Atuagagdliutit - 29.08.1958, Blaðsíða 5

Ilulissane sulivfigssualiornigssamik
umiarssualiviliornigssamigdlo pilerssårutit
----------------—■-
agdl.
afdelingsingeniør
PALLE JENSEN
-__________________j
Uulissat ukiup Kåumatai antaneK
mardluk tamåkerdlugil aulisarnermik
ingerdl atitsivf igssandvigsunerat ta-
manit ilisimaneKarpoK. tairaåitumik
tupingnångilaic rejenut sulivfigssat
Kaleralingnutdlo sulivfigssat tåssane
inigssineKarnigssåt ukiut ingerdl ane-
råne soKutigineKariartuinarsimang-
mat.
sulivfigssat taimåitut .angissusig-
ssåt, ånrigssunigssåt, sume inigssine-
Karndgssåt, il. il. pivdlugo påsiniai-
ssugssamik 195C-ip nålernerane Den
kongelige grønlandske handel ud-
valgiliorsimavoK aulisarnermut tu-
ngassunik påsisimassalingnik tekni-
kerinigdlo ilaussortaKartumik. ud-
valgiliaussup pilertoKissumik isuma-
Katiglssutigå aulisagkanut sulivfilior-
nigssaK umiarssualiviuvdlo åndgssu-
nigsså ingmingnut ataKatigigdluinar-
tut, tåssa talitarfiliausinaussut ti-
må’tungåtdlo sulivfiliagssat inigssi-
neKarnigssanut angnertumik suniute-
Kartugssåusangmata.
Ilulissane umiarssualiviusinaussut
itissusinik ilisimassat angnikenissut
ama nunap Kåvata pissusinik ilisima-
ssat ilåinakussut tungavigalugit tali-
tarfigssamut inigitineKarsinaussutut
erKaineKarsinaussut pingasut ud-
valgip tikuarpai, tåssa nåparsimaviup
kangerdliumarnga (K’avdlunårmiut),
Påtauvfiup nua KuerssuaKarfiuvdlo
nua. tåukunanile pissutsit KanoK ine-
rånik ilisimassat angnikitsuinaungma-
ta udvalgip inåssutigå piukussineK na-
lorninarungnaersikumavdlugo taine-
Kartut pingasut pendgsårtumik mi-
sigssortineKåsassut.
misigssuineK civilingeniør Frank
Engelundimit (GTO) 1957-ime au-
ssaunerane ingerdlåneKarpoK. tåussu-
ma Ilulissat sivisumik najordlugit ta-
litarfiliorfiusinaussut sulivfiliorfiusi-
naussutdlo misigssorKigsårpai. misig-
ssuinerit tåuko ernmaK påsinarsiti-
pat Påtauvfiup nua sarKumivatdlår-
nine pivdlugo atorneKarsinåungitsoK.
K’avdlunårmiut kangerdliumarngata
itissusia nåmagkaluarpoK imavdlo
narKa kisarfigigdlune, kisiåne nunatå
Kuerssualiorfiunigssamut sulivfig-
ssualiorfiunigssamutdlo atorsinåungi-
lax, tåssa nunap ilua samungarssuaK
„nateKarnane" Keriuåinartungmat. ki-
salo åma imarsiornermik påsisimassa-
lingnit OKautigineKarmat angatdlati-
nut mingnerussunut orKuivfilugtu-
ssok tauva piukusimassaugaluaK tåu-
na isumåkiginarneKarpoK. tåssalo piii-
kunartot amiåkugilerpåt Kuerssua-
Karfiup nua umiarssualiviup kanger-
dliumarnganltOK imarlakitsoK nunå-
talo periarfikitsoK. kangerdliumar-
nguvdlo tamatuma ajoKutaisa åma i-
lagåt erKumitsumik umiarssuarnutdlo
tåssanitunut najumagsimanarsinau-
ssumik ilanikut imap pissuserissarta-
ga månåkut Ilulissane umiarssuali-
vingmut tungassumik pilerssårutåu-
ssunut atåssuteKardluinarmat ernar-
torneKalartugssaK.
