Atuagagdliutit - 27.03.1958, Blaðsíða 5

kukoriarssuarniartartugaluame auli-
sartunguinarsimassume pulårneK ..!
tamåne orpit kapinar-
tugdlit kingumut portu-
ssuserissartagkamingnik
portussuseKalerfiåne tat-
sip sinåne David Roberts
nuliane Kitornatigdlo pi-
ngasut ilagalugit miler-
pagssuarnik europamiu-
nik inulingnut avdlanut
ungasissuseKardlutik or-
pit kapinartugdlit alå-
ngortåkåt atåne tuper-
dlutik najugaKarput. ta-
måne aulisagkerivfiliorsi-
mavoK Kernertutdlo ka-
jumigtut iluanålårusug-
tutdlo uvdlormut pissari-
neKarsinaussatut nålag-
kersuissunit akuerineKar-
simassut aulisagkat 1250
pissarinigssanut pisinau-
lersisimavdlugit. aulisag-
kat pissarineKartartut tå-
ssåuput tilapiat, aulisa-
gaK angisoK mamavigsor-
dlo, Kernertut ngege-mik
taissagåt, kisalo aulisagaic
latinerisut Bagrus do-
mac-imik atilik, Kerner-
tormiutut semutundu.
aulisartunguinaKiliuna.
David Roberts Austra-
liame inungorsimavoK,
Egivtinime agdliartorsi-
mavdlune, tåssa angutå
tåssane tuluit atorfeKar-
titarisimangmåssuk. tu-
luit nunåne atuartusima-
vok sorssungnerssuarmilo
ilausimavdlune. Egivtini-
mit ilaKutane ilagalugit
anisitausimavoK månalo
Lake Baringome Adamip
paradisime inuneranit av-
dlåussuteKarpatdlångit-
sumik inuneKalersima-
vok, ukioK kaujatdlag-
dlugo kiatimigut uvingi-
nauvdlune angalaortuv-
dlune. autdlarKautåne
kukoriarssuarniartusima-
magaluarpoK amerpag-
ssuitdlo åmiagssångordlu-
git tunissarsimagaluar-
dlugit, kisiåne aulisagka-
nik sangmissaKarneK a-
kunagsiveKånginerung-
mat Kernertunigdlo sule-
KateKarnarnerungmat
sågfigisimavå. sapåtip a-
kuneranut atausiardlune
„inugtut" atissalersoriar-
dlune lastbiliminik auli-
sagkat nerpé Nakurumu-
kautdlugit tuniniartarpai.
aulisagkat nerpé Kerner-
angut erKasuteKarane inujumavdlune pmgortitarssuarmut sågsimassok -
Helge Christensenip Kenyame tcikornariaruera
tut tissaortugait Kerititsivinguame
motoringuamit ingerdlåneKartume
uningatitarpai.
orKaterujugtarneK Kimatdlugo.
angut uvdluinarne orKaterujung-
nermik isumaKatigingikujungner-
migdlo avångussivdlune ingminigi-
naerusungnerminik nåmagsingni-
savdlune sapissuseKarsimassoK inu-
itdlo kinguarsimassut akornåne er-
Kigsisimavdlune inujumavdlune pi-
ngortitarssuarmut nugsimassoK nå-
pitdlugo misigissat puigugagssåu-
ngingajagput, taimåitordle malugi-
ssaK avdlaginarnerpåK tåssa angu-
tip tåussuma ilaKutaisalo umassu-
nut nujuartanut pissusiat.
ilaKutarit tatsime nalugkångamik
kukoriarssuaK, angukulakuloK u-
torKagssaK 5 meteritut takitigissoK
uvdloK nåvdlugo aulisagkeriviup
avatinguanérussårtartoK, tatsimé-
Katigissarpåt. aulisagkat nerpiarne-
råne perdlukut avåmut erKarneKar-
tut Kanerminut mångussorussårtar-
pai KaersitdlarfeKångitsututdlo it-
dlune
tingmiaK ungassorssuåkut ilagi-
ssåt, ilaKutarit dr. Heinckelimik a-
teKartitåt atarKinarpaloKalune
mérKat pinguartut Kingmerdlunit
akugtungitsumik ingminik narajui-
ssartoK sianigingitdluinartutut it-
dlugit igdlup erKåne angalaorujor-
poK, kisiåne tingmissamik nangmi-
neK erKardlerissaminik mitoKarå-
ngat kamavigdlune tikeråK KaerKU-
neKångitsoK Kimåtitarpå.
oKilasut (gazeller) pingasut eKåi-
paluvigsut piaravarardlo sule mi-
lugtoK taimatutaoK nujuitsigiput,
KingmeK ibisilo atarKinarpalugtoK
Kaningorångata aporiartarpait. or-
pit kapinartugdlit alångortarKortut
atåne ilaKutarit igdloKartut erKåine
umassut tamarmik erKigsisimassu-
mik pissuseKarput. tingmissanik
ilisimatut akornåne David Roberts
påsisimassaKardluartutut nautsor-
ssussauvoK, Kenyame tingmissanik
påsisimangnigtut nuimanerit pro-
fessor Leaky åma dr. Williams Da-
vid Robertsikunukarajugput ting-
missat tamåne Lake Baringomisut-
dle nujuitsigissut misigssorniardlu-
git.
