Atuagagdliutit - 29.08.1958, Síða 6

KinuvigineKarsimavunga tamåna
pivdlugo mauna OKauseitalårKuvdlu-
nga. soruname agssortutigineKarsi-
nauvoK taimailiornigssarmit pissug-
ssaviussutut issigineKarsinaunersu-
nga, suliagssaK tamåna ajornakusor-
tOK nuåningeKissordlo, nakorsat su-
liagssånut tunganerunane, inoKatigit
iluåne suliagssanut tunganerungmat.
manna OKauserissagssåka ilåtigut pi-
ssutsinik erKartuinerlnåuput, ilåtigut-
dlo ama uvanga nangmineiv isumaga
nalunaerutigisavdlugo.
uverssagkat pårinerdlugkat.
Kalåtdlit-nunane uverssagkat na-
noK amerdlatigissut erniussarnersut
erKorKigsårtumik OKautigisinåungi-
lara, påsissutigssaussuldle nåpertor-
dlugit isumaKarnarpoK inungortut ta-
marmik 25 pct-é uverssagaussut suli-
lo nunanarfit ilåine amerdlaneruvdlu-
tik. — 1955-me Kalåtdlit-nunane ta-
marme mérKat 1245 inungorsimåput,
taimaingmatdlo mingnerpåmik 300-1
méraK anisInarneKarsinåungilaK. nu-
naKarfingne ardlaligpagssuarne nå-
parslmavit mérårKanik ulivkårput,
mérKat tamåko angerdlartikaluaråine
ajornerussumut åneKåinartugssaung-
mal inunerat navianartorsiortineKa-
lerdlune.
2. uverssagkat ikilisinaunerdlutik?
mérKanik pårssivigssal landskasse-
mi t sanatlnenartugssat inerpata —
mérKat nåparsimavingne pårineKartut
saniatigut — méncanut 300-nut paor-
KingnigfeKalertugssauvoK. inånåkut
landsrådip atautsiminerane åmåtaoK
sujunersutigineKarpoK uverssagagdlit
iluamik inigssaKartitsingitsut anger-
dlarsimavfeKalernigssåt, Smålo uvdlu-
kut mérårKanut pårssissarfeKalernig-
ssaK sujunersutigineKarsimavdlune. —
KanonniåsingoK taimak, ila taimatut
ingminut apererKajånångitsungilaK.
Danmarkimut nalenduldlugo mérKat
taima amerdlatigissut angerdlarsi-
mavfingnilersugssat ei-Kaivdlugo tår-
taussarmat. misingnarpordle taimatut
ilitsersuneKaraluarneK mingnerpå-
migdlunit iluuKUtausimångitsoK.
tamåko erKartortitdlugit gonorrhoe
tikingitsugagssåungilaK kinguågssior-
nermut tungassutigut inuit Kanon; pi-
ssuseKarnerånik, angnertumik takutit-
sissungmat. ukiut tamaisa gonnorrho-
ertarlut amerdlartuinarsimåput, mii-
nåkut Danmarkimut pissutsinut naler-
Kiutdlugit tupingnåinartumik amcr-
dlåssuseKarérdlutik. nakorsaicarfit i-
nukinerussut ilane aussarmåna julime
gonorrhoertut 75-usimåput. tupingnå-
ngilardlume nakorsat Kasussarmata i-
sumaKarKajålersinauvdlutik taima nå-
pauteKartut katsorsångitdluinaråine
åssiglnåsagaluarå. tåssalo ama avå-
ngunaKutå mérKat tunitdlangneKar-
tartut amerdliartulnarunarmata.
landsrådep sujuligtaissuata taivå ni-
viarsiaraK Il-nik ukiulik ardlaling-
nik tunitdlaisimassoK. uvangalo tamå-
na naliingilara, ajoraluartumigdlo o-
Karsinauvdlunga mérKanik avdlanig-
Kanormiuna uverssagarpagssuit... ?
nakorsaunerup Preben Smithip — uverssagkat landsrådime OKatdlisigineicarnerånut
tungatitdlugo — uvdlune kingugdlerne taissariaKarnerussune OKauserissai
uverssagaussugssauvdlutik. pissaria-
Karunångilam tamåna inoKuligingne
suliagssat tungaisigut Kanoic påsissa-
riaKarnersoK angnertunerussumik er-
Kartusavdlugo. mérKat tåuko tamar-
mik soruname pårineKartugssåuput,
anånaussuvdlo mérKane iluamérsumik
nåkutigisagpago, inutigssarsiorniar-
nera ‘ ajornakusortungortugssauvoK.