pissuseu erKumitsoK tamåna låssau-
vok umiarssualiviup imå arritsumik
åpariartortardlunilo Kagfariartorta-
lersarmat, minutit arfineK mardluk i-
ngerdlaneråne atausiardlune taimaili-
ssardlune. sumik malungnartumik su-
juleKutaKarneK ajorpoK uvdlumikut-
dlo pissarnerminit Kanga såkorlune-
rusimagaluardlune. sordlo OKalugtua-
rineKai-poK 1930-kune „Gertrud Rask“
umiarssualivingmititdlune imap taima
åpartårdlunilo Kagfartårneranik så-
kortoKissumik nalautaKarsimassoK, i-
mavdlo åparulornerane narKanut tor-
dlungnermine angnertumik ajoKuser-
simassoK. taima imap åpartårdlunilo
Kagfartårtarnera ukiune kingugdlerne
såkukinerujartorsimagaluartoK tai-
måitoic suniutigisinaussai sumiginar-
neKarsinåungitdlat, tåssame uvdlume
pissarnerminit såkortunerussumik pi-
ssuseKalerKigsinaungmat. umiarssua-
liviup imartåta taimailissarnermine
suninere umiarssuarnut navianarung-
naérsitdlugit akornusersinaulertina-
git soruname tåssane talitarfiliornig-
ssaK erKarsautigineKarsinåungilaK. —
taimåitumik imap taimailissarneranut
pissutaussunik påsiniaerKigsårnig-
ssaK påsissatdlo tungavigalugit tama-
tuma suninere KanoK iliornikut såku-
kitdlilerneKarsinunersut misigssuine-
rup ilagissariaKarpå pingartoK.
naitsumik oKautigalugo misigssui-
nikut tamåna ima navsuiautigssarsi-
nexarpoK:
Ilulissat kangerdluata KinguanlpoK
sermerssuaK igartartOK 7 km angu-
ngajagdlugit silissuseKartoK 500 me-
teringajangnigdlo portussuseKartoK.
sermip sinå imamit pugtatineKarpou
ulernassume ulingneratigut »umut na-
KineKarnermigut angisorssuåkutår-
dlune navdlortartoK. navdlornertigut
taimåitutigul sermip OKimaeKatigig-
sågkatut inerigalua inardlertarpoK
aulalerneratalo imaK såkortorssuar-
mik pissuseuatigingmik aulagsagtitar-
på. taimailivdlutik magdlit pingortut
Ilulissat kangerdluatigut silåmukar-
tarput ardlåtigut ikånerssuarmit iluli-
ssat ikardlerarfigissartaganit Ilulissat
tungånut utersårtineKart ardlu tik. u-
miarssualiviup pissusia pissutauvdlu-
ne tinuanerssuit taimåitut pulaner-
mingne såkortusisineKarsinaussarput
KuleKutaK ldviaråine ingminut ape-
rerKajånångitsungilaK: ilumornerpa,
imalunit ingassagtajårinerunerdlune?
uvangale isumaga maligdlugo OKaru-
mavunga ilumortussoK. taimalo isu-
maliutigissarsimassara neriugdlunga
arnaKativnit, avdlanitdlume atuartug-
ssanit påsinerdlungneKåsångitsoK ag-
dlåutiginiaraluåsavara.
Atuagagdliutit sarKumerångata ne-
riugtarsimagaluarpunga kalåtdlit ar-
narpagssuit ardlånit agdlautigingnig-
toKarsimanigssånik, månale tikitdlugo
sujumuisimångilanga. (kisiåne avisér-
Kane KaKutigortugaluartumik sujumu-
Katsiarlarpunga). suna pivdlugo A-
tuagagdliutinitoKartångila, tåssalo
taimåituåsanerpa? akornavtine-una
oKautigissagssaileKinaKinersoK? ar-
nat akornåne suliniarneK ajornaeKine-
rame. taimåingikaluarpoK. tåssale-u-
na sarKumiussiniarneK kissiginermit
tutsiutoKartångitsoK. taimåikuvtale
suna kingunerisavå? Kåumarsainiar-
nerup tungågut angutit kisisa isumav-
dlutigiuåsanerpavut ingmivtinut nu-
kagsåinardluta? taimåtut ingerdlania-
palarneK anigorniartariaKarpoK. ima-
Kame ukiune aggersune kalåtdlit ar-
nat eKinganerulerumårput, sariiumiu-
ssiniarnerup tungågut kisslneruler-
dlutik. manamitdle oKilisåuniartaria-
lcarpavut, sunalunime imåinau nåmag-
sineKarsinaussångingmat. ingmivti-
nut påseKatigigkiartusaguVta kissing-
neK piungnaerdlugo Atuagagdlitit ar-
nanutdlo autdlakåtitsissarneK aviiu-
tigssauvdluarput.
