Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 23.02.1961, Blaðsíða 15

Atuagagdliutit - 23.02.1961, Blaðsíða 15
Kavdlunåt kalåtdlitdlo ukiune kingugdliunerussune Kav- dlunåt avisine ilåne sarKumertarsi- måPut issomartorsiuinerit såssussine- ritdlo Kalåtdlit -nunåne kalåtdlit Kav- dlunåtdlo pissusiat åmalo kalåtdlinut PålagkersuineK pivdlugit. Kavdlunåt Kalåtdlit-nunånltut agdlautigineKara- 1 ugtarput tåssaunerardlugit nålagkat uvdlut nutåt ilisarnautåinik påsingni- ugisåinartut, nunasiaKarnerup nalåni- ®ut iliorniartuartut taimaitumigdlo Danmarkime sujumukartitsiniarusug- |Unit iluasårniarKuneKartariaKardlu- dånikut akerusungnarsissarpoK, assame nipangersimåinarneK akuer- ssmarnertut isumaKartineKarsinaung- mat. Kavdlunåt Danmarkimitut åmalo Kavdlunåt Kalåtdlit-nunånltut åssigi- ngissusiata erssersiniarneKarajugtar- aera Kavsitigut pissarunarpoK kalåt- dlinit Kavdlunånik Kalåtdlit-nunåni- unik Danmarkimltunigdlo nåpitsisi- uaassunit tamatumungale patsisaussu- £ „ åssiglngitsunik puiuisimassunit. alåtdlit Danmarkimitut ikigtoralågi- uanguput. KavdlunårpagssuaKarpoic alåtdlimik takusimångisåinartunik, amåkunanilo kalåtdlit soKutiginar- uvdlutigdlo Kilanårnartarput. åmå- aordle tåssaugajugput inusugtut ili- U'ariartortut Kalåtdlit -nunåne inu- sugtunut pikoringnerussunut ilauga- uuk Kavdlunåtutdlo OKalugtardlutik. Iame inusugtoK taimåitoK soKutigi- ssalik pikorigsordlo isertikusungitsor- sinauvå? KaericuneKartarput, pingår- orsiutigineKartarput, ajungisårfigine- Kartarput — Kavsérpagssuartigutdlo i- maKa agdlåt tugdluarneruvoK OKaråi- P® „nukagtineKartartut". tauvalo av- angoriatårneK malugissarpåt Kalåt- 't-nunånut uterdlutik inuit akornå- nerKilerångamik, imaKalo tamåkera- 1 avdlångorneK téuna iluamik ator- rieK a-j,orPat. tamatuma kinguneriga- lugtagå pakatsineK narrutsagsimaner- K °, }ugdneKarajugtarput Kavdlunånut alatdlit-nunånitunut pissutigalugo u IUne Kavdlunåt-nunåne pineKarner- Ujigsut ilivdlutik Kavdlunånit Kalåt- 'nunanitunit iliorfigineKångina- mik. uvagut kalåtdlinut pissuserput uv- uinarsiorpalungnerujugssuvdlunilo nuanissamiamerinåungivigpOK. uv- Ulnarne sulivfivtine nåpeKatigigtar- Pugut ingmivtinut piumavfigeKatigig- Kdluta peKatigigdluta suliagssavut Su larissardlugit. amivtigut åssigingi- ssuserput erKarsautigivatdlårnago ki- ua unit ardlarput pikorigdlune aula- . aitdluniio sulissoK atandssarparput u merdliortordlo issomartorsiortar- ugo. Danmarkime kalåtdlinik alia- aitsorsiordlune nuånårutigingning- eK Kavsérpagssuartigut matussiniu- uginartarpoK pingårnerussusermik lsiginermut, uvdluinarne sulivfing- e misigissutsinik erssersitsivatdlå- gikaluardlune iklngutigingnermit, avianauteKamerujugssuarmut. ☆ ☆ ☆ agssuarineKartarpugut inuiait tåuko a^uk ingmingnut akulerusimångi- a diåKingmata — tamatumungalo Patsisautineitartardlune Kavdlunåt gneruniarumatussusiat. ilumorpoK ^UanårsaKatigigdlune inoKatigingner- , 6 akulerusimaneKarpatdlångingmat, analo ajussåmarpoK, pissutaussut- e taineKartutut ingitdlat. Kalåtdlit- aaae avigsårutaussut amerdlanerti- • ., assåungitdlat årnip Kalipautånut uuiaussutsimutdlunit tungassut, kisi- 1 6 tåssåuput inugtut inoKatiging- tungassut — sordlule taimåi- ^k anmarkime