Atuagagdliutit - 09.02.1961, Síða 26

meksrtavtinuj^^^^^ KajartulerKarnerma oKalugpalågssartai
iliniartut Kåinamik sapitsuliåt
ukiorpagssuit Kångiukaluartut —
tåssa 19. marts 1919 pisimassungmat
— encalgångavko sapitsuliomertut a-
ngisutut issigissåinarpara.
ukiup tamatuma nalåne Nungme i-
liniartut nerissaKarnerat månåkut ili-
niartussut nerissaKarnerånit — tuså-
rnassat maligdlugit — avdlaoKaoK. ne-
rissatdlo pissutausimanerdlutik marts-
ip autdlartilårnerane iliniartut agfait
migssiliordlugit sukulupomermik nå-
pauteKalerput. taima pissoKalermat i-
liniartitsissut aulajangineratigut sule
pererigkatdlartut autdlartineKarput —
umiatsiaK angnerussoK Kangermut
mingnerussordlo arfinilingnik inugta-
lik tatd'limanigdlo Kajartalik piniari-
artarfingmut K’åicaliamut — sapåtip
akunera namagtitdlugo agpatordluar-
tarKUvdlugit agpanigdlo katerssiniar-
Kuvdlugit. tamåna sujunertarineKar-
mat kingugdllt mardlungnik piniartu-
nik ilaKartineKarputaoK.
uvdloK angerdlarfigssaK 19. martsi-
uvok. taimane uvdlåp tungåne sila er-
numanartorssungilaK taimaingmatdlo
piniartortavut — angerdlarusuleKissut
— sujugdliuvdlutik angerdlarput, u-
vagutdle igarKårdluta angerdlarniar-
pugut. igaK angisungingmat mardlo-
riardlugo KalatineKartariaKarpoK. su-
jugdleK inerérpoK utdlenringneralo
KalangajalerpoK. taimåineragut påsi-
varput anordlileriartulersoK. tai-
maingmat tuaviortumik pikilerpugut
sujontutsiniaraluardluta — igavfik
KamiterdluameKarpoK igardlo apu-
mik imerdlugo nigdlortineKarpoK, aut-
dlardlutalo.
eminardle påsivarput ulorianartor-
siornåsassoK; taimåitumik KeKertaK
UigordleK sileragfigigaluarparput or-
KorKUtdlugule, agssumutdlo artuler-
dlugo. avdlatut ajornarmat ikingåt-
siaK sOeragdluta ikårnialerparput.
tingerdlaut eKitemeKarpoK sujOKutip
URE - BRILLER
Briller leveres omg. efter recept
Nye ure — schweitzer-værk.
Stort udvalg i urlænker og -remme
Sendes overalt på Grønland
Kalåtdlit-nunåt tamåkerdlugo nag-
sitsissarpugut.
Holger Dik Jensen
Nørregade 30 — KØGE
Reparation af ure omgående
naliwaeKtJtanik pilertortumik
iluarsaissarpugut
Hent sundhed
- og herligt legetøj
I FOSKA-pakkenl
parfclngnartut -
asulo foskat pCat
pinguQøs-
sarkokalunol
FOSKA's nødderi-
stede havregryn er
verdens dejligste I
morgenmad I Fulde
ti sundhed og styr-
ke. Indeholder B-vitaminer, kalk,
jern, fosfor og andre livsvigtige stof-
fer. Og bag pt pakken er der fine
CHRISTKL-p&klzdningsdukker til
pigerne — eller berømte danske fod-
boldspillere dl drengene. De kan
selv vælge!
FOSKA’p ivsingigagssautai sikatat
sllarssuarme uvdiakorsiutinit Ig-
dlingnamerssåuput! pendngnartut
nakiissangnartut. B-vitaminigdlit,
kalkigdlit, jemigdllt, fosforigdllt
avdlanigdlo pissarlaKartunik akug-
dlit. p(lisalo tunuåne indssaussat atis-
salerssortarlssat CHRIS-
TEL-lp tltartagai nlviar-
siarxat pinguagssalt —
imalunlt danskit arssåu-
tartue tusåmassat nukag-
piancanut. nangminex
torkaiginarlfnguaritl
åipårångua aKordleK kisiat silerau-
siutdlugo. usit OKimåinerit tamarmik
— inuitdlo arfinigdlit — agssua’tungå-
nut inigssitdlugit si'leragpugut — ma-
ssa ningiortarput KiassoK, nipaitsu-
migdle.
aussat tugdlerit pingasut Nungmit
K’aKortumut uterdlugulo umiatsiåi-
narssortunut ilaussarérsimavunga ila-
nilo tigsiapilortarsimavdluta nuånari-
nartarsimassavnik, angalanermile u-
vane pernardlunga ånilångavunga —
ånilångaKaunga. nåparut såmivnik e-
Kisimassara iperarsinåungilara igdlu-
anigdlo tingerdlautérånguarput mer-
Korsiordlugo. siutaerseKaunga, nasar-
sinaunangale.
