Atuagagdliutit - 09.02.1961, Qupperneq 10

gissut akitdlo taimaingajagtut ator-
dlugit. tamåna aningaussanik tunga-
vigssaKartineKåsagpat, tåssa imåipoK
aningaussartutit matuneKardluinåsav-
dlutik, tauva påsivdluartariaKarpar-
put anguniagkap naggatåtungå tåuna
kigsautigissatut erKarsautåinaussoK.
pisiniarfit nutarterneKameråne su-
junertat ilagigaluarpåt aningaussartu-
tit ikilisiniardlugit amalo nioncutig-
ssanik pisissartut namaginartumik
niorKutigssanik nivtaivigiumavdlugit
KinigagssaKartikumavdlugitdlo, påsi-
nerdle ajornångilaK Kalåtdlit-nunåne
aningaussartuteKangåtsiaKigavta Dan-
markime kujatdlerme atorneKångitsu-
nik.
silap pissusiata ajornartorsiortitsi-
nerata umiartorneruvdlo sivisumik ki-
pisimassarnerata pissariaKalersipåt
Kuerssuamik pitsaunerussunik angne-
russunitdlo peicamigssaK Danmarki-
mingarnit, taimaisiornerdle akisoKaoK,
Københavnimit Kalåtdlit-nunane i-
marpikortautit umiarssualivinut nior-
Kutigssanik agssartornerinaK 1953-ime
1,5 miil. kr.-nik akeKarsimavOK 1959-
imilo 9,9 miil. kr-uvdlutik. inugta-
Karniamerme pissutsit åma Kalåtdlit-
nunane pitsauvatdlångitdlat Kalåtdlit-
nunane pisiniarfivtine kalåtdlit suli-
ssorinerorusugkaluaravtigik. pingårtu-
mik asimioKarfingne pissutsit ajorna-
kusortuput tamånakunane niorKute-
KarneK aj ornartorsiortineKartarmé-
taoK agssartuinerme akigssaiautinik
angnertungåtsiaKissunik nioncutigssa-
nigdlo uningatitsinerme akigssaiauti-
nik, tamåkunanlsaoK sulissorineKar-
tut amigartumik iliniarsimanerat su-
le ajornartorsiutinik angnerulersitsiv-
dlune, tamåko aningaussartutit naut-
sorssutåine akigssarsiatut aningau-
ssaiautitut angnertungåtsiaKissutut
malungnarsissarmata Kavsérpagssuar-
tigutdlo niomutigssat nalérukiartorto-
rujugssussardlutik.
6 millioninik sipågaKarsinauncK
erKarsautigigåine niornutigssat uv-
dlumikut asimioKarfingne niorKutigi-
neKartartut tamarmik Kalåtdlit-nunå-
ne igdloKarfingne niorKutigineKartar-
tut åssigalugit igdloKarfingnisut pisi-
arineKartåsassut tauva taimaisiornikut
ukiumut aningaussartutigssaugaluit G
mili. kr.-nit sipårneKarsinåusagaluar-
put. soruname uvdlumikut erKarsaut
tåuna nalerKutungilaK, taimåitordle
takutitsivoK asimioKarfit niorKutig-
ssanik pilersorneKarnerat igdloKarfit
pilersorneKarnerånit KanoK akisune-
rutigissoK åmåtaoK takutitsivoK nior-
Kutigssanik pilersuinermut nålagauv-
fiup tapissutaisa 3/4-isa migssait asi-
mioKarfingne niorKUtigssat igdloKar-
fingme niorKUtigssatut akeKartitdlu-
git niorKutigineKarnerinut atorneKar-
tartut. iléngutdlugulo OKautigissaria-
Karunéngikaluarpara taimatut akinik
åssigisitsiniarneK akigssaiautitdlo so-
KUtigineKånginerat sumilunit silar-
ssup ilåne naligssaKarunångitsoK. isu-
maliutime niuvertutut iluanårniarner-
mut tungassut pissutåungitdlat åndg-
ssussinermik tamatuminga atortitsl-
narnivtinut. avdlatut ajornartumik
nålagkersuinikut aulajanginerit iler-
KutorKat pissaunerånit sunerneKarsi-
massut akuerinartariaKarpavut. tau-
vame Kalåtdlit-nunåta niorKutigssa-
nik pilersomeKarneranut nålagauv-
fiup ukiumut katitdlugit 8 mili. kr.-nit
tapissutigissartagaisa sivnere sumut
atorneKartarpai? niorKUtigssat ardla-
ligpagssuit inungnut tamanut atorto-
risavdlugit imalunit inussutigssarsior-
tunut atortorisavdlugit pingåruteKar-
tut akikitdlisarneKarnerinut. sujug-
dlermut åssersutitut taineKarsinauvoic
igfiaK aningaussartutit ilångutdlugit
akilerneKartåsagaluarune måna Ka-
låtdlit-nunåne akime mardloriautånik
akisunerusagaluarmat. inussutigssar-
siortunutdlo tungatitdlugit taineKarsi-
nåuput autdlainiarnermut peKUtigssat
såkutdlo, åmåtaordle pujortuléntat
aulisariutit aulisarnermilo såkutit.