igdloKarfinguane, ta- unanime sumilunit inuit aulaja- ^ eisimassut nåpeKatigigtarmata tu- _?avifatugit inugtut sussusertik åssi- Snik soKutigissaKarnertik, åssi- n °nigdlo tungavigssaKarnertik ajor- artorsmtiUgdio åssigigsut il. il. å- dio^Ptigalugo sordlo Danmarkime ig- tåi KarfinSme angmgitsume takornar- rus®agatUarP°K atorfigdlit Kutdliune- na SUt anguertumik sulissartunik KåP'grn-ingneK 'gdlumingne pulårtitse- n U1'tåsagpata. ajussårutigineKarsi- tufUV°K mane Kalåtdlit-nunåne inug- kin ln°Katjigin£nermut avigsårut ukiut in guSdlerpåt tikitdlugit angnertukut tås laussutsiruut ilauginarsimangmat tildk Kavdlunat pigssarigsårneruvdlu- tik a*utdlitdlo pigssardliorneruvdlu- K ’ ^tuuangitdluinarpordle kalåtdlit tuiV- Unanut nagdlersutut amerdliar- „ narmata inuinartut ataKatigingnig- amut amigaut pénikumårtoK. Karsr131^^31^11^ agdlagaisa ilåne taine- nut Jmav°K kalåleK arnaK Kavdlunå- n0rdrkrtariaKarsimass0K matakut tu- taim '' tU^'- ^>anmark'me nunåinanne ___ 1 Uruk åma takugssaussoKaKaoK feKn!?tK utorKaK OKalugfingme ator- nut 1 aussurnut imalunit akimassu- serh™lanut matukut tunordlikut i- nau«P?K sPkutdlunIme taimaisiorsi- arPut. nutarterinerup autdlar- nernera tikitdlugo Kavdlunåt månitut tåssaunerusimåput nakorsat, palasit, niuvertut, tåssa inuit Danmarkime igdloKarfinguane atorfiligtut suliaKar- tut. tamatumunga kikussuseK pissu- tåungisinauvoK — måssa imaKa amer- dlasut isumaKartaraluartut kikussuseK pissussoK. tugpatdlersautausinaugpat OKautigineicarsinauvOK ilerKOK tamå- na „demokraterpalångitsoK" kinguå- ringne kingugdliussune atorneKarung- naeriartortorujugssussoK. åmåtaoK OKautsit ataKatigingner- mut akornusiput. ajussårnartorujug- ssuvorme kalåtdlit ikigtut Kavdlunå- tut påsisimassaicarmata Kavdlunåtdlo sule ikingnerussut kalåtdlisut påsisi- massaKardlutik. ataKatigingnerunig- ssaraluamut påseKatigingnerunigssa- raluamutdlo tamåna akomutauvdlui- nartussoK ersserKigdluinarpoK, tamå- nalo ajussårnartuvoK maligagssaKar- niarnerinarmut tunganane åmale pi- ngårtumik inuiaKatigit tamarmik su- iumukarnigssånut kalåtdlitdlo isu- magssanik nutånik pigssarsiniarnig- ssånut nutarterinermigdlo påsingning- nigssånut. Kavdlunåtdle ukiune ikig- tune taimågdlåt månitartut amerdla- nertigutdlo suleruloKissut tungavi- lingmik agssuarineKarsmaugunångit- dlat kalåtdlisut iliniarsimångingmata erKarsautigigåine kalåtdlisut iliniar- neK KanoK artornartigissoK. Kavdlunåt kalåtdlit OKausinik iliniarnigssåt ili- magineK ajornåsaoK — amerdlasut misilissaraluarput ajomarpatdlåKing- matdle taimaititardlugo. V V V måna Kavdlunåt månitut igdlerso- ravkit soruname ima påsissariaKångi- laK tåssa kukussuteKaratalo inardlu- teKångitsugut. Kavdlunåt 2000—3000-11 åssigingeKaut, issornartorsiornigssait pissutsinigdlo ingmikut itunik nåpita- mingnik påsingningitamerinut asser- sutigssat navssåriniamere ajomångi- kaluaKaut. tamanale uvanga måne erKartorniagaringilara, tikuarniarpå- kale åssiglngitsut Danmarkime ku- kuvdlutik Kavdlunånut månitunut pi- ssussutigitiniartagait. tupigusutigineKartarpoK kalåtdlit angnertunerussumik iliniarsimassut måna tikitdlugo taima ikigtigingmata. misiutigissariaKångilaK uvagut issi- gingningnerput nåpertordlugo tamåna erKumiginarsinaungmat — uvdlumi- kutdlo ingerdlaneK taimåitoK navia- nautilerujugssungmat. tamånale åma aulaj angersima vdluinartunik patsise- KarpoK, tåukulo taissariaKarput pissu- ssut akissugssåussuserdlo ilumortumik tugfigssamingnut tugtineKarsinaor- Kuvdlugit. Kalåtdlit-nunåne sujornatigut Kav- dlunåt nålagkersuinerata sujunertari- simavå Kalåtdlit-nunåt silarssuarmit sapingisamik ingmikortisimajumav- dlugo inussutigssarsiutitoKaK puissl- niameK aningaussarsiornermut tunga- vigititdlugo kulturimitdlo modemiu- ssumit akornusisinaussunik suniute- Karfiginavérsårtitdlugo. Kalåtdlit-nu- nane nålagkersuinikut anguniagaic avdlångortineKarérmat Kalåtdlit-nu- nåt Danmarkimut ilagitilerdlugo nu- tarterinerdlo autdlarnerdlugo éssigi- ngitsunik kalåtdlit illniartitaunerata pitsångorsagaunigsså tamaviåruneKa- lerpoK. soruname pitsångorsarneKar- slnaussut ardlagdlit tikuarneKarsinau- galuarput, kialunitdle plssutsinik ta- måkuninga påsingnilårsimassup nalu- ngilå atausinaK avdlanit tamanit ang- nerussumik iliniartitaunerup pitså- ngortitdluinarneKarnigssånut akomu- sissussok: Kavdlunåt OKausinik ilika- gaicarsimångineK. måssa tamatuma tungåtigut sujuariartorneKaraluai'toK su.juariartorneK arritsuinarmik inger- dlavoK, avdlångortitsineKésagpatdle atuarfiup kalåtdlit OKausinik iliniar- titsinermut piumassai angnertut mig- dlisitdlugit Kavdlunåt OKausinik atu- artitslssutinigdlo avdlanik pingåruti- lingnik iliniartitauneK angningortit- dlugo tamatumane Kavdlunåt OKar- tugssautitait suleriartugssåungitdlat. piumassaKarnigssardle taimåitoK soru- name kalåtdlit tungånit — ersserKing- nerussumik taivdlugo landsrådinit — sarKumertugssauvoK. taimaingmatdlo OKarsinauvdluarsoraunga pitsauneru- ssumik iliniartitaunigssamut angmau- tigssaK kalåtdlit nangmingneK tigu- migåt. aussaK månarpiaK Alaskame malugisimavara eskimot illniartine- Karnerånut måna tikitdlugo amerika- miut uvavtinit kingugdliunerujugssu- simagaluardlutik måna ukiune ki- ngugdliunerussune Kångersimagåtigut eskimotdlo inusugtaisa amerdlaner- ssait tamaisa åssigingitsutigut piko- rigsisinialivigsimavdlugit sut tamar- mik tulugtut ingerdlåneKarmata. ☆ ☆ ☆ agdlagaK una tåssunga kigdligdlune igdlersutinik erKartuivoK. såssusseru- sutsagpunga una isumagalugo aperKU- tinut Kalåtdlit-nunånut tungassunut Kavdlunåt Danmarkimitut paitsuini- kut misigissutsinut tuniutinarpatdlåv- nerat pitsaussumik måne ineriartor- nigssamut navianauteKarnerujugssu- ssok Kavdlunåt suliartortitat ilaisa i- nugtut pingårnerussutut iliorniarKa- j arsinaussamerånit. OKautigineKarajugpoK aningaussat akuerssissutit nutåt Kalåtdlit-nunånik nutåmik pilersitsinigssamut avKUtåu- sassut. tamånalume ilumoraluarpoK akuerssissutinik nutånik peKartinane pilersitsineK ajornarmat. kukuneru- vordle isumaKåsagåine Kavdlunåt tu- ngånit aningaussat akuerssissutit nu- tåt kisimik pilersitsisinaussut. ukiune måkunane inuiaKatigingne kinguarsi- manerussune silarssuarme sumilunit itune påsisimassaKardluartut ineriar- tomermik sulissutigingnigtut tamar- mik isumaKatigingmik OKarsiméput tamatumane pissutauvdluinartOK nu- nap inuisa suleicatauvdluinartineKar- nigssåt inuiaKatigitdlo nutåt pilersi- neKarneråne suleKataussutut misigi- ssaKartineKarnigssåt. taimåingigpat