Atuagagdliutit - 09.02.1961, Side 14

Kavdlunåtsiait Kalåtdlit-nunavtmitut
nungunerånut nutåmik navsuiauteKartOK
Helge Ingstad isumaKartoK Kavdlunåtsiait Kalåtdlit-nunane na-
jugagdlit ilait nunasiartorsimassut ilaitdlo tuluit piaissuinit to-
Kutausimassut inugsiautigssatutdlunit tigussausimavdlutik
1700-p autdlartisimalernerane Hans
Egede maunga pingmat Kavdlunåtsia-
torKat Kalåtdlit-nunånitut pérutivig-
simassut KanoK pisimanerpat?
måname tamavta nalungilarput: si-
la 'atoruminåinerulersimavoK, inuniu-
tausinaussut ajorpatdlålersimåput. u-
miarssuamit tikineKåsaersimåput tai-
malo inuit inunermut pissariaitagka-
tik amigautigilerdlugit. kinguårit så-
ngitdliartornerat nåpautitdlo atugau-
lersimåput, inuit kulturikut kingornu-
tartik puiorpåt kuisimångissusermut-
dlo uterKigdlutik. Kavdlunåtsiait pi-
niartarfingmingne eskimonit Kerdler-
neKarput, kingornalo eskimot Kavdlu-
nåtsiait nungutait nungutipait.
taimåiput ilisimatussutsip inuinait-
dlo Kangarssuardle nalungisait.
taimåingilardle, Helge Ingstad OKar-
poK. tamåko tamarmik sagdluput, ta-
mardluinarmik.
sila atoruminainerulersimångilaic.
silap atoruminåinerulernera KanoK
påsissariaKarpa? nunane issigtune
nigdlertineK iluaKutauginartarpoK. si-
koKarnerulersarpoK, imaK nigdlerne-
rulerdlune taimailivdlunilo umassunut
Issigtormiunut inuniarfigingneruler-
dlune — tåssame Kavdlunåtsiait a-
vangnamut ungasigsorsuarmut ajor-
nartorsiordlutik angalassariaKaratik
najugkamik erKåine piniarsinåusaga-
luarput. påsissutigssaKångilardle si-
lap atoruminåinerulersimaneranut.
Frithiof Nansen avdlarpålugtutdle pi-
ngortitanik ilisimatusautinut historie-
mutdlo tungassut tungavigalugit oaar-
simavoK Kalåtdlit-nunane ukiune a-
kugdlerne silap pissusia angnertumik
avdlånguteKarsimanane uvdlumikutut
IsimassOK — angnertungitsunik issing-
nerulersardlune issaisangnerulersar-
dlunilo. danskeK ujaragsioK nunap pi-
soKåussusianik naussut pujoralait a-
tordlugit misigssugkane tungavigalu-
git OKarsimavoK Kalåtdlit-nunane au-
ssap kiåssusia ukiune kingugdlerne
tusintilingne avdlångungårsimångit-
sok. Kavdlunåtsiait nunanut avdlanut
niorKutaisa pingårnerssarait aulisag-
kat panertut. 1300-t KerKata migssåne
Ivar Bårdsson agdlagpoK Kalåtdlit-
nunane tamalånik aulisagaKartoK nu-
nat avdlat aulisagåinit amerdlaneru-
ssunik. Ingstad agdlagpoK: „OKautsit
tåuko pikunaKaut angumit aulisartut
igdloKarfiénit Bergenimit pissumit“
angnertorssuarmik aulisartarnermik
nalunaerutit åma navssågssåuput
1132-mit 1492-imitdlo, ukiutdlo 1600-t
KerKåne islandimiup Clemensip ka-
ngerdlunguaK navssårisimavå Cunn-
bjømskærinltOK sårugdlingnik uliv-
kårtoK umiarssuanilo aulisagkanik u-
livkårsimavdlugo. — taima aulisaga-
Kartigineranut pissutausimåsaoK imap
nigdlerpatdlånginera, naluneKångilar-
me silap KanoK issusia imavdlo kisså-
ssusia ingmingnut ataKatigigdluinar-
tartut. ukiut ardlåine aulisarneK ang-
nikitsusimasinauvoK, sutdie tamarmik
ilimanarsisipåt måssåkutut isimagu-
nartOK.
