Atuagagdliutit - 30.06.1960, Blaðsíða 2

atuartartut agdlagait
—-------------— tamanitdlo
tigulågkat
sok Thule ilaungila?
uvdlume 31. maj uvdlup Kencata ki-
ngomatigut agdlagfingme pissagssa-
Kariarama takanungnarpunga. isertu-
ngalo agdlagfingme pissortaussup te-
legrame uvdlume tigusimassartik såv-
nut ilivå OKarfigalungalo. „una atua-
riaruk"! atuarpara téssanilo akissume
påsivara ukioK måna Sma måne A-
vanerssuarme nunaKartugut kommu-
nalbestyrelsigssanik landsrådimutdlo
ilaussortagssamik Kinersiumavdluta
KinuteKaraluarnivtine itigartineKar-
tugut, åmalumiuna use tamatumunga
ilångutdlugutaoK piumassarineKarsi-
magaluartOK upernåK måna landsrå-
dimut ilaussortat ilånik maunga tå-
kutoKamigsså Kinigkanik (fangerrå-
dimut ilaussortanik) oKaloKatiging-
nigkiartortugssamik åmalo tåuna a-
kuerineKångilaK. akuerineKånginivti-
nutdlo pissutigitiniarneKartoK radio
avisimut ilangutagssiavne taerérsima-
gavko åmalo tusamårérsimåsagavsiuk
mauna tåinginarpara.
måna ukiut sisamat Kångiuput må-
ne piumassarineKalersimangmat
Landsrådimut ilaussortaKalemigssaK
åmalo kommunalbestyrelseKalernig-
ssaK. kigsautigissardlo tamåna lands-
rådip soKutigeKalugo isumaKatigiv-
dluardlugulo oKaloKatiglssutigissarsi-
mavå. pingårtumigdlo 1959-ime lands-
rådip atautsiminerane OKaloKatigissu-
tit tungavigalugit isumavdlualersima-
galuarpugut kigsautigissatoKarput ta-
måna kisame namagsineKartugssé-
ngortoK, nauk ama nalungikaluardlu-
tigo tamåna pisagpat inatsisit tungai-
sigut avdlångortitagssaKarumårtoK. —
sunauvfale taima neriuteicarsimaga-
luamerput ukioK måna åma maungåi-
nartOK! månamume fangerråde tamå-
na pivdlugo åma ilungersuagaluaKaoic
akuerineKarsinaunanile ukioK måna
telegramikut KinuteKaraluamermine.
sok tunumiut pivdlugit uvagut kingu-
arsameKåsaugut? tåukume nångåne-
rat måne anguniagkavtinut angunia-
gariumågagssavtinutdlo akornutigiu-
mångitdluinarparput imana aningau-
ssat atortineKartarnerisa tungaisigut
avdlaunerussumik ingerdlaneKalisa-
galuartoK tamåna pingårnerussutut
uvanga issigiumångilara una pingår-
nerutikavko: måne nålagkersuissoKar-
nerup tungåtigut ingmikortitaujung-
naerdluta Kitåta nålagkersorneKardlu-
ne ingerdlatineKarneratut ingerdlati-
neKalernigssarput. tamåna pisagpat
— tåssa kitåne nålagkersuinikut i-
ngerdlatsineK — åma måne nunaKar-
tugut nålagkersugaunerup tungåti-
gut nåkanganerussutut inorssartutut-
dlo misigisimajuarnerput piarneKå-
savdlune. tamåna måne nunaKartuv-
tinut mikingitsumik nakussagsautåu-
saoK isumaliortautsikutdlo ineriartor-
nigssamut suniutilerujugssusavdlune.
unauna ajornerussoK, ingerdlaneK å-
ssigiginaK ingerdlaneritinardlugo nu-
kigdlårnarpoK taimaiginartugssatut-
dlo anguniagagssartaKångitsutut i-
nungnit isumaKarfigineKalersinauv-
dlune. aperiumassoKarsinauvoK: Ka-
norme tåvane ingerdlatineKarnerse
nutartemeKåsagpat inuit angumagsi-
nåupat? tåssunga akissutigilarå una:
nalunaerfigineKarpugut upernåK må-
na junime folketingimut ilaussortag-
ssamik måne åma KinerseKatauneKå-
sassoK. tamatumunåkutdlo påsineKar-
sinauvoK inuit måne kinguarsimane-
rusinaunerat unigfigiumaneKéngitsoK,
sordlume tamåna åma landsrådinit
encaineKångitsordlunit.
