdlinik alerseKaramik OKor-
dluinaramik. atissait amlnarssuit oko-
runardluinarput.
tåuko avanerssuarmiunit maung-
narKårtut angerdlarmata éipånikut
1905-ime Kimugsit sisamat Tasiussiat
Kavdluniat februare nålersoK tåvånga
tikiput, sujorna tamaungnartut ilåt
PiuaitsoK, Maj ardlo K’ulutånguardlo,
sisamåta arKa puiorpara.
tamånileriaramik K’ulutångup King-
mé népardlutik toKoraramik pingasut
kisimik pinatik, ajornaKingmat anger-
dlaleramik ilait Kimagpai.
upernarmat sikunerane maje nåjar-
tulerå Tugssåmut pivoK tulugtigut
arfangniatigut tåvunga angerdlamiar-
niardlune, soruname pisiniagånguane
Kingminguanilo pingasut Kamutinilo
nagsardlugit. Tugssåme ajoKikunut
inipoK. taimane aitsåt avanerssuar-
miut ilisarisimalålerpåka. tåuname
inuk-åsit oKalukuminartoK. nikatdlor-
feKarane Kimavdlunilo nulé mérå-
nguanilo encartortarpai, KaKugo tiki-
savdlugit nalugaluardlugo. åsit Piu-
lerssuarmut (Peary) ilaussamikugame
tulugtut OKalugsinauvoK, taimaingmat
Tugssårmiut ardlarit taimane umiaKa-
ramik neriorssorpåt Kingigtumut tu-
luit arfangniat avKutigissagånut nå-
pitsiniukumavdlugo. taima neriorsso-
riarmåne tåssane imarorsivoK.
Imarorsinerane inusualoKåmalo ilåt
ajoKip méraisa ilåt Peter Løvstrøm
pisulåKatigalugo alikusersutigalugo
nalinginålungnik oKalugtuartitaravti-
ko Sma uvagut akiniardlugo OKalug-
tfltaravtfne agsut nuånaråtigut. K’ulu-
tångHp OKausé påsisimaleriartoravti-
gik åmame tåussuma påsisimaleriarto-
råtigut påsinarame. åiparalo måni-
mioKatiga malungårput taimanile ava-
nerssuarmio kuisimångitsoK oKalug-
tuardlune KanoK perKigsårtigalunilo
ilassåmavérsårtigalunilo puigujuitsi-
gisimassoK.
Tugssåmit Kingigtumut imarordlua-
riarmat umiamik K’ulutånguaK pigi-
ssånguilo Kingigtumut åtdlugitdlo tu-
luliarpugut. taimane KingigtoK ino-
KarpoK tulugsiortartorssuamik. taima-
ne uvanga puissinguanik Kåinamit
pissaKartalersunga avKutåne taKå-
muarama Kuiata igdlua K’uluténgup
ningeralugo agsut KujassoK Kingmine
nerissagssaKalermata. Kingigtumut
pisimatsiéinartugut årime upemålig-
ssuit (avanimiutordlugit) umiarssuit
tuluit arfangniat tikeKaut. nålagå
Adams K’ulutångup nalungisarå. oKa-
luteriarmane påsigamiuk suna pivdlu-
go ornigsimagåne pinasårane akuerå
nunånut tåvunga ilaussoriumavdlugo.
tåssalo K’ulutångup inuvdluarKuga-
misigut umiarssuarmut ikivdlime tå-
vunga autdlarpoK.
tåssa ukiut tamaisa tåvanimiut Ta-
siussamut sila Kåumarångat Kavdlu-
niat tikitåinalerput ilåne alupårtunik
ilaKardlutik.
ukioK 1909 K’ulutångup amerika-
mio Nordpolimik tikitsissussårtor-
ssuaK Cook avanerssuarmiut Tågter-
ssuarmik taissagåt Tasiussamut ilaga-
lugo upemåkut tamaungnarpoK. ta-
korKingnarmat sule taima nuånerti-
gaoK, åma upemåK tamåna Masait-
siaK Uvdloriardlo Tasiussamut Kav-
dluniat tikiput. sunauvfa tåuko toKut-
seKatigigsimagamik ingmingnut Kimå-
sanatik angalaKatigigtuartut. uvanga
taimane Sarfame måna inuerutume
ajoKiuvunga. tåssa tåuna UvdloriaK
tåvane aj OKersuiartortitaKalerKårmat
utorKarnit kuisitunit sujugdlersauv-
dlune kuisitoK, taimane MasaitsiaK
utorKauvoK.
ukioK 1909 aussartoK tusarpugut tå-
vunga ajoKersuiartortut uvagut kalå-
leKativut nalungisase autdlartitaussut.
ukioK 1910 februare KåumataulersoK
tåvånga agdlagkissat tikiput åsit Ta-
siussamut ingerdlassut, ukuputdlo:
AlataK, Såmik, Angugdluk Itukusug-
dlo, tåuna kingugdleic kuisikame Tho-
masimik ateKalersoK.
