Atuagagdliutit - 30.06.1960, Blaðsíða 27

Kalåtdlit-nunåta tingmiai kisme-
Kardlutik nalunaerssorneKåsåput
Dr. Finn Salomonsenip tingmissanik kisitsinerme nalunaeKut-
sersuinermilo arfineK-åipagssåt ingerdlaterKilerpå. pasissagssa-
nik ardlaligssuarnik påsissaitarersimavoK, sulile ardlaKaKissu-
nik påsiniagagssaKardlune.
Dr. Finn Salomonsen ukiune ardla-
lialungne Danmarkimit Kalåtdlit-nu-
nanut tingmissanik påsissagssarsior-
tarérsimavdlune månåkut arfineK-åi-
pagssånérdlune angalaulerpoK. tama-
tumunåkut suliap inernigsså ungasi-
gungnaerdluinåsagunarpoK. taima su-
linermine suliaisa pingårnerit ilagåt
tingmissanik angnertoidssumik nalu-
naeKutsersuinigssaK tingmissat påsi-
ssagssarsiorfigineKartalernerånit suli-
aussugssat suliaussutdlume angnertu-
nerpåt ilagissagssåt.
taima tingmissanik nalunaeKutser-
suinermut aningaussartutit Carlsberg-
fondemit, - Zoologisk Museumimit
Grønlandsministeriamitdlo tapivfigi-
neKarsimåput. tingmissanik nalunae-
KutsersuineK atordlugo påsissagssar-
siorneK imatut ingerdlåneKarpoK: dr.
Salomonsenip ikiortaisalo tingmissat
piarait uvdluinititdlugit niuisa igdlu-
isigut agssangmiulertåsavait, autdlai-
niardlo tingmissamik nalunaeKUta-
lingnik tingmiarsimagångat agssang-
mioK tamåkuninga katerssuissarfing-
nut tuniuneKartåsaoK, tåukunångånit-
dlo Københavnime tingmissanut mi-
sigssuivingmut ingerdlaterKingneicar-
tåsavdlutik. tingmissat nalunaeautag-
dlit pissarineKardlutik agssangmiut
uterterKingneKarnerisigut påsinarsi-
ssåsaoK tingmissanit éssigingitsunit
procente KanoK angitigissoK pissari-
neKartartoK.
— agssangmiut uterterKingneicartut
påsitipåtigut tingmissane åssigingit-
sune amerdlanerne pissarinenartartut
angnerpåmik 20 procentinaussut, ta-
månalo tingmissanut navianautingor-
sinåungilaK, dr. Salomonsen Politike-
nime taima OKalugtuarpoK. — kisiåne
tingmissane atausiåkåne sordlo OKait-
sume procente 33 % anguvdlugo a-
ngissusilingne navianarsinaulertar-
poK, ajorneruvordle OKaitsut Kalåt-
dlit-nunåne erniortut nuliarit 2000-t
sivneKångingmatalunit. tingmissat na-
lunaeKutsersorneKarsimångitsut tai-
måitumigdlo amerdlåssusinik ilisima-
ssaKarfigineKångitsut påsissaKarfigi-
neK ajornartarput tingmissane tåuku-
nane procente Kanos angitigissoK pi-
ssarineKartarnersoK, dr. Salomonsen-
ivdlo tingmissat ilisimassaKarfigingi-
sane kalåtdlit landsrådiånut ilisima-
isigak nalunaeKutsigaK
Ringmærket fod
titsissutigisinåungilai, uvfame påsi-
ssane ardlaleriardlune nalunaerutigi-
ssarérsimagamigit.
nagtoralik
nalunaeKutsersuinerup tingmissat i-
marmiut aulajangersimassut Kalåt-
dlit-nunane inutigssaKarniarnermut
suniuteKartut piniapilungneKarnerat
takutiniariarångago periausigssaK a-
tausinaulertarpoK, tåssalo: tingmissa-
nik erKigsisimatitsigatdlarnigssaK ki-
ngusingnerussukut inutigssarigsårne-
rujuåinarnigssamik sujunertaKartoK.