pingasoriardluta landsrådip ataut-
simlnerane najutugssanik månganit
autdlartitaKartarérsimavugut. tamå-
nale måna nåmaginarungnaeravtigo
— måssa autdlartitaussunut pigssar-
siviussåsagaluartoK — ilaussortaKa-
lemigssaK piårtumik piumassarisima-
galuarparput. tåssame ajungineruv-
dluinartikaluaravtigo nuna inuilo
sulissukiartordlugit mångånit autdlar-
toKartalisagaluarpat landsrådip akor-
nane igsiåinarane tåukunatutdle o-
Kartugssautitaussumik aulaj angéKa-
tausinaussumigdlo. '
sormilo åma Kinersisinautitaulisa-
guvta Kutdlernit autdlartisaugut tå-
ssa folketingimut ilaussortagssamit
måssa téukununga atdliussunut kom-
munalbestyrelsigssamut landsrådi-
mutdlo ilaussortagssamik Kinersisi-
nautitaunatalunit? uvangalo tamåna
åma nangånartoKartipara pissutigalu-
go kikut Kinigagssausinaussutdlunit
sule tusardlemeKarsimånginavta, 3-
malo tamåkuninga maunga tåkuto-
KameK ajormat Kanordlo pilerssåru-
teKartut naluvdluinaravkit pilersså-
rutitigdlunime sulissutigiumågkatik
radiokut autdlakåtikaluarpatigik må-
ngånit tusåsinåungitdluinaravtigik
Kalåtdlit-nunåta radioata Avanerssu-
aK inortungordluinarmago. aprilimi-
me tusåsinaujungnaeravtigo august
nålerpat aitsåt tusåsinaorKilisavarput.
K’eKartarssuvdlunit såkortusauvia er-
KaissagssåungilaK maunga ångusinåu-
nginame.
landsrådit! sujunigssame suleKatigi-
umavdluta agssagsinik isåussiuma-
ssuse tigorusugkaluaKårput tåussumi-
ngame tigusinivtigut angussaKariar-
tornermut måne Avanerssuarme nu-
naKartugut ingerdlatineKalisagalua-
ravta!
Thuleme majip 31-åne.
Peter Jensen.
kingunigssa-
Karpa?
atarKinangårtup Avgup aningau-
ssauteKarfigssånut isumaga uvangå-
taOK sarKumiutilårniarpara.
kalåtdline sujugdlerpauvdlune fol-
ketingimut ilaussortaussoK pivdlutalo
suliane pivdlugo inunerminik akiler-
simasså KaKugumut erKaimajuartug-
ssaugaluarigput kinguligssavtalo er-
Kaissarumåråt pivdlugo aningaussau-
teKarfigssånut KanoK itunik isumaKar-
nivut sarKumiutarniarpavut.
uvangalo isumaga maligdlugo ani-
ngaussarsiorfigssamik imåitumik tai-
ssaKatsiarniarpunga.
kalålerpålugssugunarpugut agdlåme
Kavdlunårtavut tapersersuitdluaru-
narput agdlagkanut nipititagagssamik
frimærkimik pilersitsigåine. imalunit
påpiara KeratasoK åssiliautigssaK Av-
gumik åssitalik ukioK suna inuvfia,
toKUvfia, nalerKutitainigdlo OKau-
sertaligaK pisiagsséngortitdlugo.
uvavnime pingåruluinaraluarmat a-
ngut taima itoK, kalåtdlinit sujug-
dlersauvdlune Kalåtdlit-nunåt, Dan-
markilo sule angnerussumik Kajang-
naitdlisarsimangmagit suliamigut.
tåssungalo atatitdlugo Frederik pui-
ornago suliariniartariaKarpoK.
oKåsaguma kukusånginerpunga Av-
gup atarKinangårtup atåtatut Kitor-
nane inussutigssarsiordlugit inunine
imarssuarme nåvå Kitomardlo pissug-
ssångorpoK erKåissutigssalisavdlugo.
åssingalo sujornagut soKutigisiméngi-
saraluane igkamut nivingésavdlugo.
Enok Joelsen.