piniartartut aulisartutdlo
inuniutausinaussut sukutdlunit a-
jorpatdlålersimångitdlat. Kavdlunåtsi-
ait naussorigsaissugaluarput, pingår-
tumigdle aulisartuvdlutigdlo piniar-
tartuput. piniagkat taimane månåkor-
nit amerdlanerujugsguput, imarmiut
nunamiutdlo. nunanut avdlanut tuni-
niartagkat pingårnerssarait aulisagkat
panersiat, aorfit tilgå ve åmitdlo, tåssa:
sårugdlit, aorfit, puissit tugtutdlo. i-
nuit inuniarnermut pissariaKavigsunik
amigauteKarsimångitdlat umiarssua-
KartarneK pissusigssamigorungnaera-
luarmatdlunit. inuiait ingmingnut pi-
lersortuput, piniagkat tungavigalugit
eskimotordluinaK —eskimonitdle uv-
gunåkut iluaKuteKarneruvdlutik ner-
ssutautitik sitdlimatigigamikik. imute-
Karput, ukiordlusagpat neKitugagssa-
mauteKardluarput nerssussuarnik, sa-
vanik, pulukinik hestinigdlo. — åma-
lume puiortariaKångilaK norgemiutor-
Kat tamåne nutåmik nunagssarsiortut
ukiune tatdlimane 50-inilunit månl-
ngingmata, kisiåne ukiune hundrede-
ligpagssuarne (K’aKortup erKåne ima-
lunit KavdlunåtsiaKarfingme kangig-
dlerme ukiune 500-ne). Ingstadip ag-
dlagåtut issigtormiunermik påsisima-
ssaKardluartuput, tåssa imåipoK inu-
niutausinaussut ajornakusoraluartit-
dlugit kigdligsså tikitdlugo inuniarsi-
nåussuseKarput.
MAC? <3!
MAGGI
supit igdling-
nartut ukua
ardlåt Kineruk
MAGGIp stipilifisimavåtit igdlingnarnerpå-
nik, pitsaunerpånik Kincrtuågkanigdlo a-
kugkanik — mintitine Kavsigsunguane kh-
lagkugkit mamardlulnartunik uvdlOKerKa-
siutigssarsisautit.
MAGGIp ukunånga supaliaisa ardlåt Kiner-
sinauvat:
abrilcosinit — toniatinit — uvanitsunit —
pupingnit — blomk&linit — aspargcsinit
— nautitanit åssiglngitsunit akulerlngnit
— értanit angmalortunit — mardloråp nc-
Kånit — ånia stipe KaumassoK akårutitut
nangminerdlunit supaliangnik akussagssa-
tut sul i an pisinauvat.
NESTLE-p piliai
LEGERET GRØNTSAGSSUPPE
Bouillon
gras
V
Kalåtdlit-nunånut umiartortar-
nerit
umiartortarneK taimaitineKångilaK.