Smame arnat inusugtut uverssaga-
Kartut sulinigssåt, inoKatigit tunga-
nit pingitsorneKarsinåungilaK. anå-
naussoK uvdlukut sulissåsagpat mérå
pårineKartaringilaK avdlanitdlunit
pårineKartariaKardlune. soruname a-
merdlanertigut anånaussut sulisitdlu-
git Kitorngait — arnat tåuko angajor-
Kåvinit ilaKutainitdlo pårinekartara-
luarput, taimailiornigssardle amer-
dlanertigut ajornakusortarpoit arnat
inusugtut ikigtungitsut ilanikut sisa-
mat tatdlimat anguvdlugit uverssaga-
Kartarmata. amame ilanikut ananau-
ssut uverssagagdlit ilagissaKartångit-
dlat, imalunit arnal inusugtut uver-
ssariartut angajorKåmingnit ajagtu-
gaussardlutik, taimaingmatdlo uver-
ssagagdlit, uverssagkatik pitsaussu-
mik inigssaKartinagitdlo namagtumik
pilersorsinaussarnagit. anånat dagj-
ssaKångitsut angajorKåmingnigdlunit
tununcKarsimassut mérKatik Kimag-
dlugit sulissarångata Kitorngait amer-
dlanertigut pårinerdlungneKartaKaut.
taimailissoKartitdtugo una utorKatsi-
ssutaussaraluarpoK, mérKamut akili-
utåinarmit anånaussup inussuteKar-
sinåunginera. tusardlugitdle avangu-
nardlutigdlo KiåuminåinaKaut anå-
naussut amerdlavatdlåt utorKatsissu-
tigssaKångivigdlutik ingassangmik
mérKamingnik pårssinerdlugtarnerat.
nakorsat nåparsimassunigdlo pårssi-
ssut OKalugpalårisinauvåt - inérårKat
tamataKångingajagtut tutugssuarmik
piunenångitsut, igdlume KinaKissume
naterme paormorussårtut navssårine-
lcartarsimangmata, uvfa anånait su-
lissartut baråkine umiarssuarnilunit
nuånårsarujortut. anånatdlo tamåko
iliornerat narrunardluinartoK erKar-
tordlugo sékortumik avorKårigalua-
råinilunil, sordluna amerdlanertigut
soKutigisanago, ilame kångutsiat
dlangnerånigdlunit malungnartoKå-
sanatik. nalinginarnermut tarfiner-
mutdlo tungassut pingikaluardlugit-
dlunit, OKåsaunga taimatut misigissu-
seKångitsumik mérKanik sugssåkéri-
ssarneK kamautigalugulo narrutsauti-
gissariga. åmåtaoK mérKat uverssag-
kat nåparsimavingmut unigtåinarput
pårinerdlungneKarnertik pissutigalu-
go sumik ardlanik ajuteKalersimav-
dlulik. mérKat taimailivdlutik nåpar-
simavingmut unigtut sivisumik nåpar-
simavingmitariaKartarput, anånaussut
ldnuvigiuaraluardlugit aineK ajorma-
tigik. tauvame KanoK iliortariaKarpa?
