Atuagagdliutit - 29.08.1958, Blaðsíða 22

MERARTAVTINUT
inunerup sarfåne
oxaluasårpånguaKarpoK Atuagag-
dliutitigut Avangnåmiuerningulersu-
kutdlo landsrådit iliniartutdlo KanoK
pissarnilerssårutåinik. taraåko atuar-
dlugit tusardlugitdllo Kungujulångit-
sorneK ajornartarpoK pingårtumik
tåuko akornånitarsimagåine. månalo
OKalugtutilårniarpavse ajortitagssar-
siornanga, pisimassut igpagssan pisi-
massujungnaerérsimangmata.
taimane iliniartut Nungmitut ajo-
xitigssanik taineicartarput. asulo uva-
gunguåkuluit ukiunik iliniarfigissag-
ssavtinik nalårsinerdlioKaluta tåssa
sorssungnerssup sujugdliup ukiuinik.
taimane Amerikap paornarpagssue
tupautailo nåmik. értat agfakut kisi-
mik imana vitamineKarnersiugkat.
taimane iliniartut atissagssarsiute-
Kartarput ukiumut koruninik Kulinik
sunauvfale Kanganit angnerssuångor-
simassoK -uvagutdlo pimanernut ilåu-
ngitsugut sorunalime pikalulerugtor-
fivta nalåningmat amigarissaraluaKi-
lavut. ukiorssuardle atuarfik Kångiu-
teriatdlarångat niuvertOKarfingme —
avdlanilume — sulissariatdlarångavtn
uvdlormut 1 krunerssuarmik arfiner-
mit arfinermut akigssarsissardluta
nuluvut Kangale ilåverukalugtuartå-
nguarsse.
ilane Rangerdluarssunguamut pat-
dliarsimavugut .palaseKarfiup umi-
atsiarssua Angmagssalik umiaussar-
ssuardlo „Unerivfik“mik taissagarpul
angatdlatigalugit. unauvigssuarpul
„store ocian“ sorunalime TJnerivfig-
ssuarmipoK inuit tåssanltut amerdla-
nerungmata imaKalo nerdleritune-
ruvdlutik. pivfigssavtinut ingerdlatit-
dluta sanilerériardluta iporssukalua-
rångavta ajornaKaoK Unerivfik ki-
nguartuåinartarpoK, igdlua’tungåne
ipugtut sångineroriartut sujumut i-
ngerdlanerunane sanimut pinerussa-
rame.
taKuarfivut igdlerfit igfianik timiu-
ssiångortartunik ulivkårput suaussa-
rujugssuarpagssuitdlo ånoråminernik
portugåuput. nunagssikavta unorér-
måme tupertiteriardluta aKajarKuvut
imerdluariardlugit inakåvugut — su-
mut inartiternerpugut -— soveposit
tæppitdlo nalugatdlaravtigit. axagua-
ne Kangerdluarssungup patdlé nut-
sugdlugit, ulimavdlugit pilagtortar-
dlugitdlo åmut agssakautitariardlugit
avaleKutaiariardlugitdlo tåssa anagu-
mut usiliugssagssavut namagsoriler-
pait. piarérdluåinariardluta tupeKar-
fivtinukarpugut. patdlitdlo nåtitarna-
Kingmata åsit nulukasivut Kulaerdlui-
narsimåput sunale ajorlugssaK. sule
lårsiångingmat ilait kuånilerissut
tingmiålunguanigdlo pissaaartarto-
Karsimariarmat supiliordlugit suname
sanik.
iteriardluariardluta usilersordluta
aKaguane tikivfigeraussaungmat a-
ngerdlamut autdlarpugut. kisiåne ta-
Kussavut sule amerdlanaut, sivnerilo
tikikuvta utertitagssarisavagut. —
taimåitoKåsångilaK. — silagigdluinar-
POK Ulåjugdlo lulagfigeKaoK tåssane
nungutårsigatdlaKisa. taKussavut Kav-
dlunåminmåuput pisiniartingmiutor-
Kat lupingnångivigsut tåssa suaussa-
rujugssuit _ timiussiatdlo tarnuteKå-
ngitsutdlunit. tamaisale nungusang-
mata igsianeic ajornarsingmat pat-
dlordluta Kaersumut suaussat kueri-
ardlugit alugtortarpavut orKavut
augpitdlersitdlugit. ocianilo naggatå-
rutigeriardlugo erinarssuatåK Nung- ■
mut ikålerpugut igdluatungatigut
tugdlérsimårtaråtigut tipigigpiångit-
sumik. — tamåssa ernaimassat alia-
naitsut ilait.