KeKertaK TårKOK agssungeravtigo —
nauk KutårdluinaugaluartoK — anag-
kumersimavdlunga nikuikama taku-
vara Kajartavta atautsip najoråtigut
— sitdlimavfigisimagunardluta. ilait
sisamåusagaluartut pingasuinåuput
pingajuatdlo kingugdliuvdlune 500
meteritdlo sivnersimagunardlugit u-
ngasissuseKardlutik.
sunauvfa nukardlersarput anorimit
puertisimagunardlune kingussoK a-
ngajugdlersavta Kimagtaisissup ånåu-
niaraluardlugo nusugtitdlune Kajånit-
dlo nanertitdlune kingunera nåmag-
tordlugo takuvarput. Kajartarput er-
ninavik suaorneKarpoK ikiuiartorKUv-
dlugo, agssumutdlo såterpoK omiler-
dlugitdlo. — uvagut agssorneK sape-
ravtigo ingerdlåinarpugut uligkånga-
milo ikerasångortartumut pulavdluta
orituivdlutalo.
issigåvut tikitsissut sujugdlit ånåu-
niagagssamik migssåne uningåinarat-
dlartut — sunauvfa ånåunialigåta si-
latusårdlune åipåinå åtavigigatdlarå
pingajuat tikiutserdlugo. pingasungo-
ramik paterarput Kiterdlersamingnut-
dlo KaKitisimavdlugo. orKumut såg-
dlutik tigsukarput avatdlersåtdlo u-
teriartortuartariaKarsimavdlune Ke-
KertaK saniorKUtmarumanago, nauk
åma tåuna tipivfigisavdlugo kajunger-
nångikaluaKissoK Kutårdlukujugi-
naungmat iluamerssaKarane. tåunale
Kångeruniko tåssa Nup ikeranut så-
visåput imaKalo’ tamarmigdlunit ani-
guisinåusagunångikaluardlutik. tåssa
tigsukardlutik tarrxput.
kingunitsiåinånguagut tamarmik pi-
ngasuvdlutik nuiput. tikitserKårtut
agssumuinarput avdlatut ingmingnut
ånåuniarsinåunginamik, aitsåtdle aju-
nårfiup migsså tikikamiko tungivtinut
sågput, pingajuatdle agginarpoK per-
Kuvdlutalo ånåusimassartik ikioriar-
torKuvdlugo.
sordlo OKautigeråriga ånåussiniar-
titdlutik tipivfiat KutårdluinaussoK
malingnitdlo sangmerssomeKangajag-
dluinartugssauvdlune. taimaingmat
påsineK ajornångilaK navianartorsior-
simåsaKissut, ingassåussinerusagaunå-
ngilardlume OKåsagåine tupingnartu-
mik aniguisimassut. — ånåuniagåt nu-
kigtunerssarårput tamånalo ånéune-
Karneranut ama ikiutauvdluarsimagu-
narpoK OKalugtuarmat akerfininguaK
iluagtit-dlugo tigusimavdlugo magdliv-
dlo Kålerneratigut pigseriarsimavdlu-
ne taimalo imamit aniguisimavdlune.
taimane sila nuåningeKaoK Kiana-
Kalunilo. taimaingmat taimane Ikåri-
ssane teriangnialerissunik inoKångig-
pat ånåuneKartoK Kiussinésagaluarne-
rigput tåssanimiut ikiuivdluarnerati-
gut akornutigssarsinane. anigordluar-
på. tåuna tåssauvoK Jonas Petersen
måna K’asigiånguanitoK.
ivko ånåussiniartut sapitsut nersor-
tariaKaKissut 19-inik u'kioKalerKåmiu-
put pingajuatdlo 18-inamik ukioKar-
dlune, sule tamåssa sinerissavtine nå-
pitagssåuput tåssåuputdlo Knud Kris-
tiansen, TasiussaK — Upernivik, Ed-
vardt Kruse, tJmånaK, åmalo Abel
Kristiansen, Nuk.
