Atuagagdliutit - 30.06.1960, Blaðsíða 33

PETER FREUCHEN:
»K’imugseriarssuarme
piniartut...«
(nr. suj. nangita k.
„imarssuaK ikårdlugo nunamit u-
ngasigsorssuarmit aggersuvugut," OKa-
lugtualerpoK. „samanerssuaic kanang-
nersarfiane nunaKarsimagaluarpugut,
kångnerssuaKaleravtale nunagissavut
KimagtariaKalersimavavut. angalaniv-
tine itortaralugulo sujulerssortigisi-
mavarput Kritlak, angåkoK angåku-
vigssuaK, nalussaKångitsoK. inger-
dlaornivtine ujarKat, aput anorilo su-
junersiortarpai — påsissarpailume.“
„tåussumame Kritlakip sut sujuner-
siutigissaramigit?“ Rockwell aperaoK.
„tåssa sujunersiortarpai sumut i-
ngerdlanigssavtinik, sume piniarfi-
gingneruneranik, akissutisiailo ki-
ngoma påsivavut ilumortussut, nuna
kåpajårfigssuaK Kimagkavtigo siko
avKutigalugo nutåmik nunagssipugut.
ilame Kritlak ima angåkorssutigaoic:
ukiume Kimugseralitdlarångavta suju-
nivtinut pivdlune ingerdlaleraraoK
niaKuata erKå Kaumauagtuinéngordlu-
ne.“
ardlaleriardlunga Kritlak sujornata-
lo erKåta Kaumauagtuinaussarsimane-
ra tusartarérpara. taimåinera nuliama
Navaranap ugperivdluinarpå oKartar-
dlunilo ernera erngutålo taimåinerar-
dlugit, tåssamigOK itumingnit kingor-
nussamingnik. Kaumauagsimanera ima
såkortusimatigaoK kinguåve ardlalig-
ssuit kavssermikut merKunigsimångi-
såinarmata. ernutå Panigpak, kavsse-
ra mericoKangivigpoK — eskimut av-
dlat nalungisåka tamarmik taimåingit-
dlat.
Rockwell Simon aperssortuåinarmat
kisa Mernusåp inunine OKalugtuari-
lerpå. OKalugtuå ilavnut nugterpara,
eskimoKataisale mardluvdlutik pinga-
jumik OKalugtuå soKutiginartoKarti-
ngitdluinarneramiko tusångitsutut it-
dlutik ikumatitaK nåkutiginarpåt.
ukioK 1864 migss. ilaKutanilo Kalåt-
dlit-nunånut pisimåput. taimanikut
nukagpiarakutdlagssusimavoK. Cana-
dap avangnåne najugaKarKårsimaga-
luarput, tauvale piniagagssardleKing-
mat kångnerssuaKalersimavoK, taimai-
lingmat Mei’KUsåkut avdlatdlo ilaKu-
tarit Baffin Landip avangnå’tungåne
nunaKarfitik KimagtariaKarpait. ukiut
ardlerdlugit avangnarpartersimåput
North Devon avKusårdlugo Ellesmere
Landimut pisimavdlutik, tåssångånit-
dlo autdlaramik Smith Soundip neru-
kinersså tikikamiko tåssuna Kalåtdlit-
nunånut ikårsimavdlutik, tikisaming-
nilo inutigssarigsårnerungmat uninar-
simavdlutik. nunagssamingnik nåmag-
tuvigdluarsimaKigamik ilait nunator-
Kamingnut uterumatdlersimåput nu-
nai-Katigigaluatik Kuj asariar tor dlugit
iluagtitsisimanermingnik. tåssalo tai-
manikorpiaK utimut ingerdlanerming-
ne MerKusåK igdluanik issaiarsima-
VOK.
mardloriardlutik Kalåtdlit-nunåne
ukérérdlutik Baffin Landimut uterat-
dlarsimåput, uvfalo avKussua taimak
pissariuvdluinartigissoK. ingerdlatsiéi-
nardlutik anorerssuarsiortalersimåput
persorssuarsiortalersimavdlutigdlo, ta-
(inuit arne atuagkame agdlagsi-
massut atuagkap nugternerane a-
ssilivdluåinagåuput. — nugt.)
nugt. H. H.)