iliniartungoravta ukiut sisamåne
nerissavut ajortut sule tåssane ajor-
nerulerput. suaussårKatdlunit nig-
dlertumik — trykkogeril atornagit —
KalangneKartaleramik tåssame pugu-
taussap naraane suaussartai ersser-
KigtaKaut Kajuat imlnaviussarame. ér-
tat agfakut sukuligkat aKajarKuvdlu-
nit uningatineK sapilertalerpait må-
ssa nerilernivtine tugsiakavsagtara-
luartugut. kisa marse KåumataulersoK
iliniartut 2/3-lé migssiliordlugit su-
kulupulerput. — autdlarKautåne ig-
dlautigineKåinaraluarput pigalugtui-
narmatale peraigsut K’åKaliamut Ka-
ngermutdlo aimåtineKarput agpanik
avdlålunguanigdlo piniartiniardlugit
ajorpatdlåt pei'Kigsautigissagssåinik.
ajunginerussugut — imalunit mav-
tunerussumik aaajarugdlit — issip a-
tåne OKortorssuaKångikaluardluta ilå-
tigut Kangermut ånagiarpugut. tåssa-
lo Kangermut periaravta atuarfik —
atå OKalugfik — inigssivfigårput. a-
tuartut atuarungnaersitdlugit. igar-
Karnialeravtalo tamavta anértariaKar-
pugut — tamåké persoralårtukasik —
kissarssfitå singasimanerdlune silå-
muinavigssuaK pujormat. mauvårtu-
nik sinigfeKångikaluarpugut kalålimi-
ninguanigdle tamussertaleriaravta
måssa isse sordlo aussarigssuaK. ta-
måssa tamavta ugpilersorsimavugut
Kangermik agpaligssuarmik.
uvdloK angerdlarfigssarput aula-
jangerne_Karérsimangmat niggeraluaa
autdlarninarpugut. sunauvfa K’åaali
armiortavutaoK taimailioraluardlutik
ajunångajagdlutik atautsimik Kajau-
ssortaKartut. uvagutdle avalagsåra-
luardluta orKumut K’aKup igdlukasia-
nut ånagiarpugut silamiginåsagalua-
ruvta umassoKarunaraluarata. Kuja-
nardle aKaguagukut tikikavta mulu-
nivtinik OKalorujutitingitsugut måssa
tikilernerput Kununermik ilaKaréra-
luartoK. — sukuluportut iluagtimiput
ilaisale inunertik tamat taimailisima-
nertik icajangnarsissutigisimavat. —
taimåitul eriiaimassat nuånivigsungit-
dlat.
Nungmiut nalungilåt igdloKarfing-
mik Kanon agdliartulertorsimåssusia.
taimane igdlut katimassuput „Nar-
ssarssuaK" igdloKångivigdlune. Nor-
dlernukarniaråinilunit K’apiarfiussåK
avKutigissariaKarpoK ukiugaluarpat
aussaugaluarpatdlunit. aussammilo
NarssarssuaK masarsuinavigssuvoK.
ukiukut uvdlut ilåne — uvdlup Ker-
Kanut nerisimaguvta tamussersimå-
ngikaluaruvtalunit aperKutaunane na-
lunaérKutaK atausen suliartortugssau-
ssarpugut sulerérniariardlutalo atua-
lerKigtardluta. — åsit értat agfakut
sukugdlit KalangneKångivigsul neri-
ssaråvut. tugsiaraluarpunga kingu-
mutdle utertarput. tåssalo arfernup
tungå sugssajtångilanga taimanikut
aitsåt kuartisissugssauvugut sukutdlo
arfinigdlit. tåukualo ilait aKago uv-
dlåkugssamut torKorneKartugssåuput
soKångitsumik titorneKåsångigpat. —
ajomaxingmat Rujukåmut OKariar-
torpunga mardluk tungånut autdlai-
niarumavdlunga aKigsseKarsinauvor-
me. — ja, versko.
