Atuagagdliutit - 27.07.1961, Side 6

mana ukiut 50 Kangiuput kalåtdlit
iluamik oKartusssautitaulerneranit
måna nagdliutorsiorneKåsaoK nunavtinit
tamarmit ilaussortaKalerneK encordlugo
Kujatåne landsråde 1929-me
Sydgrønlands landsråd 1929
måna ukiut 50 Kångiuput nunavtine
landsrådit kommuneråditdlo atulerne-
rånit. kommunerådit autdlarnerput
aprilip 1-iåne 1911, landsråditdlo a-
tautsimérKårdlutik ukioK tåuna au-
gust Kåumat. autdlarKåumut lands-
rådit mardlungordlutik avigsimåput,
Kujatåne Avangnånilo. taimane nu-
agdl. Jørgen Fleischer
nap mardlungordlune avingneicarne-
rane Kitå kisime erxarsautigineKar-
poK, tåssa avangnamut Upernaviup
erKånit kujåmut K’aKortup erKånut.
Kujatåne landsråde atautsiméncår-
poK Nungme naKiteriviup inerssuane
— månåkut utorKait igdluåne — a-
tautsiminerup nalåne naKiterutit ma-
Landsrådenes fader Daugaard-Jensen
landsrådit atåtåt Daugaard-J ensen
skinat pérneKaratdlardlutik, atautsi-
mmermigdlo sujulerssuissuvdlune
Kujatåta nålagå O. Bendixen. lands-
rådimut ilaussortat seminariame ili-
niartut igdl'uine inigssineKarput, ilx-
niartut feriardlutik pexångineråne,
sulissuneKardlutigdlo iliniarfigssuar-
me arnartanit.
Avangnåne landsrådit atautsimér-
xårput niuvertoKarfingme Ausiangne,
taimane tikeråt igdluåne, sujulerssui-
ssoralugo landsrådit atåtåt Daugaard-
Jensen, kingorna Grønlands Styrelse-
rne direktøringortOK. atautsimlnerne
tåukunane mardlungne autdlarterxå-
junex misingnarsimavoK, tamåna pi-
ngitsorneKarsinausimanane, tupigissa-
riaKaranilo landsrådinik ånrigssussi-
nex nutåjungmat, taimane aulaja-
ngersimassumik atautsimmernut tu-
ngassut najorKutagssaKaratik. Avang-
nåne landsrådit atautsimérKårnerånik
Daugaard-Jensen oxalugpalårpoK:
— atautsiminerup ingerdlanera ilau-
ssortatdlo pissusiat erxarsautigalugit
nalornissorneKakujugpoK, tamånale
avdlångorumårsimavoK landsrådexar-
C. F. Harries
nex sungiuneKarneruleriarpat. taimåi-
kaluartordle malungnarpox ilaussor-
tat suliagssartik påsivdluarsimagåt.
OKaluserissagssat nipaivfiginångilait,
soKutiginarnerpautiparalo aperxutit
åssiglngitsut isumaKatigissutigineKå-
ngitdluinarmata. ardlaleriardlune o-
KatdlitoKavigtarpoK, ilaussortat ilau-
ssortaxatitik sujuligtaissordlo agssor-
tortardlugit, agssortugkatik igdlersug-
katigdlunit isumanik tungavigssaxar-
dluartunik sarKumivfigissardlugit.
Kujatåne landsrådit atautsimér-
xårneråne åma autdlarKåumut nalor-
nissorneKakujugsimavOK, tamånalo
sujuligtaissup, nålagkap O. Bendixen-
ip, erxartorpå:
landsrådimut KinigaorKårtut ilåta
oxarfigånga tupigusutigigine ilimagi-
nginiardlugo rådimik taimåitumik pi-
lersitsissoKarsimangmat, nuånåjat-
dlangnarnerarpåle ilimagissane aki-
mordlugo nålagkersuissut tungånit
taimatut akuerssårneKarsimangmat.
rådit pingåruteKarnerat sivitsortoK
aitsåt inuit påsiartulersimangmåssuk
tamåna mauna angnerussumik erxar-
tortariaKångilara".