aulajangersimassumik Norgemit umi-
arssuaKartarneK taimaitineKarsima-
vok, 1261-ime Kalåtdlit-nunåt Norge-
mut atalermat kungimit ilagingnitdlo
neriorssutigineKarsimassut erKortine-
Kångitdlat. tamatumunga Kavsérpag-
ssuit pissuput — pingårtumik nåpåu-
ssuaK toKO KernertoK Norgeme atu-
gaorujugssuartoK, åmalo Danmark
Norgelo ingmingnut kåtuneKarmata
Københavnilo igdloKarfit pingårner-
ssarilerdlugo. Danskit avangnarpasig-
sumut pissartungitdlat KeKertardlo i-
ssigtume avingarusimassoK naluvdlu-
go taimailivdlunilo puiomeKardlune,
tamatumåtaoK nalåne Norgep pissau-
nerssua, ilagisimagaluardlugit Sava-
lingmiut, Island, Grønland, Orkney-
øeme, Shetlandsøerne-lo aseroriartor-
dlune. — kisiåne Kalåtdlit-nunåt u-
miartorfigineKartuarpoK. tuluit ty-
skitdlo niuvfagiutait akisoKigsunik u-
silersoriartortarput aorfit Kilalugkat-
dlo Kernertat tugåvinik aulisagkanig-
dlo panertunik (Europame ukiune a-
kugdlerne aulisagkat uvdlut tamaisa
nerissaussoru j ugssuput takordlorsi-
naussavtinit angnerussumik), islandi-
miut norgemiutdlo umiarssuait nang-
minerssordlutik inerterKutaugaluartu-
mik maunga niuvfagiartarput. niuv-
fagiartarnerit tamåko norgemiut atua-
gagssiåine taineKångingajagtarneré-
nut pissutausimagunarpoK issertortu-
mik angalanerungmata, niuverneK
nålagauvfiup kisermåussaringmago. —
ilumorpoK Kalåtdlit-nunånit Norge-
mut umiartomeK taimaitineKarsi-
mangmat — Kavdlunåtsiait angisunik
umiarssualiornigssamut KissugssaKå-
ngitdlat. ukiune hundredelingne ar-
dlalingne ilerKusimavoK inuit norge-
mukarniartut islandiliarniartutdlunit
norgemiut umiarssuautait angerdlale-
rångata akilivdlutik ilaussardlutik.
taimanime åma inoKartarpoK Kalåt-
dlit-nunånik Katsussissunik, igdlor-
ssuatik nerssutautitgdlo tuneriardlu-
git angerdlartartunik, amalo inoKar-
dlune Islandime Norgemilunit erKar-
dlimingnut tikerårtartunik.
umiarssuaK kingugdleK
umiargsuaK issertortungitsoK ki-
ngugdleK ilisimaneKartoK 1410-me
Kalåtdlit-nunånit autdlarsimavoK. su-
lile 1400-t nåjartulernerine Kavdlunåt-
siait Europamut atåssuteKarsimåput.
tamåna ilisimaneKarpoK sordlo ilerfi-
ne navssåtigut — Kuianaraluartumik
natsatigut. ilisimaneKarpoK natsat tai-
måitut Kanga sarKumersimassut Eu-
ropamilo angutinit atorneKardlutik.
ilerfine navssåt angnerugsumik ili-
simassaKalersipåtigut: inuit kuisimå-
ngitsunermut utersårsim ångitdlat,
naggatåle tikitdlugo kristumiusimå-
put. ilississarneK tamarme europami-
orpalugpoK. Kavsérpagssuartigut iler-
fit ujarKanik nåparKuteKåinaratik å-
male såningagsuliarånguit Kissungnit
sanåt tOKungassup sakiånut ilineKar-
tarsimåput. ukiune kingugdlerne ili-
neKarsimassut åma taimåiput. amå-
taoK norgemiutorKat eskimonut aku-
liusimångitdlat — niarKut saorninik
ugtortainerup tamåna takutipå. ugpe-
rissarsiomeK ilagiussuserdlo pissauni-
lerujuggsuput, katuliussut inerterne-
Karsimåput kuisimångitsunut inung-
nutdlunit avdlanit ugperissalingnut a-
tåssuteKarKunagit.