arnanuinaunerussunik autdlakåtit-
sissarneK pivdlugo kingumut Kivia-
lårta. radiofonip atulernera kigdliga-
lugo umåssuseKalernerussutut ouauti-
gineKarsinauvoK, nauk sule amigaute-
Kartutut oKautigineKarslnaugaluartoK.
nuånernerungåsagaluarporme arna t
nangmingneK isumamingnik ilånguta-
Kartaraluarpata. KinuteKårtoKarpåme
Kularnångitsumik sumiginarneKarna-
viångilau. taimatut autdlakåtitsissar-
neK tåssausoråra arnat ingmingnut
påseKatigingnerunigssånul aviuitig-
ssauvdluartoK. sinerissamine arnat i-
erKartorneKarérsutut såkortutigissu-
mik kinguneKartumik.
tamatuma sunissarneranut igdler-
sutauniartugssaK nalerKiinerussoK tå-
ssaussugssauvoK umiarssualiviginiag.
kame pissutsit avdlångortinigssåt,
taimåitmnigdlo sujunersfitigineKarsi-
mavoK kangerdliumarngup KerKata
migssågut avalagsårsimassunik mar-
dlungnik nuniuineKåsassoK angatdla-
tit aulisariutaussut 40 m migss. av-
lcutigssaKartinardlugit. påpiaråkut
nautsorssuinerit sujunersutip tamatu-
ma tungavigissai ersserKigsauteKarti-
nerujumavdlugit Danmarkime civil-
ingeniørigssat iliniarfigssuåne (Dan-
marks tekniske Højskolerne) umiar-
ssualiviuliniagkap åssinganik sanav-
dlune misiligtaineKarsimavoK taimai-
liornikutdlo takuneKarsinaulersimav-
dlune nuniuugagssat mardluk sanane-
Karneragut imap åpartårdlunilo Kag-
fartårtarnera kangerdliumarngup i-
luane tamarme mikingitsumik såku-
kitdlisineKarumårtoK.
misigssuinerit tungavigalugit umi-
arssualiviliornigssap sulivfigssualior-
nigssavdlo KanoK sananeKartiniagau-
nera titartagkåkut mauna ilångune-
Kartukut takuneKarsinauvoK. titartag-
kame tåssa nuniugagssaK avalagsår-
liniagaKarsimassut iliniagaKarsimå-
ngitsutdlo siåmakåsimåput ilisarisi-
mångeKalutigdlo. — Atuagagdlitutdlo
sarKumersuarput KårsitdlarfeKaratik.
Kå, isumase kissigase sarKumiutar-
niarsigik, påseKatigigkåine aitsåt su-
jumukariartornartarpoK. -— nanger-
Kigdlaralo taima nangåginaruvta su-
na kingunerisavå? nunavta nikanar-
sautåtut isumaKarfigissaulisanerpu-
gut? någga, sapingisarput tamåt sule-
Katauniartugssauvugut. nalungilarput
inuiaKatigingne arnat suliait KanoK
pingåruteKartigissut. ima OKåinardla-
nga: ilaKutarit arnartaKångitsut ilua-
mik inusinaussångitdlat. taimåitumik
arnaussugut ukutdluisårneK pigiuar-
niadtariaKarparput, mingnerungitsu-
migdlo isumanik navsueruteicartarneK
ilalivdlune akerdlilivdlunilunit. tai-
mailiornerme iluaKutausinaussarpoK.
tusalerdlugit nuånårtunångitsortå-
ngitdlat nunane avdlane sordlo græ-
kerit nunane arnat sapitsut piginau-
nertutdlo.
kisalo tusartåinarparput nunavtine
nunaKarfingne ardlalingne „ningiut
peKatigit“nik taiguteKartunik peivati-
gigfeKartOK. ukioK nutåic autdlarti-
kångat tusarnartaujungnaitdlåraoK
nunaKarfingmigoK tåssane ningiut pe.