inoKarfit 153-it
naluneKéngilaK ukiune kingugdler-
ne Kuline inuit eKiternerat angnertu-
ngåtsiarsimangmat. 1948-mit 1958-i-
mut igdloKarfingme inuit 65°/o-imik a-
merdleriarsiméput, niuvertoruseKar-
fingnile 17'Vo-inarmik amerdleriarsi-
mavdlutik nunaKarférKanilo inuit
31"/o-imik ikileriarsimavdlutik. 1948-
me inuit tamåkerdlutik 43°/o-é igdlo-
Karfingmiuput, 1958-imilo 56°/o-iuv-
dlutik. ukiune tåukunane Kuline ino-
Karfit 186-init 153-inut ikileriarsimå-
put. ineriartornerme ingerdlauseK ta-
måna ersserKigdlunilo aningaussartu-
tit tungaisigut pinarane åmale iliniar-
titaunigssékut pencingnigssamutdlo
tungassutigut sulinikut, il. il. iluaKU-
taugaluartOK nunaKarférarpagssuit a-
jornartorsiutivta angnerit sule ilagait
niomutigssanik pilersuiniarneK tuni-
ssagsiornermilo aningaussagssaKarni-
arneK Kimerdloruvtigik.
ukiut Kavsit ingerdlanerine KGH-p
nautsorssusiortausiata pitsångorsa-
gaunigsså sulissutigisimavarput. suli-
aK tamåna ima ingerdlavdluartigaoK
1961-ip autdlartisimanerane Grøn-
landsudvalgimut sarKumiusinåusava-
vut Kalåtdlit-nunane nunaKarfingne
tamane niorKutigssanik pilersuinerme
tunissagssiornermilo aningaussartu-
taussut il. il. nautsorssorneKarnere.
tauva takusinaulisavarput nunaKarfit
tamarmik KanoK „akeKartut" tauvalo
nunaKarfit atausiåkåt sujunigssåt piv-
dlugo nålagkersuinermik suliaKartut
nalunaerssutit tåuko isumaliutiging-
ningnermingnut ilångutisanerdlugit
tamåna nangmingneK aulajangigag-
ssarisavåt.
tunissat niorKutigssiornerdlo
inussutigssarsiornikut atugkat av-
dlångornerata, niorKUtigssat åssigi-
ngitsut amerdlineKarnerata akitsori-
artorneruvd’lo nagsatarisimavå nior-
KUtigssat pisiarineKartartut katitdlu-
tik nalingisa agdlerujugssuamerat.
niorKUtigssat pisiarineKartut nalinge
1948/49-me 10,2 mili. kr.-ussut amer-
dlisimåput — niorKUtigssat akitsutait
ilångutdlugit, niuverneruvdle sulivfi-
utaine atortut ilångunagit — 1953-ime
36 mili. kr.-nut 1960-imilo 74 mili. kr.-
ngusangatinardlutik. naugdlo ukiune
tåukunane Kalåtdlit-nunane niorKU-
tigssat atautsimut akiat 140 %-imik
KagfagsimagaluartoK taimåitoK nior-
KUtigssat tunineKartut mardloriauter-
tik sivnerdlugo imaKame pingasoriåu-
mik amerdlisimåput. tamatumungalo
atatitdlugo niorKUtigssat åssigingitsut
amerdlineKarsimåput pitsauningu-
ngåtsiarsimaKa'lutigdlo.
kisitsisit tåuko akigssarsiat Kagfa-
riarnerånut sanigdliussagssarKigput.
sulissartut iliniagaKarsimångitsut a-
kigssarsiait ukiune Kuline 1948/49-mit
1958-imut sisamariåumik tatdlimari-
åumigdlunit Kagfagsiméput. niorKU-
tigssat akisa atautsimut nalingata
Kagfagsimaneranut na'lerKiutdlugit ta-
matuma takutipå pisiat aké nåpertor-
lugit akigssautit angissusiiemeKarne-
rat mardloriautingajangmik Kagfagsi-
massoK. tunissat akisa Kagfariautåt
niorKUtigssat atautsimut issigigåine
taimatungajak åma Kagfagsiméput.
tamatumanile sanigdliussiniarneK a-
jornakusornerungåtsiaKaOK aningau-
ssartutit inutigssarsiuteKartut ilåine
Kagfagsimawingmata, tåssa aulisartu-
ne savautilingnilo.