nalunaeKUtsersuineruvtaoK erKigsi-
simatitsineK umassunik paorningning-
nigssamik sujunertaKartoK pilersisi-
nauvå. åssersutigalugo: Finn Salo-
monsenip nagtoralingmik nalunaeicut-
sersuinerane erKumivigsoK påsinarsi-
simavoK, tåssa Kalåtdlit-nunåta nag-
toralisa 40%-é pissarineKartarsima-
ssut. taima pissarineKartigissarsima-
nerånut nerineKartarnere pissutåu -
ngilaK. imaicame piarxat nerinenar-
tarsimagaluarnerput, pissutaussordle
unaugunarpoK: Kangånitdle nagtora-
lik savanut mikangniartartutut tuså-
manerdlugaussarsimangmat. taima
nagtoragdlit tusåmanerdlugaunitoKå-
nguåkuluat paitsuinerujugssuarmik
tunuleKutaKarpoK, nagtoragdlime sa-
vat savårKatdlunit tiguneK ajorpait.
saunikut uvdluine nåmagtorneKartar-
tut tåssåuput silut savårKatdlunit nå-
pautigdlit saunikue. tamånarpiaK piv-
dlugo Finn Salomonsenip nagtoragdlit
endgsismeKarnigssåt pivdlugo lands-
råde ardlaleriardlune KinuteKarfigi-
ssarsimavå.
Kupalorårssuk
Finn Salomonsene Kupalorårssung-
mut tungassumik soKUtiginavigsu-
mik ama påsissaKarsimavoic. Kupalo-
rårssuk nalungisavtitut Kalåtdlit-nu-
nåne tingmiårKat nalinginaunerssaråt
sordlume Danmarkime gråspurvet na-
linginautigissusiåtunga j ak nalingi-
nautigalune. nalunaeKutsersuinermi-
gut påsisimavå Kupalorål'ssuk aussau-
nerane Kitåne ernissartoK ukialerå-
ngat Davis Strædet Karssutdlugo ting-
misinardlune Set. Lawrence Golfen
Nordamerikavdlo KerKane taserssu’t
avKUsåriardlugit kimut ingerdlaortar-
toK Minnesotame ukiartordlune.
Kalåtdlit-nunåtame kangiatungåne
(Tunume) ernissartut sumut ukiartor-
tarpat? aperKut tåuna atautsivdlunit
erKortumik akisinåusagunångilå. na-
lunaeKutsersuinerup-åsit påsitipåtigut
avangnamut ingerdlaortartut sikun
sinarssua sinerdlugo Skandinavialo
tamåt avangnarKutdlugo Rusland a-
vangnånit ornigtarpåt, kujåmutdlo i-
ngerdlancigtarput Uralbjergine uki-
artordlutik. ukivfigissartagåt Minne-
sotamut patdlimångikaluarmigame!
Kalåtdlit-nunåne tingmissanik na-
lunaeKutsersuinerup ericumitsunik på-
sissagssissarneranut pissutauginångi-
nångilaK Kalåtdlit-nunåta tingmiaisa
najugkamik angnertunerujugssua
pivdlugo ukiut ingerdlanerine najug-
kamingnit nugtartarnerujugssuat. tai-
ma erKumitsunik påsissagssaicartar-
nera pissuteKarneruvoK Kalåtdlit-nu-
nåt nunane issigtunltune kisime ting-
missanik nalunaeKUtsersuivfigineKar-
tarmat. nunarssuarmilume nunane
Kalåtdlit-nunåt kiserdluinarme tai-
matut pissusilingmik nalunaeicutser-
suivfigineKarpoK. kalåtdlit tingmissa-
mik nalunaeKutalingmik pissaricartut
tamarmik agssangmiup tuniunerane
2 kr.-mik taortisissarput.