KuatdlangnaKaoK, åle iluamik inigssa-
KartineKångitsut sule tamåkerneKåså-
ngitsut, 300-nut inigssalingnik anger-
dlarsimavfeKaleraluarpatdlunit. tåssa-
lo ama ajoKutå nuånéKutålo mérKa-
mik perorsaivfingmut pisitsineK imåi-
nåungeKingmat. nunane avdlane ta-
måko pivdlugit påsissaussutigut nalu-
neKångilaK mérKat perorsaivfingnl-
tut Kamuna torKigsisimajungnaertar-
tut.nålångitsungordlutik kingornalo
sukut ardlåtigut ajortup tungånut or-
dloriatårtardlutik. taimaingmat mér-
Kanik isumagingningniarfingnik pi-
lersitsineK ajornartornerine ikiorsi-
gatdlarnerinartut isumagineKarat-
dlarpoK. soruname a.junginerpåusaga-
luarpoK uverssagkanik erniussoKå-
ngitdluinartarune. Kanordle ilivdluta
uverssagkat tupingnåinartumik amer-
dliartortut — isumaginiåsavdlugit sa-
pingajalerigkavut — ikilisiniarsinau-
vavut? påsisitsiniaineK tamatumane
avKutigssausinauvoK kisiåniliuna, sor-
dlo tamåko sarKumissumik oKaluseri-
neKarnigssåt akårineKångitsoK. uva-
nga nangmineK isumaKångilanga o-
KaorKigsårutit suniuteKangårsinau-
ssut, kinguågssiornermut tungassut a-
merdlanertigut silaKåssutsimit nålag-
kersorneKarsinaussångingmata. inu-
sugtutdle akissugssåusseKarnermik
angnerussumik påsingningnigssamul
uparuartutariaKarput påsitiniartari-
aKardlutik, inunerme KanoK itutigut-
dlunit iliornerit nangmineK akissug-
ssauvfigissariaKartut, taimåisagpat i-
limanarsinauvoK ukiut ingerdlaneråne
erKarsartautsikut tamatuma tungåti-
gutaoK avdlångutaussumik pissoKa-
rumårtoK, taimalo uverssagarpagssuit
ikiliartulersinaujumårtut. isumaKartu-
ngaliuna taimailiornigssaK KaKugor-
ssuaK aitsåt suniuteKarsinaujumårtoK,
uverssagkiornerdlo agssuarnauteKå-
ngitsutut issigineKaratdlartitdlugo,
uverssagkat ikiliartornigssåt neriu-
nauteKarujugssuångilaK, taimaiginå-
sagpatdlume avdlalut ajornartumik
kommunistit facistitdlo iliusiåtut mér-
Kat perorsarncKarnerat paorKineivar-
neratdlo nålagauvfiup isumagissag-
ssarilisavdlugo. ila erKarsautip Kiåu-
minåssusia!
3. gonnorrhoertut amerdliartuinartut.
påsisitsiniarnermit suniuteKarneru-
simassoK tåssa mérKiornavérsautit a-
torneKarnigssånik sungiussissitsiniai-
nigssaK. taimalutdle avKutigssausi-
naugaluamut akingmivfiussoK, tåssa
taimailiornigssamik inuit ornigissaKå-
ngitdluinarunarnerat. Nungme sana-
toriame arnat penugsartut, ukiut
mardluk ingerdlaneråne, atuarline-
Karsimagaluarput iluaKutit åssigingit-
sut atortoralugit mérKiornavérsårnig-
ssamik, tåssame arnat perKigserdlåt
nårtujårpatdlårnigssåt sångitdlissu-
taoK taimailissoKartarsimassoK.
sormitauvauna piumåtårnerssuaK tai-
ma ingassagtigissoK siaruariartulersi-
massoK — tamatumunga åssigingitsut
pingasut pissutåunginerdlutik? ilåne
sivisumik infitigssarsiorfigssaerutar-
nen — imigagssamik atornerdluivat-
dlårneK angajorKåtdlo inusugtaming-
nut akissugssåussuseKårnermik på-
singnerKalårpatdlårnerat? kingug-
dlermut tungatitdlugo landsrådimut
ilaussortap Kanigtukut tikuarpå pi-
gingnångortarnermik inatsime ag-
dlagsimassoK, mérKat 18-nik ukioKa-
lernerat tikitdlugo angajorKånit aki-
ssugssauvfigineKartugssaussut, okuu-
seKartordlo isumaKarpoK tamåna
pisinaussaK nåpertordlugo tamanut
ersseritigsartariaKartoK. landsrådep
tungånit ungatå issigalugo taimatut
ernarsarsinauneK nuånåjatdlangnar-
poK. — mérKat inusugtutdlo amerdla-
vatdlåt angajorKåmingnit isumåkérne-
Kardlutik unuarssuarmut anértineivar-
tarput åssigingitsorpagssuarnik ku-
ssanaitsuliortardlutik. angajoraåt Ki-
tornatik påsitiniartariaKarpait avdla-
nik pitsaunerussunik sangmissaKaler-
nigssamut ornigigtartungortiniardlu-
git.
4. imigagssap kingunere.
politit ugpernarsarsinauvåt inatsisi-
nut uniorKutitsinernut amerdlaner-
pagssuartigut imigagssamik atorner-
dluineK pissutaussarmat, nakorsatdlo
nalungilåt gonorrhoérsut amerdlasor-
serveres ved frysning.