angut ilumungitsoK
kinguårit séngitdlisiméngitdZat nå-
påumitdlunit sångitdlisineKarsimana-
tik. angutip ilumungitsup danskiussup
Fr. C. C. Hansenip ilisimatussugeK u-
kiune 40-ne ilumortussårtisimavå Iki-
gait iliveKarfiénit pissut inuit saorne
25-t misigssoriardlugit. OKarsimavoK
inuit tåuko nåparsimassarsimaKissut
kinguåriggitårnermitdlo agsut sångit- .
dlisimavdlutik. mikissuararssuput:
Kavsérpagssuitdlo timimikut amigau-
teKarsimåput nåpautinitdlo malung-
nersimaKalutik, kigutait migdlisima-
ssoruj ugssuput, niaKUisalo saorne ag-
sut migdlisimavdlutik.
danskit norgemiutdlo timip pinik i-
ligimarKigsårtortaisa misigssugkat ta-
méko kingorna misigssorsimavait, mi-
sigssuinertigdlo ineramiko ima påsi-
ssaKarsimavdlutik misigssugkat ajor-
patdlårsimassut — amerdlåssutsimi-
kut nåmagatik pitsåungipatdlårdlu-
tigdlo. pårinerdliugaugimangåramik
(asiu j artulertorsimangåramik) angni-
kitsuinarmik påsissutigssarsivigine-
Karsinåuput. norgemiut inuit timaisa
pisatåinik ilisimangnerKigsårtuisa nu-
tåt avatit saornisa tangnerssåinik ug-
tortainertik tungavigalugo påsisima-
våt Hangenip avguaKatigigsitdlugo i-
nuit angissusiat 5 cm meterimik ming-
nårsimagå. kigutit migdlisimassoru-
j ugssuput — eskimotdle kigutåinit pi-
niartunerup nalåne inåssunit mingne-
runatik, åmalo ukiune akugdlerne
skandinaviamiunit mingnerunatik. å-
måtaordle misigssugkane tåukunane
25-ne imalunit Kavdlunåtsiaine avdla-
ne kigutinik putulingnik (aserorni-
lingnik) navssågsgaKångilaK — tamå-
nalo tupingnardluinarpoK inuiangni-
me avdlanit sunerneKarsimångitsune
agdlåt kigutilungneK 2%-imik naut-
sorssuneKartarmat, ukiune akugdlerne
norgemiune avguaKatigigsitdlugo
17°/o-init kigutilungneK atugauvoK.
niarKut saornisa angissusiat påsi-
ssutigssarsigitsingångilaK — tamatu-
mane Ingstradip najorKutarisimavai
timip pissusinik ilisimarKigsårtut tu-
såmassat oKauserissait.
inuit mikissut
inuit saunikuinik avdlanik amerdla-
nerussunik asiusimånginerussunigdlo
KavdlunåtsiaKarfingmit kitdlermit å-
malo kangigdlermit pissunik misig-
ssuinertigut kinguårit sångitdliartor-
simanerånik nåpauteKartuarsimanerå-
nigdlunit malungnartoKångilaK. Han-
senip Ikigait inuisa iloKiångoriartor-
nerånut tungavigssausorissainik a-
tautsimigdlunit malungnartoKångilaK.
saunikut nalunaerpåt inuit perKigsuv-
dlutigdlo nukigtujugimassut.
KavdlunåtsiaKarfingme kitdlerme
(Nup-erKåne) angutit avguaKatigigsit-
dlugo angissusiat 162,9 cmeteriuvoK,
arnatdlo 155 cmeteriuvdlutik. sauni-
kut Igalikumit pissut angnerulårput,
misigssugkatdlo nalorninartut Ikigai-
nit pissut mingnerulårdlutik. ukiune
akugdlerne norgemiut avguaKatigig-
sitdlugo angissusiat 167 cm migss. a-
ngutinut, 156 cmeteritdlo migssilior-
dlugit arnanut. taimaingmat åssigi-
ngissutsit angnikitsuararssuput.