tingmissat imarmiut kalåtdlit neici-
tugssaKartarnerinut suniuteKartut na-
lunaeKUtsersorneKartugssat ukuneni-
put: mitit, agpat, serfat, naujat åssi-
gingitsut OKaitsutdlo. kisiåne Finn
Salomonsenip Kalåtdlit-nunåta ting-
miai tamaisa nalunaeKUtsivfiginiar-
pai, taimatutdlo agssangmiut tamaisa
sumilunit pissarineKarsimassut tigu-
ssartugssauvai. kalålinåungitdlåme
tingmissat agssangmiuinik nagsitsi-
ssartut. kiavdlunit tingmiaK nalunae-
KUtalik pissariguniuk atuarsinaussug-
ssauvå agssangmioK sumut nagsiune-
KartugssaussoK. taimailivdlune ting-
missat Kalåtdlit-nunanit nunanut av-
dlanut ingerdlaortarnerat påsissaicar-
figineKarsinauvortaoK.
kugsak
påsissat ilagåt kugsaup — tingmi-
årKat ilagissåta — Kalåtdlit-nunåni-
ngånit imarujugssuaK Karssutdlugo
Portugalimut ikårtarnera. tåssanganit
kujåmut tingmerKigtarpoK Vestafri-
kamut ukiartordlune. imap Kulågut
mivfigssaKarane tingmivfigissartagå
2000 kilometerit migssiliordlugit iso-
rartussuseKarpoK. tingmiårKatut av-
dlatut imamut misinåungilaK neri-
ssagssarsiorsinaunanilo, taimåitumik
Portugalip tungånut ingerdlaornermi-
ne KasuerserfigssaKångitarnine piv-
dlugo ingerdlaorneK atausinaK ator-
dlugo nåmagsissagssane tamåna nå-
magsiniartariaKartarpå, asulume sep-
tembereKalernerane imap anordlera-
jugserugtornerane taimailiortardlune.
nal. ak. 24-t sivneKalugit timimut 50
km-inik sukåssuseKardlune tingmi-
ssariaKartarpoK.
nerdleK
dr. Salomonsenip nalunaeKutsersu-
inerata takutipåtaoK Kalåtdlit-nunå-
ta nerdliata Kitåne erniortartup ser-
merssuaK Karssutdlugo Islandilo ku-
jarKUtinardlugo greveKarfingmut
Wexfordimut Irlandimltumut ukiar-
tortarnera. tåssane mamarineKarsi-
agpat — Alke
maKigamik piniarneKardluartarsimå-
put, tåssame tåssane nerdlerit 16%-é
pissarineKartarsimåput. greveKarfiup
tåussuma avatåne ikigtuararssuåinait
ukissarsiméput, Kalåtdlit-nunånilo
nerdlerit 5%-é pissarineKartarput.
Dr. Salomonsene Kalåtdlit-nunåta
tingmiainut tungassunik tusintiling-
nik avdlanik påsissaKarsimavoK, ne-
riutigisavarputdlo suliane tamåna i-
neruniuk påsissarpagssuane atuagå-
ngordlugit sarKumiukumårai, taimai-
livdlune suliame inernere ilisimatu-
ginåungitsunut uvaguvtinutdle åma
nuånårutigssaulerKuvdlugit.
Artisk Stationip pujortulératoKar-
ssua upernårmåna Ausiangne iluar-
sarneKartoK dr. Salomonsenip anga-
laornermine atortugssauvå. kalåtdli-
nik inugtaKartugssauvoK, nautsorssu-
tigineKarpordlo tingmissanik ilisima-
ssagssarsiortut (ornitologer) angala-
nermik angnerssåne pujortulérKame
najugaKåsassut. Dr. Salomonsenip i-
lisimassagssarsiornine måjip 20-ata
erKåne Disko-bugtimit autdlarnerpå.
nautsorssåtigålo pujortulérKamingnit
kujåmut 600—800 km isorartussusilik
angatdlavigisavdlugo. Disko-bugtimit
K’asigiånguit, Ausiait, Sisimiutdlo av-
KUsåriardlugit Manitsumut kigdlig-
tugssåuput.
nagtoralik kingunigssanångitsumik piniapilungneKartoK
(Jens Rosingimit titartugan).
Havørnen, der er udsat for en meningsløs jagt. (Træsnit af Jens Rosing).
27