Katigit sinerissame ningioKatitik u-
kiortåme pivdluarKuvait. taimatut tut-
siutarneK ajungikaluaKaoK, tusaivut-
siatåginangajangnertutdle isumaKar-
figerKajånartarpoK. måna aperKutau-
lersarame ukiuvmila ingerdlanerane
KanoK iliortarsimåpat, diskussione-
Kartarsimanerdlutik (oKaluserissa-
Kardlune OKatdlinen), generalforsam-
lingeKartarnerdlutik, OKalugiartoKar-
tarnerdlune s. i.: ilaKutaringne arnap
suniutigissartagai nåkutigissariaKa-
gailo. Kitornat perorsarneKarnerat. -
nalivtine arnat inusugtut. avdlarpag-
simassoK avangnardleK ilånguneKar-
simångilaK. titartagkame takuneKarsi-
nauvoK avalagsimassungordlugo nu-
niugagssap kujatdliup ilå aulisariuti-
nut talitarfigtut atorneKartugssåusa-
ssok amalo miniugkap ilua tungå a-
ngatdlatinut mikissunut silatå tungå-
lo umiarssuarnut nautsorssussåusa-
ssok. sulivfigssualiagssat Kuerssua-
Karfiup nuanitiniarneKarput tåssani-
lo Kaertiternerdlukut avalagsårsima-
ssumik nuniugagssamut atorneKåså-
put. umiarssuit talitarfigssåt åma nu-
niungåtsiagagssåusaoK, miniutigssat-
dlo timånit piarneKarneratigut tali-
tarfiup taimå atorfigssaKartitdluagka-
mik initunerulersineKåsaoK.
sanaortugagssanit titartagkame ta-
kuneKarsinaussunit sulivfigssuaKar-
figssap inigssåta nalerimagsarnera
nuniugagssaK avalagsårsimassoK ku-
jatdleK tunungmutdlo igdloKarfiup
Kencata tungånut avKusiniagssaK u-
kiormåna autdlartineKarsimåput. i-
långutdlugulo taineKåsaortaoK ime-
KarfiliornigssaK sulivfigssualiagssa-
me pingitsorneKarsinåungitsoK ukior-
måna ama autdlartineKarsimangmat,
kisalo uliausivit sulivfigssualiagssa-
nutaOK atavdluinartut sujornaungmat
suliarineKarsimangmata.
ssuitdlo, ilame OKaluserissagssaileid-
nartåsångeKaoK. taimatutdlo ningiut
tungånit ingerdlasimanermik tusåsa-
galuaråine tugdlusimårutigingitsugag-
ssaunaviångilaK. taimailiusavdlunilo
Atuagagdliutit avKutiginiartariaKar-
put. Atuagagdliutime arnanut tunga-
ssoKångipatdlårtaKaut!
nalivtine arnat sågfigssaileKiung-
naeKaut. arnanik iliniartoKartalerpoK,
ningiugssanut atuarfeualerpoK, arna-
nut sulivfigssarKigsoKaleKaoK. kisalo
arnanut ilaussortauvfiusinaussunik
peKatigigfeKarpoK. sujulivtinume na-
lerKiutdluta sågfigssaileKingeKaugut.
puiortariaKångitdlatdle nuånårniutit
akikeKissut (imåipoK kingunigssaKar-
piångitsut) nåpitagssauleKingmata
ardlalingnit tåmarfigineKartåinartut.
pingårtumik inusugtuarKanik sorKu-
saitsungortitsisinaussut. tamåkununga
ornigukajugtut Kavsitigut inup inune-
ranik erssersitsigajugtarput. •— ar-
natdle-uko pingårtumik inusugtut na-
magtordlugit nuånårtunångitsorneK a-
jortut uvdlunerane igdlume suliagssat
suliarisinardlugit unukut angerdlar-
simavfingmingne erivigsisimårtut
merssorujortut, imalunit atuagkanik
iliniutausinaussunik atuartut asule
tarferujuginaratik. tamåkulo åssigi-
ngitsut takordlulerdlugit iluvne er-
narsautit uko kåvitualersarput:
„isumaliulerpunga arnaussutut ilav-
tut, sulisinautitaussunga inusugtoKa-
tivtut. piginauneK pigissara atordlu-
arsinauvdlugo, tamåname sulivdlunga
saruumigagssaråra — peKatiginavér-
dlåka arnat eKiasugtut, ikingutigssa-
rilåka arnat isumagigsut, susaungame
arnauguma suliniartåsananga ingmi-
nut ilatserdlunga, eidasugtiivdlunga?"
kigsautiginaKaoK arnat avdlat isu-
mait tutsiukumårtut. pissugssauvugut
nunarput igdlersusavdlugo, såkutigut
pinata, oKautsitigutdle. Kanortordlo
sujunigssame arnaussugut suliniarner-
put umåssuseKarpalulerniarile nunav-
tinut atarKinautauvdlune.
Magdalene Heilmann.
realskoleelev
kalåtdlit arnat Kaumarsainerme
sule gataoricarpatdlårput
5