KuaKangårsimångmamigdlo kångner-
mit någdliuperålersimaKalutik. piler-
Kåramik ilaisa Kingmitik nerissarisi-
mavait, ingerdlarKingniåsagamigdle
amiåkoKartitariaKarsimavdlugit. kisa-
le Kasunermit nukigdlårdluinaramik
ingerdlarKigsinaujungnaeramigdlo u-
ninaratdlarput neKitugagssarsinigssar-
tik kisiat isumavdlutigilerdlugo. apu-
mik igdluvigkiorput Kanordlo pinig-
ssartik nålauginalerdlugo.
angalaKatigisimavait Minik Mattag-
dlo, tåukua ilamingnit nakunerusimå-
put. pinerrarigsusiméput, åmale pissa-
Karångamik ilamingnit pinerussardlu-
tik nereKataugångamigdlo nerrersune-
rujugssussarsimavdlutik. pissat av-
guaKatigingnigssånik ilerKutoKaK sug-
ssarisimångivigpåt, nukigtunerssung-
matalo ilaisa soriarsinausimångilait.
angalaKatigit atugardlioralugtuinarsi-
måput kångneratdlo sualugtikiartui-
nardlune, kisa ilait toKusimåput, uku-
lo piniartorssuit mardluk sorKusåine-
rujartuinarsimavdlutik.
uvdlut ilåne MerKusåp angutå a-
nguteKatine avdlat ilagalugit piniarni-
ardlune autdlarsimatitdlugo Minik
Mattagdlo igdluvigånut isersimåput
Karmarnera aserorterniardlugo. issi-
kuånit nalunarsimångitdlat toKutsi-
nigssartik sujunertaralugo taimaisior-
tut. MerKusåp angajuata sapitdlune i-
laKutane igdlersorniarsimavai, MerKu-
sårdlo nangmineK tamaviårdlune ig-
dlersuisimavortaoK. sorraiserdlutik i-
sertut ivkua ilaicutarit ningiuat sujug-
dliutdlugo toKusimavåt ernere issigi-
titdlugit, toKoréramikulo timå ånit-
dludlugo Kamutinut ilisimavdlugo; ta-
måna nåmagmarsimångilåt. igdluvig-
kamut isericeriardlutik isersimassut
kingumut sassusimavait. taimailing-
mat MerKUsåK inunine ånåuniardlu-
go — tamaviånguat akerssusimavoK.
taima akiuterugtulerdlutik MerKusåp
issåta igdlua pérneKarsimavoK ku-
ngatsimigutdlo Katiggamigutdlo angu-
vigkamik ikilerterujugssuarsimavdlu-
ne. Kungatsimigut ikia ajornerpausi-
mavoK uvdlut ardlaligssuit aunågi-
navigsimagame. Kileruine takugsséu-
put ikilersimanerujugssuanut nalunae-
Kutauvdlutik.
MerKusåK ånagpoK, arnile Katångu-
nilo arnaK ånaivai. timait toKungassut
Kamutimingne usigalugit inugtuma-
ssut taimak Kimagusimåput.
angutå piniarniarérdlune tikikame
aulajangerpoK nulé paninilo toKutau-
simassut erninardluinaK akiniuku-
mavdlugit. erninardlume autdlaralu-
arpoic, kisiåne Kingmine Kasusimavat-
dlårmata nangminerdlo nukigdlånga-
vatdlårame akiniainiarnerigaluane tai-
maitinartariaKarpå. uterame piuma-
ssarå angalaKatigit tamåkerdlutik a-
tautsimut igdloKatigingnigssåt, taimai-
livdlutik inugtumassunit såssuter-
KingneKåsagaluarunik akerssutdluar-
sinaunerusagamik.
unuat ilåne itilerput Kingmit Kilug-
palugtorujugssuit, nalunaratik inugsi-
lersut. sunauvfame tåssa Minik Mat-
tagdlo tikiutut, tauvale tikisatik angu-
titaKartut påseriaramiko iserniarung-
naersimåput. igdluvigkamitut uvdlo-
rulersinago anisinausiménginamik uv-
dlåkut aneriatdlartut — tupingnaK, i-
nugtumassut sorKusaitdliorsimassut-
åsit erninaK malugåt. arnat pingasut
kångnermit torKuteKardlutik u.iarå-
lungne ilineKarsimassut timait taimak
peKardluinångitdlat, sunauvfa Minip
Mattauvdlo Kamutimingnut ikeriar-
dlugit autdlaruterérsimagait. kingorna
inugtumassut tåuko takorKigkaluångi-
lait, kingunerssuanutdle ilimasugtuar-
put tékuterKisasoralugit. méritat ilisi-
matineKarput angutit piniarniartit-
dlugit isersimåinartarKuvdlugit. iser-
simåinaratigdle åma ungalitsat amiu-
ssut tunuåne torKorsimassarKUvdlugit.
