Atuagagdliutit - 21.05.1959, Page 2

____________;__ _
atuartartut agdlagait
tamanitdlo
tigulågkat
atuagkat Keratasunik ungalugdlit
tamåkuninga påsisimassalingnut a-
perKutiginiarpara „Kalåtdlit-nunåne
naKiterisitsissarfik" KaKUgo atuagka-
nik ungalulingnik naKiterisitsissalisa-
nersoK, åmalo månåkut atuagkat pige-
rlgkavut sume Keratasunik ungaluler-
sortisinaunerivut, kisalo atuagaK atau-
seK ungalulersisagåine Kanon akeKå-
sanersoK.
taimatut aperiumatdlernivnut pissu-
taussut ilagåt ukioK måna OKalugiau-
tigssiat ilane atuarneKartume tusarsi-
magavko kalåtdlingoK atuarumatuga-
luaKalutik sule atuagkat pårivdluar-
nigssåinut påsisimassaKångipatdlårtut.
soruname nautsorssutigisinåungilarput
kalåtdlit tamavingmik atuagkanik
pårssinerdlugtorssusassut; kisiånile
Stort udvalg
FOTO - KINO
Skriv efter brochurer om
kamera og tilbehør
åssilissutin ut atortugssiinutdlo
agdlagtitsivigssaK piniaruk
HILDING FOTO
Vesterbrogade 6 E København V
Tlgr.- adrs.: Hilding Foto
HESS
Nånup
klssarssutå
Bjørneovn
C. M. HESS FABRIKKER A/S
MATTHISSEN & DITTMANN A/S
Bredgade 20
København K.
uvdlumikut sule atuagkanik pårssiv-
dluarnigssaK amerdlanerpagssuarne
ilerKorineKånginguatsiarpoK.
taiméitumik kigsautiginarseKaoK a-
tuagkat kalåtdlisut sivisumik piusi-
naussut påriuminarnerussutdlo sancu-
mineruleriartuinåsassut. amame neriu-
tiginarmat uvdlumikut kalålerpag-
ssuaKartoK atuagkanik katerssuinig-
ssamik soKutigissaKartunik.
neriugpunga påsissutigssineitåsassu-
nga.
L. F.
„Kujatåta naKiterivia" atuagkanik
ungalulissarnersoK aperKuteKarfigi-
gavtigo akissutisiarårput naidteriving-
mut nagsitsissoKarångat tiguneKartar-
tut tauvalo ungalulerneitartardlutik.
åmåtaoK „Kalåtdlit-nunåta naKiteri-
sitsissarfia“ aperKUteKarfigårput, ima-
lo akissutisivdluta:
„Kalåtdlit-nunåta naKiterisitsissar-
fia“ atuagkanik ardlaKångikaluanik
ungaluligkanik tuniniagaKarérsima-
vok. atuagkat ungalulerérneKaratik tu-
niarneKartarnerinut pissutaussut a-
merdlaKaut. sujugdlermik soruname
atuagkat ungalulerserérdlugit tuninia-
gagssat akisujuput. ukiune måkunane
anguniarneKarpoK atuagkat kalåtdli-
sut sapingisamik amerdlanerpåt sapi-
ngisamik akikinerpångordlugit tuni-
ssagsséngortineKartarnigssait, isuma-
KartoKarpordlo atuarneKarsinaussut
sussutdlunit taima piumaneKartigitit-
dlugit atuagkat pissariaKångitsumik
akisungordlugit tuniniarneKartaria-
Kartut. atuagauteKaråine nuånariv-
dluagkamik sivisunerussumigdlo pigi-
nigssånik kigsautigissamik ungaluler-
sitariaKarpoK. månale pissutsit najor-
Kutaralugit pitsaunerpåsaoK inuit a-
tausiåkåt atuagkat ungalulersikuma-
ssatik nangmingnérdlutik ungalulersi-
tåsagpatigik.
„Kujatåta naKiterivia" mikissumik
atuagkanut ungalulersuivfeKarpoK, su-
liagssaklssutsinile pissutigalugo amer-
dlasunik ungalulersuineK ajornerata
ungalulersuinera akisukulugtipå. ta-
måna pivdlugo inåssutiginarpoK atuag-
kat ardlalingordlugit ungalulersitag-
ssat Danmarkimut nagsiuneKartarnig-
ssait.
KanoK akeKarnersut nalunaerutigi-
savdlugo nalornissornartorujugssuvoK
ungalugssat KanoK pitsautiginere akia-
nut aulajangissussarmata.
åssigingitsumik pincKarncK.
månåkut OKatdlisigineKartorujug-
ssuaK tåssa åssigingitsumik pineKar-
neK, Kularnångilardlo ingassåunago o-
KautigineKarsinauvoK tamåna igdlui-
narsiungitsumik misigssuivfigissaria-
KartOK.
atauserdle radiome A/G-milo tama-
nik katerssuissume nålaortarsimagalu-
ardlugo maKaissisimavara.
ukiut tamaisa radiome oKautigine-
KartarpoK kalåtdlimik Grønnedalime
såkutujusimassumik sølvimik akig-
ssarsisineKartoKarsimassoK.
