Atuagagdliutit - 27.03.1958, Blaðsíða 6

Inugpagssunguatsiarput isumaKar-
tut iliniartitsissuneK tåssaussoK
atorfit ilorrisimårnamerssåt, a-
torfik sungivfeKarnarnerpåK sivi-
sunerpåmigdlo ferieKarfiussartoK.
inuit taima isumanartut ilait agssor-
tusavdlugit navsuiautisavdlugitdlo i-
luaKUtauneK ajorpoK, i-
laitdle iliniartitsissut suli-
nerat pivdlugo tusagaKa-
rusugtarput, — inungnut-
dlo taimåitunut matuma
atånitut agdlangneKarput,
kisiåne erKartorneKartuti-
gut tåukununa seminarie-
rne realskolemilo pissutsit
pineKarneruput, taimåika-
luartordle pissutsit erKar-
tomeKartut ilarpagssue
atuarfingne avdlane åma
takornartarineKångitdlu-
arsinåuput.
imånarssuaK issornå-
ngilaK avatånitut ilait
isumaKarsinåusagpata ili-
niartitsissut uvdlormut
sulinerat sivikitsungu-
ssok. „ukorsimiå! sapåtip
akuneranut nalunaeKutap
akunere 30—36-Inait atuå-
ngivfigpagssuitdlo!" taima
erKarsarKajåssoKartarpoK
— iliniartitsissungitsutdlo
ilait taima OKalorKajå-
ssarput.
kisiéniuna taima oKa-
lungnerup pissuseKater-
dluinarigå OKåsavdlune
inuit issigingnårtitsissar-
tut taimågdlåt sulissartut
issigingnårtitsinerpiåinar-
mingne, aningausserivig-
ssuamilo atorfigdlit ani-
ngausserivit angmaneri-
nane sulissartut, palasiv-
dlo sulinera tåssåinaussoK
sapåtikut nålagiartitsigå-
ngame.
nalunaeKutap akunere
iliniartitsissup atuartitsi-
nermut atortagai tåssåu-
put sulinerata ilåinå —
soruname sulinerata pi-
ngårnersså — nalunaeKu-
tavdle akunere tåuko a-
tuartitsiviussut piarérsar-
nertaKarput — iliniartitsi-
ssunut utorKaunerussunut
sungiussisimanerugalua-
nut agdlåt. iliniartitsi-
ssuvdlunime tumit atuåi-
nariångungisåinarput. na-
lunaeKutap akunerata a-
tuartitsiviussup tugdliu-
toK åssigingisåinarpå. ta-
måname avdlanit isuma-
gineKåsångikaluarpat ku-
larissariaKångilaK mérKat nangming-
neK isumagiumåråt.
iliniartitsissup Salomonsenip uv-
dlua KanoK ingerdlassartoK.
atagule Nungme iliniartitsissussut
ilåt Salomonsen uvdlorme atautsime
maligtarilåriartigo. uvdluinarne OKa-
lungnerme taiguteKarpoK iliniarfig-
ssuarme iliniartitsissoK Salomonsen,
tåssa iliniarfigssuarme iliniartuina-
ngajangnik atuartitsissarmat. taigutå
tåuna sulinerata sussusianik erssersit-
sissuinarpoK, akigssautainutdle suniu-
teKångitdluinardlune, tåssame mérKat
atuarfine iliniartitsissut akigssautaisa
angerKaterdluinanik akigssausigauga-
me.
iliniarfigssuarme iliniartitsissoK Sa-
lomonsen Nup igdloKarfiata ilåne u-
miarssualivingmut Kaningnerussume
„K’uagssungua“mik taigutilingme na-
jugaKarpoK. atuarfingmukartarnermi-
nut nalunaeKutap akunerata kuartia
atortarpå. tåssa uvdlåkut arfineK-
mardlunut makitarpoK. uvdlumikut
januarip 30-åne avangnersukasiuvoK
perserdlune (ukiume ingerdlanerane
sila taimaitdlagtårtaKaoK). gila taimai-
titdlugo avKutigssane nalungilå KanoK
itartoK atuarfingmukarnigssaminutdlo
saniatigut minutit Kulit nautsorssuti-
gissariaKardlugit. tuaviusukåginaK ki-
ssartortupatdlagpoK, åmame Kardlit
Kåvatigut avdlanik KardligsorneK Kå-
tigorssualersorneK anorisiutinigdlo i-
ssarussersomeK kinguarsautaussartu-
kasiungmata nautsorssutigissariaKa-
ramiuk. nal. 7,56 atuarfingmut apu-
poK. tauvalo nalunaeKutap akunere
atuartitsiviussut maligtuinarmik i-
ngerdlalerput. atuartitsinerme atorto-
risimassat anitsiarfingme inålititerne-
icåsåput nal. akuneranilo tugdliussu-
me atugagssat sarKumersiterneKåsav-
dlutik, taimailivdlune Salomonsenip
pujortautine asangågke anitsiarfig-
ssuarmik taigutilik kissartortorfiu-
ssartOK nagdliutinago ikisinaugaju-
ngilå.
kukunersiugagssat frokostiliut-
dlugit.