kisiåne mérKat aniuarsinarput, unga-
litsåme tunuåne torKorsimarussågi-
narneK avångunarpatdlårdlunilo Kia-
narpatdlåkaseKingmat. kingornalume
erKaissarpåt taimane anituarångamik
KinarigsårtuartariaKartaramik inugtu-
massut tåkuteriatårnigssånik ilima-
sungnermit.
taima ånilånganartorsiorujugssua-
rérnermik kingorna Baffin Landimut
ingerdlarKigkusugkungnaivigput. na-
lungilåt Kalåtdlit-nunåne arnarpag-
ssuaKartOK uvé soKutiginagit nuligssi-
usinaussamingnik. taimåitumik uter-
dlutik kangimut autdlarput, pissaKar-
dluartaréKigamigdlume nukigtordlu-
arsimavdlutik Ellesmere Landimit E-
tahmut ingerdlalerput.
sivisujåmik Etahme najugaKarput,
tauvale MerKusåK ikxngutigivdluagålo
Asayuk avdlamiunik takujumatdler-
put. inusugtussivdlutik sapisiup atåne
nunarKatitåtik akuliuvfigiumatdler-
pait, åipåtigutdlume alapernaiser-
put ukua nunarKatitåtik Baffin Land-
ime nunarKatikumingnit avdlaune-
rungmata. taimanikut kalåtdlit Kaja-
Karatigdlo pisigseKaratigdlo Karssumik
naluput. sikukuinaK puissiniartarput,
aussaunerane nunaKarfitik icimåtar-
pait Keitertårarpånguanilersardlutig-
dlo tingmisssat ineKarfine. sikuerå-
ngat tamarmilo imåinångorångat ting-
miåinarnik inussuteKalersarput. tai-
måitumik MerKusåK ikingunilo Saun-
dersip KeKertåliarput, tåssalo KeKertaK
tåuna aussaunerane iluamik nuåner-
SOK.
tamarmik ingmikut sisangmit sanå-
nik saveKarput pitsagssuarnik arfang-
nianit taorsivdlutik pigssarsiarisima-
ssamingnik. savit taimåitut KaKutigor-
torujugssuput teriangniatdlo amerpag-
ssuinik akilerdlugit aitsåt pineKarsi-
naussardlutik. taimanikut eskimut sa-
vilugtorujugssuput, ujarKat auninga-
ssut takingitsunguamik sanavdlugit
puissivdlo agdleruanik ipulerdlugit sa-
nassaramikik. ujarKat auningassut
K’imugseriarssup avangnåtungåne
pigssarsiarissarpait, tamåningmata u-
jaragssuit mardluk „uvdlorissat anait“
såkugiuminaitsusimåput Baffin Land-
imiutdle atortagåinit ujarKanik sanå-
nit MerKusåp nalungisainit pitsaune-
ruvdlutik. kingorna Piulerssup (Pea-
ryp) ujaragssuit tåukua mardluk nu-
naminut angerdlåusimavai, nunarKati-
gitdle angutitait tamaisa savivingnik
tuniorarsimavdlugit. taimailivdlutik
iluanåginavigsimåput.
savit nutåt tåukua patsisauvdlutik
MerKusåK ikingutailo ajornartorsior-
taicaut akerssutaKalutigdlo toKumik
kingunilingmik. taimanikut nunarKa-
tigisimavåt piniartorssuaK — Miuk —
pinerrarinarane nunarKatiminutaoK
nålagauniartorujugssuaK. nunarKati-
gingne kisime iluamérsumik savenar-
tortausimavoK. MerKusåK ikingutålo
nutåmik savigtårsimassut takuleralu-
ardlugit narråinarsimaKaoK. kisime
taimåitumik saveKarusugkaluarner-
mit, kisimime taimåitumik saveKara-
me pilagtunit avdlanit umarinerussa-
rame. tauva unuat ilåne sinigtitdlugit
savigtaive tigoriardlugit imånut igisi-
mavai.