Jakob Lund, K’aKortOK.
mana soKutigisaguvsiuk mérartavut
OKalugpalautisavavse ukiut 50-it Kå-
ngiungmata KajartårKårnivnit.
aj ussårutigigaluarpara Kavserpianik
ukioKardlunga KajartårKårnera erKai-
månginavko. erKaimavarale sule mé-
rarssuvdlunga imaKa KUlit arKanig-
dlitdlunit ukioralugit KajartårKårtu-
nga.
taimane uvagut 1900 autdlarterugtor-
neråne méraunivta nalåt månåkornit
avdlauneruvdluinarpoK. upemåkut å-
tårpagssuit kangerdlungnut sule pu-
'lassartorssuput, taimåitumik kina atå-
taK piniartusimagune emerme Kajar-
tårn'igsså IsumagerKårtarpå. Kéinamut
amigssaileKinångitsorssugame taima-
ne. åmalo taimanikut atorfiningniar-
figssa'i'leKinameroKigame, nauk åma
atuartitsissut ilait pilerisårissaraluar-
tut, angajorKåtdle taimanikut piniar-
tungorKussinerussaramik, tupingnå-
ngilarme taimaningåtsiaK piniartuneK
kalåtdUt amerdlanerssuit sule iluanu-
tiginerugamiko.
erKaimavara inuviga ernordlugo a-
tåtama KajartårterKårmanga, ila su-
namiuna taimane KajartårKåmeK tai-
ma nuénertigissoK. tatsime ikåtume 6-
KåtårKårpara, tåssame ikaKigame nar-
Ka pautinik tortardlugo kingorKajåga-
luardlune.taimaitdlungame mianer'ssu-
aitdliulersorsimavdlunga Kaj artångu-
ame i'lua masagtikatdlarujara, tåssa
KajartårKårama misigissara sujugdleK.
tamatuma kingoma sungiussiarto-
russårdlunga imame sigssaK sinerdlu-
go Kajartorussartalerpunga. ilåne-åsit
uvdloK KatsungassorssuaK Kajartua-
Kåtårérdluta Kajånguara majuteriar-
dlugo sigssamut ulutartumut ilina-
ratdlarpara ulingnerulerpat nunap
Kånut in'igissartagånut iliumåravko,
tåssame atåtaga taima ilitsersutanma-
nga, taimanile atåtaga autdlarsimaga-
me penångitsoK, méraKatikale ilagalu-
git ikaleriaravta puigordluinarpara,
asulo ulileriarame tafcanångartukasi-
ngordlune. encaitdlatuaravko: arrå u-
simåna Kajånguara ulutagkamipoK
majuneKarane. tamavikasiat takusar-
dlugo tauvauna imap angungajagta-
lerdlugo serpaligtaleraluarå. taimane
anusingorama kingoma puigungilara.
taimaitdllunga atåtaga åiparalugo i-
kétup aulisagånguinik aulisartalerpu-
nga, ugkat, kanåsut ornutat pissari-
ssal erdlugit. nuéinertåssusia! aulisar-
dluta tikikångavta Kåinama Kåva pau-
tini'k serpaligtardlugo nivgOK piardlu-
arKussårpå, tamånalo nåmaginago Kåi-
navut majukuvtigik avalitsavut piar-
dlugit agssangmik sule piarKigdlugo,
nivgoroK aKiliorsautaussarmat. tåssa-
me Kanga KajaK kisime isumavdlutau-
nerugatd'larmat Kåinap pårinigsså su-
julivta taima pingårtitsigissarsimavåt.
sulile KajaKalerdlune Kåinap piniu-
tainik pisårKårtalerdlune tugdlusi-
mårnardluartarpoK, nugfit, anguvigan
mamagordlo, tåuko såkunigtinanga
sårKUtigilerKårpåka.