kisalo: eskimot Kavdlunåtsiait nu-
ngusimångilait. Ingstad isumaKarpoic
tamatumunga ilimanautaussut ikigtu-
ararssusgut, amerdlanerussutdle er-
ssendgsarpåt inuiait tåuko mardluk
ikingutingnersumik niuveKatigigtarsi-
massut.
kingornutauvdlune OKalugtuarine-
Kartuartartut eskimot Kavdlunåtsiai-
nut sorssugtarnerinik Kavdlunåtsiai-
nigdlo sujungnaersitgivdluinarnerinik
OKalugtuanik tungaveKarneruput. ki-
siåne OKalugtuat tungavigisavdlugit
tamatigut tatiginartuåinarneK ajor-
put — inuiait kikutdlunit OKalugtuait
taimåiput. Kavdlunåtsiainut sorssug-
tamerit pivdlugit eskimot OKalugtuait
inuiait avdlat OKalugtuait éssigalugit
malungnautaugajugtunik ilisarnaute-
Karput, ingminik pingåmerutineK
(Kavdlimåtsiainut Kunutunut ajortu-
nutdlo nalerKiutdlugit eskimot téssau-
juartarput sapitsut, Kunusuitsutdlo si-
latugåriatdlarKitsutdlo,) ingassåussi-
nerit erKordluångitsuliomeritdlo. ki-
salo OKautigissariaKarpoK OKalugtuat
tamåko ilarpagssue 1800-kut KerKata
migssåne aitsåt pingorsimasorinarma-
ta peKatigalugo Rinkip sulineratigut
Kåumarsainikut sujuariartorneK kul-
turikutdlo kingornussatorKamut per-
rorutigingningneK eKériartulersoK.
OKalugtuatdle tungaviginiåsagåine
puiortariaKångilaK ilåne åma oicauti-
gineKartarmat eskimot norgemiutdlo
ikingutigingnerat.
makitasut
Helge Ingstad agdlagpoK: „ukiut i-
ngerdlanerine misiligtagkat takutipåt
egkimot avdlanit akuneKarsimår.gitsut
ajungisårtuvdlutigdlo ilagsingnigku-
matussut inunermik pingårtitsissuv-
dlutik. isumåinile tårnerssaKartarpoK,
ilimagingitsorsinåungilarputdlo åma
sorssugkumatujusinaussut nangming-
neK nagguveKatititdlunit narrujumisi-
neKarångata makitasårtardlutik.
Kavdlunåtsiaitdlo pivdlugit OKarto-
KartarigmavoK vikingerpalårdlutik
autdlarKautånitdle eskimonut narru-
nartunut makitasårtarsimassut. isu-
maKarpunga pissusiviussunut tamåko
nalerKutungitsut måssa ukiut inger-
dlanerine aporåuneKatdlagtårsimagu-
naraluardlune. avdlauvoK vikingit nu-
nanut takornartanut soKutigigtaitdlu-
tik angalassamere, avdlauvdluinar-
putdlo inuit taimåitut inuniarnertik
ilungersutigalugo nangmingneK nuna-
mingnitut. soKUtigisgatik akerdliler-
sordlugit iliorniartarnigssatik tamati-
gut pingitsorniåsavait, nangmingner-
dlo iluaKUtigssarivdluinarpåt eskimo-
nik erKigsisimaKatigingningnigssaK.
apereutauvorme isumaKarsimångi-
nersut Kajartortartut tåuko Kunguju-
lassut åma piniarniatdlandgsorsgu-
Træspade fra Sandnæs.