—- Det gamle men solide træskib
„Sværdfisken" vil i sommer fungere
som fryseskib og være til disposition
for aktive grønlandske fiskere.
„Sværdfisken" er blevet tilrigget og
ombygget, sådan at det i dag er ud-
styret med moderne fryserimaskiner,
kontaktfryser såvel som tunnelfryser,
og med lagerrum til de frosne pro-
dukter. På dækket er der indrettet
fabrikslokaler under tag, og der kan
lukkes til siderne og opvarmes, hvor-
ved fabrikken også vil kunne fungere
ved vintertid.
Ikke blot er „Sværdfisken" nu me-
re hensigtsmæssigt indrettet end
„Greenland", der måtte kasseres,
„Sværdfisken" har igså en langt stør-
re kapacitet.
For første gang vil et fryseskib i
år overvintre i Grønland. „Sværd-
isken" vil således blive placeret i før-
ste omgang dels ved Frederikshåb
dels i Godthåbsfjorden. — Fiskerne i
pagssuit aulakordlutik tunitdlagtitar-
tut KularissariaKångilardlume uver-
ssagkat ilarpagssue aulakornerup ki-
ngunerigai. måssa naKisimaneKångit-
sumik pisinautitauneK inuvdlo Kunu-
titåungitsmnik iliorsinaunera OKatdli-
sigineKartaraluaiiissoK, isumaKarpu-
nga Kalåtdlit-nunane imigagssaK piår-
patdlårtumik kigdlérusimassoK, tåssa
imigagssap tamatuma kigdlilingmik
atornigsså inuit sule sungiutingikåt.
akissugssåussuserme misigisimångi-
kåine artoråinilunit kivfåungissuse-
KartariaKångilartaoK.
ilanikut sivisumik sulivfigssaileKi-
ssarneK nalunenångilaK, neriutigissa-
riaKarpordlo tamatuma iluarsineKar-
nigssånik, Kanigtukut isumavdluar-
sårutausiinassut, piviussungortineKa-
rumårtut.
OKautigineKarérsut, isumaga nåper-
tordlugo naitsumik fma uterKingne-
Karsinéuput: — mérarpagssuit uver-
ssagkat, amerdliartuinartut gonorr-
hoevdlo alugaujartuinarneragut pi-
ssutaussoK tåssa ilerKorigsårnikut nå-
kåukiartorneK, inoKatigit tungaisigut
suliagssångorsimavdlune angnertoK,
artulingajalerigarput, nunamut aju-
nårutaussugssångorsimassoK. tai-
maingmat måna pissariaKardluinaler-
simavoK inuit atausiåkåt inoKatigit-
dlume tamatumuna akissugssåussuser-
mik påsingningnigssåt, mingnerungit-
sumik angajorKåt Kitornamingnut
KanoK pissuseKarnigssamingnik Kåu-
maissaKalernigssåt. sulivfigssaKarni-
arnigssaK pitsångorsartariaKarpoK,
kisalo uvanga isumaga nåpertordlu-
go pissarianardlune, imigagssartorsi-
nautitaunerup migdlilivfigineKarnig-
sså.
Frederikshåb vil få adgang til at ind-
levere alle slags fisk, som kan kon-
serveres ved frysning, torsk, havkat,
rødfisk, hellefisk o. s. v., men natur-
ligvis kan torsk også fremdeles mod-
tages i de traditionelle salteanlæg.
Den kongelige grønlandske Handel
håber ved dette arrangement at opnå
så gode resultater i vinterens løb, at
man på grundlag heraf kan gå i gang
med at fremstille og opbygge de nye
planlagte fiskeri-fabriksanlæg ved
Frederikshåb.
De lokale fiskeriforeninger langs
kyslen og derigennem medlemmerne,
vil lios kolonibestyrerne i Frederiks-
håb, Godthåb, Sukkertoppen, Hol-
steinsborg, Egedesminde og Godhavn
samt hos fiskerilederen og handels-
inspektøren kunne få oplysninger om
„Sværdfisken“s placering og om de
varierende muligheder for indhand-
ling af fisk.
c.
»Sværdfisken« er blevet fryseskib
Vil fra grønlandske fiskere modtage alle slags fisk, som kan kon-
6