Atuagagdliutit - 21.05.1959, Síða 8

* inusugtunut tungassut *
Nungme realskolimut perusugpit?
sungorniarneK aulajangerniå’sagåine
åssiglngitsorpagssuit eruarsautigissa-
riaKarput. pingårnerit mardluk tåssa:
suna pilerigåra!
piukunarnerdlunga!
kingugdleK tåuna pingårdluinartu-
VOK.
inugpagssuput atuagkanik atuarner-
migdlo kaj umigissaKångi tsut, tamåku-
lume realskolemut pinigssamik eruar-
sauteKartariaKångitdlat. atuarfingmile
pikorigkåine angnerussumigdlo atua-
rumagåine, eKiasuikåine realskolemut
pinigssaK ilimanarsinauvoK.
ukiut tamaisa nukagpiarKanik ni-
viarsiarKanigdlo realskolemut pisso-
KartarpoK, Kujanartumigdlo ukiut ta-
maisa realskolemut pissartut amer-
dliartuinardlutik. neriutigineKarpoK u-
kiorpagssungitsut Kalåtdlit-nunåne
realskolet ardlaKalerumårtut, månå-
kutdle realskole atauslnaugatdlarpoK.
realskolemitut realeksameneKartar-
put, taimatutaoK Danmarkime sorae-
rumértoKartardlune. Nungme realsko-
lerne soraerumérneK Danmarkime
realskolerne soraerumérnertut pitsau-
tigaoK, imaKale måne realskolerne so-
raerumérneK ajornarnerulårtoK, tassa-
me åma kalåtdlisut ilångutdlugo so-
raerumérutaussugssaungmat.
realeksamenexarsimassui sungorsf-
néupat!
ardlaligpagssuit isumaKartarput real-
eksameneKarsimagåine tåssa iliniagkat
nåmalersartut. taimåingilardle. real-
eksameneKarsimagåine aitsåt tåssa ili-
niarnigssaK atorfeKautigssamik, aut-
dlarnersarpoK. sungorniarfiusinaussut-
dlume Kinigagssat amerdlaKaut.
realeksameneKaråine aitsåt sungor-
niarfiusinaussut ardlaligssuput, tåssa-
me realeksameneKarsimångikåine
Danmarkime atuarfingne iliniarfiu-
ssugssane malingnauneK ajornaKing-
mat, tåukunane atuartut danskisuinaK
OKalungmata, realeksameneKarsimav-
dlutigdlo.
realeksameneKarsimagåine sungor-
figssat KinerneKarsinaussut ilait må-
kuput:
iliniartitsissoK,
sygeplejerske,
politibetjent,
aKUgtOK
kæmner,
telegrafist,
laboratorieassistent,
palase,
butiksbestyrer,
konstruktør,
avisiliortoK,
tekniker,
husholdningslærerinde,
sulile Kinigagssat amerdlaKaut. ka-
låleK inusugtOK realeksameneKarsima-
ssok pitsaussumik suliaKalernigssamut
piukunauteKardluarpoK.
sunalunitdle atorfigssatut Kinisaga-
luaråine, realéksamenip kingornagut
illniarKigtariaKarpoK, amerdlanerti-
gutdlo iliniarneK ukiut sisamat sivisu-
ssuseKartardlune.
KanoK realskolemut pissarpat!
realskolemut pissut amerdlanerit ef-
terskolemisimassarput, danskisutdle
pikorigdluaråine 7. 8.-mingånit 1. real-
imut pineK ajornångilaK.
realskolerne atuartitsinerme danskit
OKausé kisimik atorneKartarput, kalåt-
dlisut religionimigdlo taimågdlåt ka-
låtdlit OKausé atorneKartardlutik.
realskolemineK akeKångilaK, neri-
ssat, ine, errorsisitsineK atuagkatdlo
akeKaratik, iliniartutdlo aningausså-
nguanik kaussarfingmiugssineKartar-
dlutik.
Danmarkime taimågdlåt atuagkat
akeKéngitsumik pineKartarput, Dan-
markimilo inusugtut realskolerne a-
ngussisinauvdluaraluit realskolemut
pissångitdlat atuarnigssamingnut a-
ngajorKåtik akigssaKångingmata. Ka-
låtdlit-nunåne inusugtorpagssuit ili-
niardluarsimassut atorfigssaKartine-
Karput, taimaingmatdlo iliniarnerat
nålagauvfiup akilertarpå. Kularnångi-
laK silarssuarme avdlamik nunaKå-
ngitsoir taima ajornångitsigissumik
iliniarnigssamut inusugtut angmåune-
Karfigissånik.
realskolerne sut iliniarneKartarpat!
realskolerne iliniarneK ukiut sisamat
sivisussuseKartarpoK, sapåtip akune-
ranut nal. ak. 40 migss. atuarfiussar-
dlutik.
iliniagagssat pingårnerit måkuput:
dansk, timine tamardluinangajang-
ne atuartitsineK danskit OKausé ator-
dlugit ingerdlåneKartarpoK, realeksa-
meneKåsagåinilo danskisut atuarsi-
nauvdlunilo, agdlagsinauvdlunilo oKa-
lugsinaussariaKarpoK kukuneKångi-
ngajavigsumik. ajornarnerpåK tåssa
danskisut oKalungnigssaK, taimaing-
matdlo iliniartut agsut sungiusartaria-
Karput.
kisitsisit. kisitagssat efterskolemi-
ngarnit artornarneruput, iliniartutdlo
kukuneKångitsunik kisitsisinaussaria-
Karput.