å- ssiginåsagaluarpå atåtaK ernerminik aningaussanik pilersuiuartoK ernilo aningaussarsiorsinaulersinago — tai- méitumigdlo pilersortuartariaKardlu- go. avdlatutdlunit OKautigalugo. imåi- tariaKarpoK aningaussat Kalåtdlit-nu- nånut tugtugssat sujuarsainiardlune suliniarnermut aningaussalissutitut a- torneKartugssåuput taimailivdlutigdlo sulissussiuåsavdlutik. inuit pigssarig- sårnerulemerat uggunåkut erssersi- neKartugssauvoK nunap inuisa nang- mingneK suliagssat pissugssåussutsit- dlo amerdlanerujartuinartut tigujar- tusavdlugit taimaisivdlutigdlo inuia- Katigingnut ineriartortitseKatauvdlu- tik. Kalåtdlit-nunåt nutåK inuisa nang- mingneK nunamigtut misigisagpåssuk. agdlagtoK Mads Lidegaard atåssuteKarfigisagpåssuk påsfsagpå- ssugdlo nangmingnerdlo ingerdlatili- sagpåssuk tauva inue nangmingneK i- lungersornertigut pigdliuteKarnerti- gutdlo pilersitseKataussariaKarput, sordlule Danmarkime åtarKiutivut å- tavutdlo inunertik nåvdlugo suliner- mikut pilersisimagait iluaKutigssat måna uvagut iluaKutigissavut. tamåna ersserKigkaluaiiaoK. tamardluinaisale pineK ajornaKaut. Kalåtdlit-nunåne i- nuiaKatigissutsimut tungassunut ani- ngaussat atonneKartut tamardluina- ngajangmik Danmarkimit pineKartar- titdlugit atorneKarnigssånut avdlatut ajornartumik danskit nålagkersuissue aulajangissujuåsaput. manékut miserratigineKarsinåungi- laK kalåtdlit angnikitsuinarmik tama- tumuna nutarterinermut suleKataung- mata. sujuarsainiardlune sulinermut kalåtdlit issigingnårtuinamerånik isu- maKarneK asulémerungilaK. ilåtigu- me imaKa agdlåt OKautigissariaKarpoK ineriartorneK inuit akerdlilersoråt. ☆ ☆ ☆ aperissariaKarpoK: sorme taimåipa? tamatumunga tungatitdlugo ltularnå- ngitsumik pingårutilerujugssuvoK sut pissugssångortut kalåtdlip inuinaup påsisimångingmagit. sanigdliussinig- ssamut tungavigssanik pigissaKångi- laK; naluvai OKautsit nutåt erKumit- sorpagssuit suna pineråt. sulinerme tamatumane inigssane påsivdluarsi- mångilå. kisiåne isumaliuterpagssua- KarpoK inatsisit tungaviussut nutåt tamatumalo nagsatarisså naligigsitau- neK pivdlugit. ilåne tamåna takordlor- neKartarpoK pivdluarnartorssuartut Kilangmit nåkariartortutut tåssångåi- nartumigdlo kalåtdlip inuneranik nav- dlunåp inuneranut åssigitilerdlugo av- dlångortitsissugssatut. sujuariartor- nerpagssuaKaraluartoK tamåna sule pisimasorinångingmat pissutausimå- saoK nutarterineK pivdlugo erKortu- mik piumassaKarnerata sule nåmag- sineKarsimånginera. påsingningneK i- måitoK siaruarsimaKaoK nutarterineK tåssaussoK pingårtumik Danmarkip suliagsså, kalåtdlitdlo ilioriusigssåt pi- ngårtumik téssåusassoK piumassatigut nutåtigut Danmarke akissugssåussu- seKartituåsavdlilgo. nutarterinerup suliagssaisa pingår- nerssarissariaKarpåt pissutsit tåuko piåmerpåmik avdlångortineKarnigssåt kalåtdlimut påserKUvdlugo KanoK aki- ssugssåussuseKartigissoK misilineru- jugssuaK tamåna Kalåtdlit-nunånut Danmarkimutdlo iluaKutauniåsagpat silarssuarmiunutdlo maligagssauler- dlune. aitsåt taimaisigpat kalåleK pi- slnaussane tamåt suleKataulisaoK. tai- maisitiniaråine ilungersutigissariaKar- poK inungnut tamanut ilitsersuivdlu- ne påsitiniåsavdlugo nutarterinerup sussusia ilungersunartuilo Kalåtdlit- nunåne