nal. mardluk KerKa iliniartut ili-
niarfigssuarme nerissaKartut uvdlo-
icerKasiortarput, taimåitumigdlo ili-
niarfigssuarme atuartitsineK unigtine-
KaratdlartarpoK, iliniartume amerdla-
nerpåt iliniarfigssuarme najugaKar-
dlutigdlo nerissaKarmata. uvdlumikut
iliniartitsissoK Salomonsen nåkutigdli-
ssunginame iliniartut nukagpiarartait
nerisitdlugit ornigutariaKångilaK tai-
måitumigdlo angerdlardlune neriar-
torsinaugaluardlune, pissariaKavigsi-
nagule igdlume atuarfitdlo akornåne
uteKåtårpatdlårniartånginame sila tu-
jorminaKingmat iliniartitsissut inånut
„taimatut sulissarpugut“ — 4
agdl. REKTOR K. BINZER
iseruminartumut — namup iluanitu-
mut — uninarpOK iliniartut agdlause-
rissait misigssugagssane såminut iliv-
dlugit — (Kavdlunåtut agdlauserissaK
sisamanit arfinilingnut KuperneKartoK
inungorKåtsiminit Kavdlunåtut °Ka-
lugtungitsumit agdlagaussoK narKig-
ssusavdlugo ajornaitsuinaussångilaK).
KujanåsagaluaKaoK kukunersiugag-
ssat Kaleriårpagssuit ikilimisinaugåi-
ne — angerdlautdlugit narKitagssat
ikilimissuatsiåusangmata. iliniartitsi-
ssordle avdla OKaloKatikuminavigsoK
åma nalunaeKutap akunera tåunar-
piaK atuartitsingivfeKarpoK, mardluv-
dlutigdlo misigilerput Kalåtdlit-nunå-
ta radioatigut atuartitsissarnigssaK
OKatdlisigilivigsimavdlugo, nalunae-
Kutavdlo akunera atuartitsivfigingisåt
Kångiungmat kukunersiordlugit nar-
Kigssugagssaugaluit nikeriångitsorsi-
måput. tåuname nalunaeKutap akune-
ra atuartitsivfigingisaK maungåinar-
nerpoK? — ila imaKa nåme. iliniartut-
dle atuagagssiornermik sungiusardlu-
tik agdlauserissait aKagumut inertug-
ssåuput, téssalume avdlatut ajoma-
Kingmat poKåtamut ulivkåjussaverér-
simassumut imiuteriardlugit nalunae-
KutaK pingasut erKarilerålo iliniartit-
sissoK Salomonsen angerdlamut aut-
dlarpoK kukunersiuisavdlune aKagu-
mutdlo atuartitsinigssaminut piarér-
sariartordlune landshøvdingeKarfiup
agdlagfianit usorutdlutik silémut Kig-
simigårtunit arajutsineKarane: „taku-
viuk? soraerérpoK, uvagutdlume arfi-
ningortinago soraerunarata." aso na-
lugåt! uvfamåssa nangmingneK nalu-
naeKutap akunere mardluk uvdloKer-
Kasiuårnikorssuvdlutik.
ardlåne silageriarångat Salomonsen
umiårKaminik „uvalikorsiortarpoK"
suliagssanilo atuartitsinermut tunga-
ssut taimailivdlune unungnigssånut
utarKisinartardlugit, kisiåne uvdlume
tamåkissukasiugame tamatumunga tu-
ngassumik erKarsauteKarfiungilaK, å-
mame unugo atuartitsissugssauvoK
(aftenskole) iliniartitsissutdlo atautsi-
méKatigissugssauvdlugit.
åligoK „inuvdluatårneK“.
kisiånime imaKa unuit tamaisa ili-
niartut agdlagtarissanik suliåinik ku-
kunersiugagssaKarneK ajorpoK, aften-
skolemilo atuartitsiviussarane åmalu-
me iliniatitsissut taima atautsimiku-
latiginaviaratik — taimatut isumalior-
toKarunarpoK. taimåiporme, kisiåne
tauva imaKa avdlanik såtagssaKarpoK.
unuit ardlåine Salomonsenip iliniartut
oKalugiarfigissagssarissarpai „pingor-
titarssup avatangissivta ukiune untri-
tiligpagssuarne påsineKariartorfigine-
ranik“, unuk avdla radiokut atuartit-
sinigssaK piarérsarfigineKåsaoK, uv-
dlorme avdlame iliniartut arssåunerå-
ne iliniartunut dommeriusaoK, unuk
avdla angajorKåt atuartunik mérag-
dlit atautsiméKatigineKåsåput, unuk
avdla kulturudvalgime atautsimmeKå-
saoK, iliniartitsissordlo Salomonsen
danskit kalåtdlitdlo oKausinik åssi-
gingmik atuissugame OKalugtigssatut
nugterissugs,satutdlo piniarssårineKar-
tuartarpoK. pivdluarnartorsiortaKaoK
unukut aKagumut isumagissagssaKar-
figivatdlångisamine pujortautine ku-
koriardlugo atuagagsslat atuagkatdlo
atuartitsissutiminut tungassuteKartut
avisitdlo atuarsinaussarångamigit —
soKutigissaminut tungassutigut uv-
dlutdlo nagsatarissåinut malingnausi-
naujumavdlune, taimalo inusugtut su-
t nukagpiaratsia-
lak perortugssaK,
tåssauvordlo ili-
niartitsissut „inuv-
dluatårutigssais'a“
ilåt.
iliniartitsissut
»inuvdluatårneratdlo« . . !
6