matematik åma kisitsisinut ilauvoK,
kisitsinerinarmitdle ajornarneroKalu-
ne. kisitsisåinait pinagit amale naKi-
nerit atordlugit kisitsissoKartarpoK.
amåtaoK geometri iliniarneKartug-
ssauvoK, tåssa titartagaussat ingeniø-
rit, håndværkerit avdlarpagssuitdlo a-
tortagait.
tulugtut OKautsit pingåKaut, silar-
ssuarme inugpagssuit tulugtut OKau-
seKarmata amale atuagarpagssuit tu-
lugtuinaK naKineKarsimassarmata.
sordlo telegrafistingusagéine aKUgtu-
ngusagainilo tulugtårsinaunigssaK pi-
ssariaKardluinarpoK.
tyskit OKausé åma inugpagssuarnit
OKauserineKarput. tauko ukiune pi-
ngasune iliniarneKartugssåuput, Kuja-
nartumigdle tyskit OKausisa ilarpag-
ssue danskit oicausinut erKainartuput.
fysikimik naturlovit iliniarneKartar-
put. fysikimik iliniarsimångikåine tek-
nikimut tungassutigut iluaKuterpag-
ssuit Kalåtdlit-nunånut tikiussortut,
iluamik påsineK ajornaKaut.
åmåtaordle agdlangneK, titartaineK,
geografi, naturhistorie religionilo ili-
niarneKartarput. tåuko mérKat atuar-
fine takornartåungitdlat, realskolerne
angnertuneroKissumik iliniarneKartar-
dlutik.
åmåtaordle Kimanarnerussunik ili-
niagagssaKarpoK tåssa erinarssorner-
mik eKaersårnermigdlo. realskolep e-
rinarssortartue radiome tusarsima-
jungnarsivase, realskolevdlo arssåu-
tartue Kalåtdlit-nunåne mesteriuput.
ukiormåna 2. realime atuartut ta-
marmik feriap nalåne tingmissartu-
mik Danmarkimukartugssåuput ang-
nerussumik danskisut iliniarniardlu-
tik, Kularnångilardlo angalaornigssåt
soKutiginåsaKissoK.
mérKat atuarfiåne pikorigkåine ang-
nerussumigdlo iliniagaKarumagåine a-
jortångilaK realskolemut pisinaunig-
ssaK ilungersåtdlugo, taimailiusagåini-
le eKiasuitsussariaKarpoK.
pingårtumik danskisut pikorigsar-
nigssaK ilungersutariaKarpoK, tåuna-
me pingårtumik realskolemut piniar-
tune akingmivfiussarmat.
issigtunut tungassunik agdlagausivigssuaK
Scottip issigtunik misigssuivfiata
Cambridgip universitetiane ingmikor-
tortå silarssuarme issigtunik agdla-
gausivit angnerssarigunarpåt, tåssa-
nitdlutik issigtunik atuagkiarpagssuit,
ilisimassagssarsiortut uvdlorsiutait,
agdlagkat, åssilissat avdlarpagssuitdlo.
åmåtaordle katerssugautine tåuku-
nane Kalåtdlit-nunånut tungassorpag-
ssuaKarpoK. 1956-ime avisitigut sågfi-
gingnissuteKartoKarpoK, kikutdlunit
soKUtiginarsinaussunik pigissaKartut
misigssuivfingmut tuniussaKarKuvdlu-
git kamagtorneKardlutik, — ukiutdlo
pingasut ingerdlaneråne pingåruteuar-
tunik ilåtigut ilisimaneKångitsunik tu-
nissuteKartoKarsimavoK, témåinarnig-
ssaraluinit ånåuneKarsimassunik. ta-
måko misigssordluarneKarneratigut
issigtunut tungassut åssigingitsut av-
dlatut isumaKarfigineualersimåput. u-
kioK kingugdlinaK silarssuarmit ta-
marmit agdlagausivingmut atuagka-
nik 575-inik tunissuteKartoKarsima-
VOK.
åmåtaordle misigssuivfik Kalåtdlit-
nunånut ministereKarfingmit aulisar-
nermutdlo ministereKarfingmit tuni-
ssuteKarfigineKarsimavoK. tunissutit
pitsaunerpåt ilatut taineKarsinauvoK
tuluit 1867-ime Kalåtdlit-nunånut ili-
simassagssarsiorneråne Robert Brown-
ip uvdlorsiutai, Alfred Wegenerip ser-
merssuarmut ilisimassagssarsiorner-
mine 1930—31 uvdlorsiutaisa åssilinere
åma tuluit Tunumut Islandimiutdlo
1933-me ilisimassagssarsiorneråne Da-
vid Lockip uvdlorsiutai. kisalo tuluit
1825—27 issigtunut ilisimassagssarsior-
neréne nunap åssiliaussut åma tuniu-
neKarsimaput.
pigssarsiarineKartutdle pingårner-
ssåt tåssa hollandimiut 1700-t inger-
dlaneråne Kalåtdlit-nunåta imartainut
Davis Strædemutdlo ilisimassagssar-
siortarnerånik agdlagtugaussut. atua-
gaK tåuna KaKutigoKissoK sujorna mi-
sigssuivfiup sungitsuaruamik akiler-
dlugo pigssarsiarisimavå. s.
realskolemiut ilait seminariatorKame ineKar-
put, mandkutdle tåussuma tunuane atuar-
fingmik nutårssuarmik kussanaKissumigdlo
sanassoKalerpoK.
8