tarrup atåne angerdlarnerput ni-
pit tusåssat tamalårpagssuit orpit-
dlo kapinartugdlit tipigerssuata ili-
simajungnaernangajagtup KaKuti-
gortumik puigunaitsungortipåt. bi-
lerput erininarsinane nakåssarå-
ngat Kutdlisa seKersimarngåne kuk
sarfartuinaK ikårniagagssarput tå-
kutaraoK, kinguningua bilivta Kut-
dlé Kumut silåinarmut Kingorsima-
leraraut. unuap tulugai sujunavtine
Kutdlivta Kaumarngåne sarssua-
juarput. sigssinguit Kitsukutdlo er-
Kardlerissait (desmerkatte) aporti-
ngajagtardlutik uisåinaK sanimut
KimåKåtårtuarput. kujativtine kag-
dlernerup ingnåtdlagtarnere såkor-
tungårmata nalåne orpit kapinar-
tugdlit sutut tarratut nalunartulig-
tut erssilersarput. tåssalo måna La-
ke Baringome paradise takornar-
niarérsimavdlugo nunanungoK i-
nungnutdlo sujuarsimassunut, kul-
turilingnut, uterdluta ingerdlaor-
pugut.
Helge Christensen.
David Robertsip ernerisa kukdriarssv.it pissaorKdmersut histerfigissussårait
sermerssuaK auo--
o
kumårnerdlune
kangiane kitånilo ilisimatut manå-
kut pilerssåruteKalersimåput nunar-
ssup ilaine silåinaK avdlångortiniar-
dlugo. kigsautigineKalersimavoK su-
liarujugssuit iluaKutigalugit issai-
sangnerussut silåinåt issigtunut sia-
ruartiniardlugo. pilerssårutit koku-
gumut piviussångortineKåsagaluar-
pata — tamånalume takordlugdinau-
gundngilaK — tauva Kalåtdlit-nunå-
ne sildinaK avdlångordluindsaga-
luarpoK issaisangnerungålerdlune.
rusit atuagagssiaisa ilåtigut rusit
teknikerisa ilisimaneKarnerussut ilåt
agdlagaKarsimavoK nunat avang-
narpasingnerussut issigtudinarsimå-
ngitsut. nunanigoK issigtune — Ca-
nadap Sibiriavdlo avangndine — au-
marutigssaKarfit ernarsautigigaine
påsineK ajornangilaK nunat tamakn
Kanga orpigpagssuaKarsimagaluartut
vinigssanik naussoKartarsimavdlutik
agdlåt.
rtisit teknikerisa tamatumunga tu-
ngatitdlugo pingårtumik ikerssuaK
Amerikap Asiavdlo nunavigtaisa
avangnamut avigsårutåt soKutigi-
nartipåt, rusitdlo tungånit sujuner-
suteKartoKarsimavdlune ikerssuaK
tduna napivdlugo rusit nunånit
Alaskamut sapusiortoKdsassoK.
kigdleKarfigssuaK
ikerssuaK tduna, Bering Strædet,
ikikinerssamigut -96 km ikertutigi-
ssok 50 meteritdlo migss. ititigissoK
nunarssuarme soKutiginamerpåt ila-
gåt. tåussuma KerKaniput KeKertd-
nguit mardluk „Imardlit", Diomedes-
øerne, nagguveKativta umiartutdlar-
KingnerpångoK najugait. KeKertd-
nguit avaleKangitsut KutårdloKaut,
eskimutdlo tdssanitut kugssangaKi-
ssukut igdluliortarsimåput torKavé
Kissianik Kanalersordlugit agdlunår-
ssuarnigdlo napertordlugit.
„Imardlit“ akornat mardloriåumik
kigdleKarfigssuvoK. tåssunarKupor-
me Asiap Amerikavdlo kigdleKarjiat
amalo „uvdlup kigdlinga". KeKertd-
nguit ardlånit ardlånut akunerup
agfåinå pujortulérKamik ikårtaria-
KarsimavoK, ikårdinile tåssa nuna-
vigssuarmit nunavigssuarmut pissa-
riaKardlune amalo uvdlormik ataut-
simik nikitariaKardlune. taimdika-
luartordle kigdleKarfigssuit tduko
akornutiginagit KeKertånguarmiut
nagguveKativut erKardleriginanga-
jaugamingme utikagtuarsimåput.
tåssaluna KeKertdnguit tduko av-
Kusårdlugit månakut rusit sapusior-
nigssamik pilerssåruteKalersimassut.
ingnåtdlagialiorfigssuingoK atomip
nukinganik ingerdlassut Manerag-
ssup imå Akugdlerssuarmut pum-
pertugssauvåt. åmdtaoK ilaisa suju-
nersutigisimavåt sarfaK kissarton
Koreap ikeratigortoK avdlångorti-
niardlugo Japanip imartånut sangu-
titdlugo. rusitdle ingeniørisa avdlat
åma sujunersutigisimavåt Bering
Strædet sapusioriardlugo sikuiuitsup
imå Maneragssuarmut pumperneKå-
sassoK, taimalo Atlantikume sarfat
avdldngordluinartugssåusavdlutik.
(Kup. 9-me nangisaoK)
5