sisorauserdlunga iliniarfigssuax sår-
Kiitdlugo autdlarpunga tingmiarsiut
pingasunik imagssalik nangmagdlugo
isumaliutigåra: Thulimiginarsimaga-
luaruvit mana angalassutul piniartu-
tutdlunit inugaluarputit timiussiap
kuartia soKångitsoK nalunaerKutap a-
kunere tatdlimat aitsåt Kångiugpata
pissagssat isumaliutiginago. taimak
isumaliussårtunga nåka nivdlerånga-
mik igpagssardle imaKarsimångina-
magaluartunga sukonångitsumik ig-
dloKångitsumigdlo. Såmuilip Kutdli-
lerfiata tungånut ingerdlavunga seKi-
narik issip pianik seiærnup nalånut
Kivdlertut uvdloriaussånguit nåkåu-
ssut. ila alianåikaluåssusia silåinarig-
dlunilo taimåituinarnik umåssuteKar-
sinaugåine.
KingartånguaK atuatdlagdlugo su-
junivne takulerpara ukaleK - taimåi-
sinåungilaK. taimåitorme autdlaisiga
imerpara, Kimåvdlune åmut autdlar-
poK ukaligssivdlune sukanane — ta-
mavikasiat itérpara - uningauvångu-
arpoK. serKoramalo nerfalanerpoic
patdlunganerpordlunit. tåssa ilimagi-
nago ukalerlupalårssuvunga tåssame
tiguvara. tamåna peKarunaiungmat i-
ngerdlaviga nanginarpara. månalo
naKiteriviup naligigunagåne takuler-
påka aKigssit' mardluk. imagssåka
mardlungmata enika pavfale. taidg-
ssoravkit alåkarniutå Kangale tape-
rérpåka. ungatånilo avdla alåkarpoK,
tingingitsortordlo ilångupara. imag-
ssåka amerdlanerugaluarpata ila Kav-
seråsagaluarnerpunga uvdloK tåuna
perdlilerneK — nikaneK månale ai<ig-
sserssuit pingasul ukalerdlo 50 ørilik.
ila Nordlit avKutåninanga Kilangmi-
sorilerpunga.
aussåkut Kajartuartarpugut tikerå-
ngitsortugut. organikut sujornåne ta-
serssuan sungiusarfigerKårtarparput
makitapajugsinångoriardlutalo Nup
såne nangitarpugut. ilåne tasamunga
nugtut ilåt kingusimavoK erninardlo
tikineKardlune. sujuligtaissuvtalo ili-
niartut ilåt avangnåmio aperisimavå:
kingussup suna perKUtiginerå. tåu-
ssumalo avangnåmiorpaluvigdlune a-
kisimavå: „itine-una årKeriaraluar-
dlugo makitartoK.“ sujuligtaissoK alå-
ngåtdlåinarsimavoK oKautsit atsikå-
nersut OKausererKussånginamigit.
tusarnårtutit Kasussilerpagit. tai-
måitunik tusarKigkusugkuvit nanger-
Kigkumårpunga.
Hendrik Olsen
Kodak Retinette I, 24x36 mm
pingasunik linselingmik issilik f: 3,5/45
mm — ungasissutsinut 1 m-imit sumor-
ssuaK. åssilivdluartartuliaK 1—1/500 se-
kuntinut klsalo B. ingminérdlune åssi-
lissutitalik, filmilo tugdligssaK piaré-
réraraoK.
RETINETTE I angnertUnik takung-
nlssutauslnaussumik ujardliuteKar-
Pok åssiUssat pingasunik teKertzu-
lingnik Kaumassunik kigdlileme-
Kartardlutik.
erssarigsunik åssiliumaguvit KODAK
filmisiniarit.
Kodak
Kodak Retinette I, 24x36 mm
med trelinset antirefleksbehandlet
Schneider-Reomar f: 3,5/45 mm. Af-
standsindstilling fra 1 m til uendelig.
Synchroniseret Compur-Rapid-lukker
m. indstillinger fra 1 til 1/500 sek. samt
B. Indbygget selvudløser. Hurtigoptræk.
Retinette I har stor billedsøger med
lysende billedfeltramme.
Få klare, skarpe billeder. — — Køb
KODAK FILM TIL DERES KAMERA.
kungikunut niorKuteKartartoK
GULD KARAMEL
— sukulåmik igdlingnartumik KagdligaK
— med lækkert chokoladeovertræk
22