KulamångilaK såkutujuneK akig-
ssarsissutigssaussoK, sordle Kavdlunå-
mik sølvimik akigssarsissumik tutsiu-
toKarneK ajorpa?
kalåtdlit inusugtut nangmingneK ka-
j umissutsimingnik såkutungortarput,
Kavdlunåtdle inusugtut tamatumunga
pingitsailineKartardlutik, ukiutdlume
100 sivnerdlugit Kavdlunåt pingitsaili-
neKardlutik såkutujussarsimåput, su-
lile tamåna pivdlugo akigssarsisima-
ssumik tutsiutoKarsimanane.
månåkut åssigingitsumik pineKar-
neK taima OKatdlisautigilermat piv-
figssångunginerdlune kalåtdlit såku-
tut nersornautisislneKartamerat tai-
maitisavdlugo, kalåtdlit naligigsine-
Karnigssamik taima norKåissuteKar-
tigissut, Kavdlunåt naligitineKardlui-
nardlutik såkutuj ussalerKuvdlugit.
tupigusutigisimavara kalåtdlit suju-
mut norKaissut piumassaKartuartut-
dlo, kalåtdlip såkutujunine pivdlugo
cyklinik sukaniutartutut akigssarsisi-
neKartamera uparuarsimångingmå-
ssuk.
kalåtdlit ikigpatdlåt månåkut såku-
tutut sungiusarneKartarput, sorssung-
neKalisagaluarpat nuna månåkut piu-
massarssortuåinarfigissartik Kavdlu-
nåt peKatigalugit igdlersorsinauju-
mavdlugo. månåkut pivfigssångungi-
nerdlune kalåtdlit inusugtut Kavdlu-
nåt nunarKatitik peKatigalugit ingmi-
kut akigssarsissutiginago nuånersui-
nåungikaluanik suliaKarsinaulemig-
ssånut?
Helga Brun de Neergaard.
Agdluitsumit Avgo Lyngemut
Kujaniut
kalåtdlit akoméne inuit kalåleKati-
mingnut iluaKutaunerussut toKUgå-
ngata aperKut una erKåingitsorneKar-
neK ajorpoK: kikut angajorKårai? su-
milo agdlisarsimava?
Avgo erKainiatsiåsagavko mérauner-
mine iliniarfia erKåingitsårsinåungi-
lara. Agdluitsup atuarfitoKåne Avgo
Lynge atuaKatigisimavarput nuåner-
sumik. inuiaKatigingnermut tungassu-
nik iliniagkavut nikanaraluartut kisiå-
ne kristumiussusermut tungassutigut
taimanikut iliniartitaunerput sagdler-
saujuåinarpoK utorKaliartornivtinut
nakussut'igissavtinik.
Avgo sok taima iluaKutauvdlunilo
tatigineKartuåinarpa? tåssa kristumiu-
ssuseK sagdlerpautituåinaramiuk.
Agdluitsup Avgo taima erKainiarpå
tamatigut Kujaniangårdlune.
Samuel Simonsen,
Lichtenau.
Danmarkip iluane igdlut
DanmarkimipoK igdlo sanassup nå-
lagånit sanåjussoK nautsiviutileKatigit
nautsiveKarliåne nåpagausimavdlune.
igdlo pitsaussuvoK Kajangnaitsuvdlu-
nilo igai ilua’tungimikut silatå’tungi-
mikutdlo OKorsauserdluagauvdfutik.
cementimik tungaveKarpoK, imeK Ki-
periåinauvdlune, KutdleKardlune ing-
nåtdlagissamik ikumatilingnik, anar-
tarfeKardlune „nusuinardlugo" imaer-
tartumik, centralvarmeKardlune, initai
portoKalutik angisunigdlo initaKardlu-
Piben
berømme*
verden
over
— en ægte sandblæst pibe
„pujortaut silarssuaK tamåkerdlugo nersualårneKartcirtOK“ — „pujorlaut siorucuiik tigssalugtitsivigalugo mortgan“
ne. igdlule inigerKuneKångilaK, sinig-
figerKuneKångilaK. perKingnigssamik
isumagingnigtutitat igdlup sinigfiu-
nigsså akuerssissutigiumångilåt nauk
igdloKarfingme igdlorpagssuamit pit-
saunerugaluartoK.