tamåna påseriaramiko MerKusåK A-
sayugdlo agsorujugssuaK kamagsimå-
put. aulajangerput piniartorssuartar-
tik toKuniardlugo ingmingnut akiniut-
dlutik. nålagauniarpatdlårtarnera ilu-
aringitsutoKausimavåt, tauvalo taku-
tikumatdlersimavdlugo nangmingner-
taoK pisinaunermingnik. savingmik å-
nainerinåt pivdlugo toKunialerpåt, mi-
tatiginerujumavdlugulo aulajangerput
savingmik nangmingneK sanåmingnik
toKussarumavdlugo, savitsiarssuatime
ånaigamikik tåukua kisisa såkugssa-
tuarileramikik. kisiåne Miuk piniar-
torssuagssivdlune amernik nutårssu-
arnik atissaKarumåinarmat taimak
savilugtigalutik KanoK isiornigssartik
erKarsautigissorujugssuvåt. tauvale
uvdlut ilåne nåmagtoratdlardlugo ilu-
agtitsiput. taimanikut angutit piniar-
tut ukiumut piniarnigssamingnut pia-
rérsalerugtorput Kamutitigdlo iluar-
sautilerdlugit. sordlo piniartut avdlat
pissartut Miup Kamutine ujarKat Kar-
mautdlugit Kalerigsat Kåvånut Kut-
dlarsimavai Kingminut angumassag-
ssaujungnaerdlugit. Miup Kamutimi-
nik inorssapajårnigsså utandnalerpåt;
årime, inorssangajagdlune kisiåne
tingmiåta atåne uvinga nuimeriarmat
MerKusåp Asayuvdlo pigsinaK tingivi-
gåt savikasingmingnik silorérdlutik.
savit taimak ikitsigigaluartut någinai-
sigut tamaviånguat sériaråt taimåg-
dlåme erdlavé anitdlagkamik, tåssu-
gunguardlo torKutigå ikerssuane.
MerKusåK Asayungmit nukeKarne-
rujugssusimavoK, taimåitumik toKuta-
mik savia kingornupå, isumaKatigig-
putdlo ukiarneranut seKernup tarri-
saernera tikitdlugo tigumiåsagå. åma
isumaKatigigput kingorna Asayup sa-
vik tigumissarilisagå seicernup tåku-
terKingnigsså tikitdlugo, taimailivdlu-
tik ikingutigit tåukua savik sivnersa-
råutugssåusavdlugo. kisiåne savip tai-
matut sivnersarautdlugo tigumiartar-
nigsså Asayup kalugtugivdluinarpå i-
sumapilOKalersinaunermut autdlar-
Kautausinausorigamiuk. isumamigut
erKarsautigå MerKusåp savik ukioK
atauseK tigumerérdlugo erdligileriaru-
niuk toKukumatdlisangmane, måssa i-
kingutigivdluinaraluardlune. taimåitu-
mik savik Mencusåmut pencuinarsi-
mavå KaKugulunit ikingutigiginarnig-
ssartik kigsautigineroKigamiuk.
Saundersip KeKertånimersoraluar-
dlutigdlo tåssane najugaKarnertik Ka-
sugilerdlugo MerKusåK Kimugsimik
kujåmut autdlåinatdlarsinarpoK av-
dlanik nåpitagssarsiordlune. Kap
Yorkimut ingerdlamåriardlune tåsså-
ngånit kangerdliumanerujugssuaK ki-
serratangme atuatdlagsimavå. tåssu-
narKuniardlune savitsiarssuane ånai-
ngajavigsimavå. uvdlut ilåne inger-
dlavdlune takulersimavå nanorujug-
ssuaK takuinardlugo piniartumit atau-
sinarmit sorKajarneKarsinåungitsu-
ssåK. unga Kanigdlivdlugulo MerKu-
såp nanorssuaK naulinarsimaKå, kisiå-
ne naulingniariaråne nanoK sangoria-
pilorsimavoK, taimåitumik erKortika-
luardlune imånguåinaK ikilertitdlune.
nanoK kamåumeriutå åtatarissane pé-
riautigalugo malerssortine såssupå.
pigsinaK MerKusåp Kingmingnarissar-
. ssua angumeralugo sujugdlérssuarmi-
nik patisimavå, soruname atausiginar-
simaKå.
(Kup. tugdl. nangisaoK)
33