nåmagsineKarsinaunersut. taimåitoKåsagaluarpatdlunitdle ili- magineKarsinåungilaK inuit pisinau- ssartik tamakerdlugo suliniåsassut su- nalunit pissutigalugo avdlatut ajor- nartumik taimailiortariaKångikunik. sutdlunit nangmineK peKatauvfigissat peKatauvfigingisatdlunit suliarineKå- satitdlugit ajornånginerussarpoK av- dlat sulisikåine, aperKUtei-ujugssuvor- me Danmarkip Kajagssussivatdlårdlu- ne nålagkersuinermigut kalåtdlit suli- slnåussusiat tamakerdlugo sulisinau- lersingitsusanerai nukigssardlo Kular- nångitsumik kalåtdlit pigissåt tamå- kerdlugo atortmgitsusanerå. ajornartorsiutit inungnut tungassut ilungef-sunartut nutarterinerit suliv- figssualersuineritdlo tamarmik piler- sitagait navianardluinåsåput nunap i- nue nangmingneK angnertunerussuti- gut suleKatåungigpata, suleKataune- ruvme pérsisagaluarmagit nikanarne- russutsimik misiginerit iperavigsinau- nagitdlo erKarsautigissat sualungner- ssaisa ilait. V V V kalåtdlit silatut tamarmik måne ag- dlagkame OKautigineKartut uvdlumi- kut påsisimavait. åmalo påsisimavåt pissutsit aitsåt avdlångortineKarsi- naussut nunap inuisa malugisinaussa- mingnik piumavfigineKarnerisigut. tu- sarnikaluartumik såkortuginaraluar- tumigdlo ilumortOK unaugunarpoir mérKat inusugtutdlo ajunginerussu- mijt perorsarneKartartut piumavfiga- lugit akissugssåussusermigdlo tuniv- dlugit, taimåitumik åma uvagut ka- låtdlit iluaKUsernerusagaluarpavut sut. tamaisa kalåtdlinut sapersorinångitsut kalåtdlinut isumagissagssångoi"tikuv- tigik — måssa ilåtigut pigdliuteKar- tariaKåsagaluarpatalunit. inoKartuåinartarpordle akissugssåu- ssusermik nalussunik nåmagigtaitdli- ortitsissunik ajortunutdlo tamanut nå- lagkersuissut pissutiniartardlugit — i- låtigut pissutigalugo tamailiornigssaK ajornånginerungmat erKortugssap i- nungnut OKautigineraningarnit. ava- tånit piumassaKarniarneK OKautsinig- dlo kussanartunik ugsagsårineK ajor- nångeKaut. Chaname nålagkersuiner- mik suliaKartut negeriussut ilåt ilini- arnertunut OKalungnermine OKarsima- vok inungne isumavdluarpatdlårtaria- KångitsoK kivfåungissutsivdlo piler- tortumik kinguneKardluarnigssånik neriorssuissariaKångitsoK, nunavdle i- nue suleKatauvdluartiniartariaKartut inuniarnikut atugarigsårnigssaK Kila- nårineKartOK anguniardlugo nang- mingneK sulissariaKardlutik. tamånarpiauvoK Kavdlunåt avisisa KaKUtigumaK suliarissartagåt. akerdli- anigdle Kavdlunåt avisé kalåtdlinut i- sumavdluartitsivatdlålersarput tunug- dliutdlugit ingminermingnut nåla- gauvfingmutdlo piumassarineKartut. Danmarkime avisit Kavdlunåt uvagut månitugut ersisårutitut sarKumersitu- åinarmatigut (Kalåtdlit-nunåta radio- atigut autdlakåtineKartartutigut nug- terneKartartutigutdlo) tauva kalåtdlit isumaKalersarput Danmarkime dan- skit ajungitsut nålagkersuinermut Ka- låtdlit-nunåne ingerdlatineKarKUvdlu- go kigsautigissånut nalerKutingitsu- ssugut. taimaisiomikut suleKatiging- neK uvdluinarne Kalåtdlit-nunåne ta- manit pingåmerssaussoK ajornångit- sumik aserorterneKartarpoK. pisimassut ardlagdlit avisinilo uiv- ssuminartut kingomatigut dansker- pagssuit månitut agsut ånilångalersi- måput åssigingisitsinermik suliaKåsa- soralutik, akerdlianigdle kalåtdlit å- ssigingisitsineK tamane issigisoriler- dlugo. Kalåtdlit-nunåne