Ilulissane ånåussi-
niartautigssaK
Atuagagdliutine nr. 2-me Hans
Hardip Diskobugtime Kangerdlungme
aulisarfiussune ånåussiniartautigssa-
mik sujunersutå akisavara, kingusig-
kaluartumik Ilulissane aulisarfiup
Kangerdlup KanoK iliusia nailisardlu-
go oKalugpalårilårdlugo.
kangerdlup påvane iluliarssuit
ukiune kingugdlerne sermerssuaic
sujugdlermitut aserusaermat påvani-
tut iluliarssuit pingårtumik måssåkut
ukiume imavingmut avalagtarput ima
akuneKartigilersardlutik Kangerdlup
sikua silåmukartoK ingerdlåinardlune
anialersitardlugo -— sordlule takor-
nariamut takuinardlugit ilungmut ag-
pakagagssåungitsorssuit.
kangerdlup sikutå
ukiune kingugdlerne Kangerdlup
sikutå imåikajugpoK upernalernerati-
gut manilarssuarnik sikussardlune tå-
toKivigdlune påvanitutdlo iluliarssuit
KåKånguatut Kajangnaitsigilersarput
ukialerneratigut akutdlartitilertardlu-
tik. iluliarssuit imavingmut angma-
neKalernerisigut .Kangerdlup sikutå
pialersarpoK. ilame ilåne tupingna-
vigsumik ukiorigsissume avaterput
aulassumik sikoKalersarpoK avasiar-
tukut avatåta sikuanik sikuvingmik.
kangerdlugput alåkaråine pujoragssu-
aK, pavungarssuaK imarssuaK. taimai-
lerneratigutdlo aulisartut navianairi-
ssume aulisarfeKalertarput.
siko unigtugssåungitsoK
taima Kangerdlup sikua pavungar-
sssuaK pigångame ukiorigsissordlo
manerKamik sikussarpoK, kisiåne si-
ko unigtugssaujungnaertardlune. ta-
matumunga perKutauvoK iluliarssuit
angmaneKarnermit siko ingerdlåina-
lersarame. siko taima piakulalerånga-
me ivssusujungnaertarpoK, såvigdlu-
nilo silåmukalerångame ernerdlune
seKUgtilersardlune. anore måssåkut
angnerussumik såvissutaussarpoK,
magdlit sikuvdlo ingerdlanera siku-
mut seKumilertutaussardlune.
ånåussiniartautigssaK
tauva aperKUtingorpoK ånåussiniar-
tautigssane suna pitsaunerunersoK.
Hans Hardip agdlagkamine taisså
tingmissartOK åmuinaK mitartoK? av-
dlalunit? uvanga tingmissartOK tai-
måitoK piukutingilara, ukiuvme tai-
mailineratigut silapiluk tårssuardlo
pingårningortarmata, åmalo taimåitu-
mik ånåussiniuteKaraluarpat sikut
seKumakut akornånut tingmissartOK
misinaunaviångitdluinarmat. Kimug-
seK såvigussauvdlune silåmukartit-
dlune sangunerdlunit ajulersarpoK å-
malo sikume såvitume ima angnikit-
sigissumitardlune Kamutit nåmagi-
sséinånguånitardlune.
pujortulérarssuaK
piukunarnerpåK tåssa pujortulérar-
ssuaK pisatsersordluagaK, sékortumik
Kinguartautilik, umiatsiartå Kajang-
naitsoK, maskinå såkortoir silapalung-
mut, malingnut sikunutdlo akiusinau-
ssok, isumangnaitsoK.
Peter Poulsen,
Ilulissat.
puissit tåkutfngit-
sungisåinarput
landsrådimut ilaussortaK Jørgen Ol-
sen radioavisimut OKauseKarpoK pa-
katsissutigigine Upernavingme Kåina-
mik puissimigdlunit takusimångina-
me.
Jørgen Olsen KanoK-ilissamigdlunit
nalautsortumigdlo piniartutut nalu-
ngisartutigigaluarune Upernavik ku-
langeramiuk takorérsimasinaugaluar-
på lcåinamik kaligtumik takunigssa-
minik ilimasugsinaunane. Jørgen Ol-
sen Upernavingmingmat ukiup pini-
againik piniarneK KångiuterérsimavoK
ukiup sikua aussalernerane avalarér-
simangmat åtåtdlo tikericåt sule nag-
dliusimångingmata. piniagkat ilånikut
tamarugdliorsinaussarput, kisiåne tå-
kutingitsungisåinarput.