KajanerKautiga sule najaralugo au-
ssatdlarmat ilungmut autdlarpugut
Kornormiut umiånik „umiartåK11 a-
ngatdlatigalugo. taimane pendtdlior-
punga um'iamiginardlungalo. Kajångu-
ara nagsarparput ajoKaordle Kajar-
torsinåunginama. Ujaragssuarnutdlo
pigavta nåparsimalerama ajoraluåssu-
sia, kisiåne ajoriartungmama timåli-
agssat autdlalermata atåtama ilaor-
Kuvfigai. autdlalermatame nåparsimå-
ngikåine usomaraluåssusé, ajoma-
Kaorme autdlåinarput. KujanaKaordle
erninaK ajorungnailerama.
timåliat mulussarput ilånikut Kåu-
matip Kenca migssiliordlugo pingårtu-
mik silardlugsiorångamik.
taimane angutinik utomartarårput
atåtama å'kåva Ujuånåt, tåuna pai-
■ssune auvarsinåungitsune (amane
mencanilo) piniussissugssauvoK, kisiå-
ne utorKångorérame nunåkut angalå-
saemikorérdlune. åma Kåinåkut na-
ngialernikuvoK, taimåitordle sule Ka-
jartorsinauvoK Kåinamik avdlamik i-
nugtaKångikaluartumik sanilikutaKar-
dlune (nanglkutaKardlune). taimane
Ujaragssuit silatåt ungasingitson ka-
najuligssussarpoK imå marråinarssu-
game isoraluartOK aulisardlugit inga-
ssavigsartunik, tåssa tåuna utorKaic
Ujuånåt piniussissugssarårput. nuna
paorngaKardlunilo kigutaemaligssu-
galuartoK amussai mamavigsarput ti-
nguinigdlo tingulåligtamiardluta.
tåssa taimaitdluta timåliat erinit-
sausimalerérdlugit, åmame tugtutor-
nigssaK kilanårnaKingmat. ajorung-
naeréralmame kisiåne sule nukigdlå-
ngagaluardlunga taimaitdlutåsit ilåne
unugdlune ulerugtordlune Katsimga-
nerssuaK arnat OKalugpalulerput: pui-
ssinguaroK sångiupoK. tupivtinit ani-
gama takåna alåkamiariardlugo tai-
ma KénguinarssuvoK. Ujuånåmåsit,
suame morssutdlatsiarpoK, Kangale nu-
erérpoK, avalagfigilårdlugo Kangale
pissarerikatagpå KasigiatsiånguaK. å-
ma tåssa unugdlune alianaitdlerugto-
rå neKitukatdlarujugut, ilame nuåni-
nguatsiaK!
taimaitdlutingme timåliartivut tike-
Kaut, tugtutualeriaravta dngagdluta
nuånissålerpugut. atåtaga najungat-
dlagssugaluartumik angissorsimavdlu-
ne tunulålitsiarssuarmik.
NunatarssuaK tugtuligssugatdlarmat
Ujaragssuamit silavariardluta Kug-
'ssangassumingånit Nunatarssualiar-
Kåriardluta tikikavta pularKanerput
nåmagilersimagamifco anitdlåninaler-
put. pula j artora vta Kajartunginatma
måssékut Kajartortukasiuvunga. ar-
dlaråvut Kårusungmiut Antoralåkut.
KajårKamik dlaKamine nuånarivdlui-
narpå. taimanikutdlo utorKéssarssuå-
ngoréraluartoK tupigåra sårKuterssut-
dlarKrssusiatigut, måko iluliårKat nue-
riarfigssaliuteriardlugit nakangårtu-
nguamik torratdlagkångamigit, nu-
ngutdlune naggatågut igdlardlime. i-
maKa piniagkaminik torratdlaivatdlå-
rångame taimåitarsimanerame. asu-
me-åsit KajavigssuaK!
puissinguamik pernarKåipunga åsit
pulancavdluta, taimane Kugssanga-
ssumlpugut, atåtaga Kamaleriarame
ilagiumangmanga, autdlaravta Kaja-
Katigalugo, puissérånguaK takugavko
sunauvfa natsinguaK amerdlasukase-
Kåra, påvatigunguamik tingmiarsiute-
Kardlunga. erninaK puissoK ikitdlå-
ssunguvdlune, ’issigingnåginarpara så-
koKénginama nauk nugfit anguvigaK
mamagordlo sårKutigigaluardlugit. a-
tåtama orningmanga utarninardlugo
tikiutdlune naulingmago aitsåt mama-
goratatdlarpara. tåssa puissinguamik
pernarKautiga.
tamatuma kimgorna åtåt upernåp å-
tåve Kémavivtine akugtutseriarmata
junip KerKata entåne kangivtmut Ka-
jartuautileriatdlarmata atåtagalo ila-
gåvut. K’omumit autdlautigalugo nat-
seK pissarigavko, atåtagalo åtårssuar-
dlune, OKarfigånga anago kimukåinå-
sassugut natsersara avatagssarisagav-
koK’ornume aitsåt najugkumåramiuk.