Danmarkip ilåne avdlame igdloKar-
poK ivssunik ujarKanigdlo Karmaling-
mik. tåuna atausinarmik initaKarpoK,
torssoKardlune pukitsuvdlunilo. iper-
tujuvoK naté sagdliligkat suveKalutik
igalåvilo nugtårnikuvdlutik. igai aila-
mit kugårtuinåuput. inime tåssane na-
jugaKarput inersimassut mardluk
mérKatdlo tatdlimat. igavfeKarpoK
nerissagssiorfiuvdlunilo kiagsautau-
ssumik. inimilo tåssane evKiaineKar-
tarpoK. mérKat uvineKutåinéuput, i-
maKa natermut Kuivdlutigdlo anartar-
nigssåt ajornångineruniåsangmat.
nuname tåssane åma nålagkersuissu-
nik OKartugssarpagssuaKarpoK. sordlo
forsorgsudvalgeKarpoK. ilame agdlåt
åma kulturudvalgeKarpoK. tåukuale
ilåt atausinardlunit KanoK ilioriångit-
dlat.
singnagtorpunga, erKumavungalu-
nit? molbot nunånipunga, imalunit
inuiait årKigssutdluagkamik inussut
1959-ime inoKatigåka?
„Civilblikkenslageren".
sule sapiliåssuserput.
uvagut kalåtdlit imavtine umiartor-
neK sapersutut OKautigissaunerput er-
Kungitsusoråra, åmalo tamatumuna i-
ssornartorsiorneK encarsautigivdlua-
gåungigisinauvdlugo. aitsåme kalåtdlit
angatdlåmit sapiliaitsumit tusåma-
ssåussutigissaminit angatdlatinut su-
ngiusimångisamingnut norialerfé uv-
dlut atulermata, sulilo Kalåtdlit-nu-
nåta imånut nalerKutunik angatdlate-
KartoKarane, pingårtumik ukiume, a-
norip malinginut ukiume umartartu-
nut akiusinaussunik taimåitordle ajor-
nartorfikut sapitsuliorsinaussunik a-
norerssup erssingitsorssup isserssuv-
dlo atåne. angatdlateKaraluarput Kav-
dlunåt angatdlatåinut naligititagssåu-
ngitsunik. sumik iluaKuteKångitsunik.
Kavsinguit taimåikungnaeraluarput
taimåikungnaeriartusavdlutigdlo. nu-
navta silåinå ukiume tatiginartuinar-
neK ajortOK uvagut kalåtdlit Kangale
sujulivtlnit månamut nalungilarput.
tåssångåinaK anorerssuit nagdliutar-
nerisigut sule ima angatdlatikitsigitit-
dlune årdleringitsorfiunane silatusår-
nerusagåine, pingårtumik sermernar-
titdlugo maskinatdlo tatiginartuinau-
tinagit; tamåname takorértaravko. a-
norisiulerdlune maskina pissutsimisut
ikungnaertarpoK pingårtumik tanke
ulivkårdlune orssoKartinago angatdlat
malingnit InardliortineKalerångat. ajo-
raluartumik sineriavtine umiussartut
tamåna umiarnermingnut pissutigi-
ssarpåt. angatdlat motorilik unigtorå-
ngame malingnut akiusinaujungnaer-
tarpoK. inugtå angatdlåmiginaralua-
runilunit KanoK ilioriarsinaujungnaer-
tarpoK, pingårtumik angatdlat malig-
ssuarnit KarssuaneKartualersitdlugo.
Kajardle avdlauvdluinartoK ilisima-
varput. angatdlatit avdlat sapilerpata
tåuna sapilisångingmat.
Julius Heinrich.
bonus — tunissat saniatigut
tapissuteKarnaK
inugtaoKataussugut pissugssauvugut
påsiumassairarångavta avdlatutdlunit
erKarsauteKardluta navsuerusugka-
ngavta nipanginåsanata. taimåikuvta-
me aitsåt sujumukarnermut ingerdla-
Katauniarnerput angnertunerussumik
timitalerslnauvarput.
apereriginarsinauvunga: sok atorti-
neKarpa? imåingilaK aulisartut ani-
ngaussarsisangmata singåkika; uva-
ngame åma pissagssaKartugssaugama.
100 kr.-sigunik 13,30 kr.-nik tapisi-
såput, tåssa 4 ørep saniane kilomut
tapineicarpoK. 1958-ime 520,000 kr.-nik
tapisiagssaKarpoK. tåukuinåusagpat-
dle? taimåinaviångilaK. månåkut naut-
sorssueriartauseK atordlugo tapisineK
inerdluardlugo nautsorssorneKésagpat
måkua ilångutingitsornaviångitdlat:
påpiarat naKiterneKarsimassut, normu-
lersuinermut atortut, agssartorneKar-
nere, sulissut sårugdlingnik ugtortai-
ssunit Københavnime kukunersiuissut
iléngutdlugit aningaussartutigssatdlo
avdlat tamåkununga tungassut. nalu-
ngilarput suliaK angnikitsungeKissoK
(Kup. 15-ime nangisaon)
2