Tasiussaméréramik tåvunga anger-
dlardlutik autdlarput, imaKa marsip
autdlartinerata migssåne. tåvunga su-
le sunauvfa igdluaratik pingajuat nå-
pardlune toKusimavoK. AlataK to-
Kungmat ilaisa igdluvigkamut Kimag-
simavåt sikuinarmut. tamatuma ki-
ngorna åsit Tumarse Tasiussianut
ilaussoK tamatuminga aperssorpara.
OKalugtuarå TugtuligssuaK nagdler-
dlugo nåparmat niaKunguvdlune ig-
dluvigkioramik uningavigssamingnik,
uvdlut pingajugssåne toKungmat nu-
naliåusinåunginamiko orssutaerutile-
ramik ajornaKingmat igdluvigkamut
Kimåinaramiko.
taimane AlataK månimiut ilåta ape-
risimavå (nalunginamiuk angåkor-
ssungmat) Alatak, ivdlime åma ajo-
KersuissoK omigtarpiuk? AlataK akisi-
mavoK: „nå’, uvanga palaseKångit-
sunga.
ukioK 1910-me Tasiussame ajoKe
Tobias Nungmut tikerårmat nulé
mérKatigdlo ilagalugit ukiartordlutik,
uvanga utarKisauvdlunga kingorårav-
ko igdluanut isinardluta tåssanitugut.
taimanime radioKéngikatdlarmat su-
mik tåvanimiunit tusarKingnata uki-
ortåK 1911 autdlartitoK ilåne unukut
tårserérsimalersoK silamit suaulerma-
ta avanerssuarmiut tikeKissut, ani-
narmat sikumut Kimugsit tikitarfiånut
atilerdlungalo nålaulemarmat, tåssa-
ne sikume tusålernarmat avdlanaKau-
tit Knud Rasmussenip OKalugpalua.
sunauvfa aussaungmat tåvunga pisi-
massut Pitarssuardlo. taimane tåuna
tikeKatigingilå, ilagai tåvane ajoKer-
suiartortitaK ajoKiuneK Såkimåt,
avanerssuarmiortarait UvdloriaK tåu-
na OKautigerigara, Tornge kuisikame
Morsasimik ateKalersoK, inusugtorta-
råt Inukitsupaluk.
taimane Tasiussaminermingne tåu-
ko avanerssuarmiortait uvaguvtine si-
ngumangmata inoKUtigåka. taimani-
mitdlo uvavnut nuliavnutdlo Inukit-
supaluk ernersiaunialerame månamut
ernersiauvoK (nuåneKaoK) måna Ta-
siussiåsaerame angajorKårsiane inuv-
dluarKussarpai avKutigssat tamaisa.
taimane Kunukut Såkimåtdlo Uv-
dloriardlo Tomgilo Upernaviliarmata
Kingmerssue Inukitsupalup pårigami-
git iléungingmat ilåne Kagssusiardlu-
nga ingiaKatigalugo KimugseKatigi-
ssarpara. tåuko Upernaviliat mululår-
dlutik tikiput, tikingmata omigkavkit
Tomgip OKarfigånga inuit nåpitane
nuåneraluaKissut sule nuånemermik
uvavnut OKalugtuagssaKarame, tåssa
inugtårKånguaK mardlungnik kuvdlu-
linguaK nåmagtordlugo Upernavingme
takugamiuk. aperssutigeriaravko på-
sivara igdlora-åsit måna toKorérsoK
Sicilia taimåitunguamik panigsårtoK
nåmagtorsimagåt.
(normume tugdlerme nangisaoK)
Giv halsen en Gajol
— det fortjener den!
Gajolimik
oKumersissarniarit
— iggiarigsautipa-
IdungilaKl
A/S GALLE & JESSEN
Leverandør lil Del kgl. danske Hof.
kungikunut niorKutenartartut sanåvat.
22