aKaguane åipara kimut kaligtoK u-
vangasatdlak natsermik usiartoK ano-
raisaKingmat Kamautigalugo uvanga
kujatdliuvdlunga, K’omup agssuanut
pivdluta kujativkut pugtaleKaoK, ar-
Katdlarmat Kamavdlugo avangnamut
tungivnut nugdlune, Kamårilerdlugo
åtarigssungmat sule åtårssuarmik per-
narsimånginama agsut pissarerusug-
kaluardlugo, iluarteriaravko amerdla-
soKåra, nugfingminut nugdlune nut-
dluartardlune makitartOK atåtama i-
luarteriaramiuk nangenå aulåiker-
dlugo. nauligdlugulo suaorpoK: „åtår-
ssuaKautit". ingagdlunga perrumingu-
atsiarångama. K’ornumut tikileravta
nuéneK usiartoK kaligtoK, ilamiuna
piniagkanik pissaKarKårtalerneK pui-
gugagssåungitsoK, tåssa åtårssuarKår-
nera, kingorna avataKaleriarama pi-
ssaritdlagtårnerulerpåka ilåne atausi-
nåungitsunik kalitagssarsissalerama.
taimåtaoK agpaligssussaratdlarmata
kangerdluit agpat nerritut nuinamik
piniameKartardlutik angumerivdluar-
simavåka. ilame ilagissalerKårdlugit
KaKuguko oKåsassut: Kå, nåmalerpoK
autdlarniarta. aitsåtdle tingmissueru-
kångat autdlartarpugut, ilame tikiler-
dlugit naujarpagssuit atåne Kanga
Kernertånguarsse! tåssa agssuanit or-
Kumut autdlarutisavavut. atåtama su-
jugdlit ilagineK ajoramigit kinguner-
siortut nueriarfigssap ungatånitarput.
åmåkulo Kångigait pikiålitdlarånga-
mik, nåme pikiarKåt Kinerput, kisiåne
uniungikåine tåssa nuerdlugo. kisiåne
erKororiardlugit ilåne nugfit agdluta-
ramikik påmåKutaussaraluarput, nå-
me såniatårtoKåsångilaK, tåssa utor-
Kartavut taima nålagkersuissarput.
tåssa taima KajaK Kanga piniutau-
nerugatdlarmat piniartamivtinik OKa-
lugpalautilåravse ilivse måna mérar-
tavut tamåko alutorssautigisinauvase.
KajaK Kavsinit n'ikagineKartaraluar-
dlune angatdlatauvoK OKitsunguaK su-
ngiussivdluarsimassune anorerssuar-
nut saperssitagssaugatdlångitsoK u-
vanga OKalugtussissunga Kajavigssu-
ngivigpunga, tamåna nunarKatima
måna inussut ugpernarsarsinauvåt.
KajånguaK umiatsiauvordlusoK mo-
torilik, inugtå motoriuvoK, såkortu-
ssusia åssigingitsoK — inuime tamavta
nukivtigut åssigingitsugavta. — Kåinat
inugtaisa ilait nukigtorssussarput ilå-
tigutdlo taimåitunata, sordlo pujortu-
lérnat måna angatdlatauleKissut åma
taimatut maskinaKartut. Kajånguardle
angatdlatigerérsimavdlugo iluaKutige-
rérsimaKalugulo imaKa måna utorKå-
ngortugut tamavta OKarsinauvugut.
Kangarssuarmitdle sujulivta napåssu-
tigisimagåt taimanerssuarmit avdlanit
taima itumik taorsemeKarsinåungit-
SOK.
inuvdluaritse!
Lars F.
Flere og flere
kunder i Grønland
f&r sendt
IRMA
varer
fra
Irmafon
Rtvniborggtd* 8 - Kabenhava N.
★
Skriv «ft«r baatillingaliita.
«K «*•»***'» «»
blødn
ODENSE MARCIPAN - uovertruffen kvalitet
pitsåussutsimigut nalenångitsoK
ODENSE MARCIPANFABRIK AKTIESELSKAB
- guld vemrd
for Bundhodonl
FERD’NAND
Mekanisk
tyggeproces
<D
tamuassartauti-
tårnek
26