Sandnæslmit nivautaK Kissuk.
ssut. eskimot OKalugtuait imaicartar-
put eskimot Kavdlunåtsiaitdlo ikingu-
tigingnerinik. nalunaerut Niels Ege-
dep issuarsimasså soKUtiginardluinar-
poK ilumorsorinardluinarmat, nalu-
naerutikut tåssuna OKautigineKarpoK
norgemiut ajornartorsiortitdlugit eski-
mot ikiortargimagait."
agssainerit navssåtdlo påsisipåt ang-
nikitsungitsumik niuveKatigingneKar-
tarsimassoK, inuiaitdlo tåuko mardluk
nunaKarfingne ardlalingne nunarKati-
gigtarsimassut tåssa Kavdlunåtsiait
kangerdluit iringuine najugaKardlutik
eskimotdlo avasingnerussume (imåi-
ngilarme Kavdlunåtgiait eskimot per-
Kautåne Kerdlersimagait nunånik ar-
sårdlugit — indianerit KaKortunigdlo
amigdlit Amerikame avangnardlerme
iliorneråtut inatik — tåssame Kalåt-
dlit-nunåta kujatå inoKarsimångilaK
nunasiartortut sujugdlit 985-ip erKå-
ne tikiungmata).
toKutsinerit ingmikortut
1379-ime eskimot toKusimavait nor-
gemiutorKat angutit 18-it nukagpiar-
Katdlo mardluk autdlarutdlugit. his-
toriemut najorKUtagssat taima nalu-
naeruteKarput — navsuiautitaKaratik.
Ingstadip taisimavå kisitsisit amerdlå-
ssusiat nalerKUtdluinartoK „umiar-
gsup“ inugtainut isumaKardlunilo té-
ssausimassut umiarssup inue imalunit
taimåisimasmaussoK.
1406-imit 1410-mut umiarssuaK Nor-
gemit pissoK KavdlunåtsiaKarfingme
kangigdlermisimavoK ukiut sisamat
nåvdlugit. umiarssup tamånlgimanera
pivdlugo agdlagaussunik navssågssa-
KangåtsiarpoK, åmåtaoK nalunaeruti-
nik issertugåungitsunik (OKautigineKa-
rérsutut taineKarpoK umiarssuaK i-
ssertortungitsoK kingugdleK tåuna
Kavdlunåtsiainik Kalåtdlit-nunånitu-
nik atåssuteKargimassoK). OKalugtua-
rineKarpoK katitoKarsimassoK kikut-
dlo najutussut, åmalo sapåtine tama-
tuma suj uline OKalugfingme kateru-
sertitsineK OKalugtuarineKarsimavoK.
påsivarput inuit amerdlasut nålagia-
Katausimassut — åmalo sapåtåinarne
amerdlasflnik nålagiartoKartarsima-
sgOK. OKautigineKångivigputdle navia-
nartut, eskimot, sigssuertut, såssune-
rit. nåmivik.
1379-ime toKutsinerit pisimassui-
nausimåput, akerarigtuarnermut ilau-
natik, taima Ingstad isumaKarpoK.
ilait isumaKartarput eskimot Kav-
dlunåtsiait nungusarussårgimagait —
igdlorssuåine atausiåkåne téssångåi-
nartumik såssussissarnertigut. tamåna
KularnardluinarpoK. tåssame sivisusa-
galuarpoK inuit 4—5.000-it „nungusa-
russåsav dlugit".
tamatumunga atatitdlugo taineKar-
sinauvoK sordlo KavdlunåtsiaKarfing-
me kitdlerme taimågdlåt inup sauni-
kue atautsit igdlup iluane nanineKar-
simassut.
amerdlanerussut taineKarsinaugalu-
arput — Ingstadilo taimaisiorpoK o-
Kautigissagssame pingårnersgait a-
tautsimortitdlugit OKautigitlnagit —
„tungavigssat piviussut piumassari-
ssariaKarivut isumaKésaguvta eskimot
tåssångåinaK Kavdlunåtsiait nungusa-
lersimagait ukiut 400-it migsséine iki-
ngutingnerfigismardlugit."
nalunartoK
Kanorme-tauva navsuiautaussartut
ardlåinåtdlunit atorsinåungigpat?
inuiait tamardluinarmik témarnerat
navsuiauteKartariaKarpoK. Ingstadilo
14