niorKutigssanik pilersuiniardlune
suliniarnerup ineriartornera påsitine-
rujumavdlugo KGH-p nautsorssutai-
nit kisitsisinik ardlalialunguanik sar-
KumérusungnarsinauvoK. taimåitoK
nåmagissariaKarparput 1959 sanigdliu-
tisavdlugo 1953-imut tåssa aitsåt u-
pernagssåkut 1952-ime KGH-p naut-
sorssutai namaginartumik ingmikorti-
tersimassut pilersineKarsimangmata.
ukiune tåukunane akigssarsiat Kag-
fariarsimåput 3,6 miil. kr.-nit 7,0 mili.
kr.-nut, niorKUtigssat isumagineKar-
nerinut agssartornerånutdlo aningau-
ssartutit Kagfariarsimåput 12,6 mili.
kr.-nit 21,6 mili. kr.-nut, niorKutigssa-
nik pilersuinerme sanaortugkat ernia-
lersorneKarnerinut pigissatutdlo nalé-
rukiartomerinut 3,0 mili. kr.-nit 4,3
mili. kr.-nut. sanaortugkat tåukunu-
nga aningaussalissutaussut agdlang-
neKarsimassut aningaussautit 1952-i-
mit 1959-imut agdleriarsiméput 5 mili.
kr.-nit migssånit 20 miil. kr. sivner-
dlugit, Kuerssuarne uningatitat nale-
Kåssusiat ukiune tåukunane 4,4 miil.
kr.-nit 52 miil. kr.-nut agdleriarsima-
VOK.
niorKutigssanik pilersuinerme i-
ngianutåuneK agdliartuinarton
OKatdlineme tamanut angmassune
KånginarniarneKarajugtarpoK Kalåt-
dlit-nunåne Kavsitigut 'inutigssarsior-
nermik ingerdlatsineK nålagkisårtine-
Kångivingmat — kigdlilivfigineKarsi-
massorme ilumut atausmauvoK tåssa
kalåtdlit niorKutaisa avåmut tuniniar-
neKarnerat. naluneKångilardle kikut-
dlunit naKisimaneKångitsumik — i-
natsisit aulajangersagkatdlo nåla-
gauvfingme tamarme atortut iluåne,
ilånime tåuko sivnerdlugit — Kalåt-
dlit-nunåt angatdlavigisinaugåt, spa-
rekassenik ingerdlatsisinaussut, ang-
nertumik angnikinerussumdgdlunit ni-
uvemermik ingerdlatsismaussut Dan-
markime Kalåtdlit-nunånilo. taine-
Kartup sujugdliup tungåtigut — aKer-
dlorsiorfiup umiartorfigineKartarnera
tåisångikåine — måna tikitdlugo i-
ngerdlatsiniartOKarsimångilaK, k'isiå-
nile niorKutigssanik pilersuinerup ilu-
ane inuinait niuvernerat angnertusi-
ngåtsiarsimaKaoK. soruname åma niu-
vernerup tunissaisigut tamåna ma-
lungniupoK. taimailivdlune niuverne-
rup inussutigssanik åssigissåinigdlo
niorKuteKarnera ukiune Kuline tatdli-
mariåune sivnerdlugo agdleriarsima-
vok, atissagssanigdle isigkatigutdlo a-
tugkanik taimaeKatainigdlo niuverne-
rup niorKuteKarnera 3'/2-marmik ag-
dleriarsimavdlune. KularnauteKéngi-
laK inuinait niuvernerat tamatumane
malungniusimassoK.
ukiut Kulit ingerdlanerine ersserKig-
sumik nålagkersuinikut akuerineKar-
simavoK inuinait niuvernerat tamatu-
ma tungåtigut agdlisineKåsassoK kig-
sautiginartoK. taimåitumik åma
KGH-p iluane pissugssauvfivigtitut
suliagssavtitutdlo issigårput inerdar-
torneK tamåna sujuarsåsavdlugo. su-
kutdlunit piarérsimavugut inuit Ka-
låtdlit-nunåne niuverniarumassut iki-
orniardlugit niorKutigssanik nioncuti-
giumassåinik pigssarsiutdlugit.