Peter Nielsen.
Godthåb
amer tarneK privati-
mik ingerdlane-
Kalisava?
Avangnåne sikussartume tunissanut
pingårnerpånut puissit amé ilaujuar-
put ilaujuaratdlésavdlutigdlo.
ukiume 1959-ime aulisartut piniar-
tutdlo atautsimineréne kisalo lands-
rådit atautsimlneråne åmit OKaluseri-
ssanut ilånguneKartarsimagaluarput
sivikitsunguamigdle erKartorneKartar-
dlutik „åmit pivdlugit misigssuineK11
utarKigatdlarKuneKartardlune tunuar-
titaussarsimavdlutik.
sivikikaluartumigdle „åmit errortat
errorneKångitsutdlo suliarinigssåinut
ilitsersutit" atorneKarneråne påsinar-
sivoK piniartunut amértartunut ang-
nertumik sujuariarneKångitsoK ani-
ngaussarsiornerup tungåtigut.
åmit errortat nr. 1 månåkut 27 kr-
nik akeKarput, tåssa issornauteKångit-
dluinartut, ajoKUteKalårtutdlo atausi-
nguamigdlunit Kitsoicarunik, puissip
nangmineic Kitsuanik, tauva 27 kr-mit
nåkarujugssuåsåput, 13 kr-ninaKaler-
dlutik. amerdlo nutautitdlugo atausi-
nguamigdlunit KitsoKarpat Kånit ta-
kujuminaeKaoK, aitsåtdle panertitdlu-
go kclumanermut nalemiukåine taku-
neKarsinaussardlune. taima ajoKutit
sungitsigissut tuniniarKingnigssåne a-
joKUtaoKinerdlutik? taimalo sungitsi-
gissoK émip akiata 14 kr-nik nåkau-
tigisavdlugo pissutigssaKarnerpoK?
Danmarkime auktioneKarångat å-
mit akilerdluarneKartartut arajutsi-
siméngilavut, ilångutdlugutaoK ara-
jutsisimångilarput ukioK kingugdleK
puissit aminit 1,3 mili. kr-migss. siv-
neKartorneKarsimassoK. tamåko tu-
ngavigalugit puissit amisa tunissau-
ssut piumassaKarfiginere s. i. åmit,
inup pissussutigingisainik ajoKuteKa-
lårtut s. i. Kitsuit, amerdluit ingmikut
klasseKalersinåunginerdlutik, pitsau-
nerpåt akiat Kutdlardlugo, tugdlilo i-
ngassagpatdlangitsumik åpariartuår-
titdlugit?
nalungikaluarparput Kalåtdlit-nu-
nane tunissagssiat avdlat nåkåutoru-
tait avdlanit sivneKartortunit matu-
niarneKartartut. Avangnånile aulisar-
figssuaKångitsume tunissagssiat ta-
marmik, orssoK tinguitdlo imasa ki-
sisa nalorninartoralugit, sivneKartor-
figineKartarput. tugdlianigdlo iluar-
sainigssame amérfiunerussut (Avang-
nå) amérfiunginerussutdlo, åssigingit-
sumik pineKarnigssåt kigsautigissari-
aKarpoK.
såriarfigssatutdlo kingugdlertut i-
ssigineKarsinauvoK piniartut émitigut
iluanåruteKarsinaunerat piårtumik
pitséngorsarneKarsinåungigpat, amér-
tarnerup privatimik ingerdlåneKar-
nigsså anguniartariaKardlune. imalu-
nit inup amérutai atautsimortitdlu-
git auktioneKarnerme tunissardlugit,
sivneKartorutigssat inungmut tunissi-
ssumut pissagssångordlugit. månåkut
taimatunga j ak ingerdlaneKaraluar-
poK eKungéssuteKéngitsungitsumigdle.
kigsautiginaKaortaoK atautsimiti-
taussartut inussutigssarsiox-nermut pi-
ngåruteKartunik suliaKåsatitdlugit,
„ Avangnå“ta minitaorKaj åssarnera
mianerssorfigisavdlugo, kalåtdlime i-
mamit inussutigssarsiortut tamåker-
dlutik sårugdlingniåungitdlat.
Ulrik Møller,
UmanaK.
• let og liflig ...
perKingnardlunllo puatdlarnarloK.
2