uvdlumikut Kavsérpagssuartigut mumisimassumik åssigingisitsineKarpoK tåssame inuit kalåliunere pinardlugit angnertumik KajagssuneKartarmata. uvdlut ilåne mérKat atuarfisa ilåne tusåvåka Kav- dlunåt mérartait avångusugtut akuer- ssissuteKartoKarsimangmat ingminer- mingnut tungatitåungitsumik. tåsså- ngåinaK ilåt OKarpoK: „arrå, Kavdlu- nåjugavtauna taimåitoK." OKautsit er- Karsautigssipånga. tusåinardlugo er- Kungitsussåraluardlune nalautsorneri- nåungilaK. nåmaginartumik Kajagssussingitso- ralune ånilånganerup måne akunivti- ne pissutsit pissusigssamiut aserorKa- jåssarpai. ajomartorsiomarpatdlår- pordlo inuit piumavfigineKartariaKa- lerångata uvagut pissugssautmeKarta- ravta. pissutsinut akissugssautitauna- ne inungnit nuånarineKamiameK a- jornånginerujugssuvoK uvdluinarne a- kissugssaoKatigingnermut pingitsora- ne ilautmeKamermmgarnit. kalåtdlinut artornartuvoic ukiune nutåne KanoK iliordlune suliniamig- ssaK påsisavdlugo. tamånale sule ar- tornarnerulisaoK Kavdlunåt avisisa erKungitsunik tusardlertåsagpatigik. alianåsaKaoK kalåtdlit isumaKalersi- neKåsagpata nålagaugavta piumassa- Kartartugut. tamanit pingårneruvoK kalåtdlit påsisagait nangmingneK ilu- aKutigssartik pivdlugo piumavfigine- Kartardlutik. ☆ ☆ ☆ navianartoK angnerpåK uvdlumikut måne tåssauvoK nukagtitsineK kalåt- dlit nangminerssorsinaunerånik asiu- titsisinaussoK. Danmarkime inuit isu- måt nukagtitsiniartuvoK ilåne kalåt- dlit silatut sujunersutåinut akerdliuv- dlune, Kavdlunåtdle månitugut nukag- titsinigssaK akornuserniarssarigaluar- parput — taménaugunarpordlo agssu- arineKautigissartagarput. tungaveKar- dluartumik issomartorsiutinut ersi- ssuteKångilagut, piumassarårputdle — måssa Danmarkime nunaKativtinit ta- persersorneKarpiångikaluardluta - - soKutigineKångitsutut erKungitsulior- tututdlo ajagtugåtmginigssarput. nuånaringivigkaluardlugo agdlagaK tåuna agdlagtariaKarpara. prssutigåra inuiangne nutaussune sujuariartortu- ne inuit KaKortumik amigdlit inoKati- mingnik Kulangisimaniartutut såssu- neicarajugtut igdlersorniåsavdlugit nuånitsorujugssungmat, amalo kalåt- dlit Kavdlunåtdlo akornåne pissutsi- nik tamatumalo nagsatånik avigsår- titsiniartuarnermik OKalorussåginar- neK amerdlanerssavta ilungersordlu- tik akerdleringmåssuk, tamånalume Kavdlunåt avisine angnerujugssuar- mik navssågssauneruvoK Kalåtdlit- nunåne uvdluinarne navssågssaunera- ningarnit. tamånarpiardlo pivdlugo agdlautigissariaKarpoK, unale kiser- ngorupoK piviussumik åssigingissuseK uvdlumikut Kavsérpagssuartigut ta- kuneK ajornartorujugssuångorårsi- mangmat Kulamångitsumigdlo migdli- galugtuinåsavdlime inuiait tåuko mardluk månitut erKigsivdlutik sule- KatigigsineKåsagpata sut tamarmik iluarsinigssåt angutserdlugo. Mads Lidegård. Macs - man ser det straks Macs aitsåt tåssa kigutinut KaKortingnartOK Vælg den bedste tandpasta De kan fA — vælg MACS. Den renser effek- tivt, desinficerer, beskytter mod d&rllg ånde og smager vidunderligt. kigutinut KaRorsåumik pit- saunerussumik pigssaaångi- latit, Macs pisiarissurniaruk, sallvdluarsinaoK, tunitdlang- nartuiaissartoK, tipigigsoK, suna aarngup, tipigsså. BEECHAM- DENMARK A/S 15

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.