■soruname tamatumane ilautineKå-
ngitdlat niorKUtigssat kisermåussat,
sordlulo naluneKångitsOK landsrådip
niorKutigssatigut kiserméussatigut ni-
uverneK 'atorpå akigssaiautéunginga-
javigsumik iluaKutauvigsumigdle ani-
ngaussautigssaminik pivfigissardlugo.
niorKUtigssat akitsutaisigut landskas-
■sep pissartaga'isa 7 miil. kr.-ussut ti-
guniartarnerat måna tikitdlugo ukiu-
mut taimågdlåt 10.000 kr.-nik ani-
ngaussaiautaussarsimavoK. måssalo
aningaussaiautit tåuko måna cigare-
tit agdlagartalersorneKarneratigut
mardloriåumingnik amerdlisimagalu-
artut umiarssualivit tamardluinaisa
inugtalersordlugit ilångauserissoKar-
titsivdlunilo akitsuserissoKartitsiner-
mit akigssaiautåunginerungåtsiaKaoK.
niuvernerup tungånit Kavsinik upa-
ruartarsimavarput niorKutigssanik pi-
siniartarnivtine angnertumik årKig-
ssussisimanerput iluaKutigalugo måna
tikitdlugo pissarnivtinit angnerussu-
imik nangminerssordlutik niuvertut i-
’kiorsinaugivut niorKutigssanik pig-
ssarsiutdlugit. igdloKarfit ilåine sule-
KatigingneK taimåitoK angnertusiar-
torpoK, igdloKarfitdle ilåine nangmi-
nerssordlutik niuvertut tunuarsimani-
artuvdlutik tamatuma tungåtigut.
angnertunerussumigdle nivtarsåuniar-
simångilagut påsigavtigo åma tama-
tuma tungåtigut inuinait nangminer-
■ssortut soKutigissait kigsautaitdlunit
uvagutdlo soKUtigissavut aporautiler-
sinaussut, taimåitumik pissusigssami-
sortutut issigårput tamatuma tungåti-
gut suliniarnerup 'ilarujugssua nang-
minerssortunut isumagissaritisavdlu-
go.
tamåna nutåjuvoK, ineriartorneKa-
ngåtsiarpordle. taimatuma nagsatari-
gatdlarsimavå niuverniartoK kinalu-
nit iluarineKarsinaussunik pissusiling-
nik pisiniarfiutilik åma KGH-mit ni-
orKutigssanik KGH-p ajunåruteKarfi-
gissainik pisinaungmat. taimåitutigut
iluanårut 10 %-imit angnerunaviångi-
laK, taimaisiomikutdle nangminer-
ssordlutik niuvertut åma pisinautitau-
lerput niorKutigsssmik tapissuteKarfi-
gineKartartunik taineKartartunik nior-
KUteKarnigssamut taimåitumigdlo å-
ma tamatuma tungåtigut KGH-mit a-
jomerussumik pineKaratik. kisalo av-
dlatigut Kuerssuarne inigssaKartitsiv-
dluarfigissavtinik Kalåtdlit-nunane
Kuerssuavtinit niorKutigssanik ang-
nertunik nangminerssortut pisisinau-
■lemigssånik angmautingajalerpavut.
isumaKarpunga uvdlumikut kialunit
erKordluartumik ilisiméngikai nang-
minerssordlutik niuvertut niorKUtig-
ssat tunissartagaisa angissusé kisitsi-
singordlugit amalo aningaussartutåi-
nut tungassut. agdlagkerivigtigut ni-
orKutigssanik piniartameime kisitsi-
serpåluit nautsorssorsinaugaluarpa-
vut, taimaisiornigssardle erKortusori-
ngilarput. agdlagkerissartoKameK
KGH-mit ingerdlatarineKaraluarpoK,
ingmikortineKarsimavdlunile, pisissu-
tigssartailo avdlat sussagssaringilait
— niuverneruvdlunit ingmikortoKarfi-
sa avdlat.
taimungåinangajak migssiliusima-
varput Kalåtdlit-nunåne pisiniarfigti-
gut niorKUtigssat tunineKartartut ta-
marmik 10 °/o-iat nangminerssordlu-
tik niuvertut tunissarissaråt aningau-
ssatdlo taimatungajak amerdlatigissut
(----------------------------------------------------------i
kungikilnut niorKUteKartartoK
Leverandør til
det kongelige danske hof
STEFF
KVALITETSVARER
overalt i Grønland
niorKUtigssat pitsauv-
dluartut Kalåtdlit-
nunåne tamarme
&

TOMS FABRIKKER A/S
Lcverandor til det Kgl. Danske Hof
■TomT
GULD BARRE
Den lækreste De kan tænke Dem! Danmarks mest solgte
chokolade
mamardlulnåssusia usseriåsagit aitsåt tåssa!
Danmarkime sukulåtit pisiariumaneKarnerssåt
Lige hvad De trænger til
atago oKåtåriåsagit
flNKIEJtø
Grønlandsk
vejr er
GA-IOL
vejr
De! er i disse
måneder, De mere
end nogensinde har brug
for en pakke Ga-Jol.
Den lindrer halsen
og giver omgående en
frisk og behagelig ånde
A/S GALLE & JESSEN
Lev. til det kgl. danske hof
10