nålagaK O. Bendixen nangigpox:
atautsimérKåmermile OKatdlinerit
manåkornit avdlaunerungångitdlat er-
Kigsisimassumik ilumorsårtumigdlo
ingerdlånexardlutik. atautsimérKar-
nerme erxaimavara ilaussortat nalor-
nissukujugtut. Kularnångilax tamåna
nutåjungmat pissutaussoK. autdlar-
Kåumutdle énilånganeK pitsiåinaK xå-
ngiupoK ilaussortat påsingmåssuk o-
Katdlisigissagssat takornartarinagit
ilame amerdlanertigut ilisimassaKarfi-
gi vdluinardlugit“.
ilaussortat sujugdlit
landsrådit atulerneratigut nunavta
OKalugtuarissaunerane uvdlut nutåt
pilerput, ukiune kingugdlerne 50-ine
sujornagornit nagdlerneKångitsumik
nunavtine sujumukarneK sunersima-
simavdlugo. autdlarKåumut ukiut ar-
finigdlit Kångiuneråne KinersissoKar-
tarpoK, kalåtdlitdlume malungnaute-
xartorpagssuit ukiut ingerdlaneråne
landsrådine ilaussortaussarsimåput. —
sordlo uvdlumikut Kinersissarnerne
iliortoKartartOK, taimatutaoK pisso-
KarsimavoK landsrådinut Kinerser-
Kårnerme, tåssa kalåtdline inoxati-
gingne angutit piukunarnerpåt ilau-
ssortagssatut torKarneKarsimavdlutik.
Kujatåne landsråderxåne uko ilau-
ssortåuput: ajoKiuneK Josva Kleist,
Narssamit kujatdlermit. piniartOK
Jens Hansen, Nanortalingmit. piniar-
toK Gerhard Hansen, K’axortup erKå-
nit. piniartOK Johannes Josephsen,
K’aKortumit. piniartOK Otto Egede,
Narssamit. piniartOK Jakob Hegelund,
Påmiunit. ajoKiuneK Hans Motzfeldt,
K’eKertarssuatsiainit. åssillssoK John
Møller, Nungmit. piniartOK Nathan
Lyberth, Manitsumit. piniartOK Peter
Rosing, Kangåmiunit piniartordlo Carl
Sivertsen, Sisimiunit. Avangnånit Ki-
nigaussut ukuput: piniartOK Jacob
Rasmussen, Agtumit. piniartOK Abia
Storch, Manermiunit. piniartOK Wille
Brandt, Ausiangnit. ajoxe piniartOK
Peter Zeeb Ikamiunit. piniartOK Isak
Jeremiassen, Ilulissanit. piniartOK Jo-
han Lange, SarKamit. piniartOK Gud-
mund Storch, Aumarutigssanit. pini-
artOK Albrecht Josefsen, Niasorna-
nit. piniartOK Johan Henningsen,
Omånamit. piniartok Isax Zeeb, Ig-
dlorssuarnit. ajoKe piniartOK Ole
Mørch, Upérnavingmit kisalo ajoKe
piniartoK Jon Svendsen, Augpilagtu-
mit.
Kujatåne landsrådinut ilaussortaor-
xårtut 11-uput Avangnånilo 12-uvdlu-
tik. tåukunånga 20 piniartuput pinga-
suinait avdlamik inutigssarsiutexar-
dlutik. tamatuma takutipå taimane
piniartutut inutigssarsiut Kanox pi-
ngårtigisimassoK. lndsrådit atulerxår-
neranit ukiune 15-ine sujugdlerne
ilaussortanit piniartut amerdlaner-
ssåuput, aitsåtdlo 1927-me Kinersi-
nerme * niuvernerme administråtioni-
milo atorfigdlit amerdlaningordlutik.
Knud Rasmussenip inatsisinik
påsisitsiniainera
nunavtinut tungassumik inatsisit
1908-me landsrådit autdlarnerneKar-
nigssånik tångavigssaxalersitsiput. —
taimanikut sujugdlermérdlune ang-
nertumik nutåmik årKigssussineKarsi-
mavoK, handele administrationilo a-
vigsårdlutik Kalåtdlit-nunåtalo inger-
dlånexarnera tamarme Danmarkime
nuname nangminerme ministereKar-
fingmut atalerdlune. inatsisine tåuku-
nane ama aulajangersagaKarpox rådit
mardluk, kommunerådit landsråditdlo
atulersineKarnigssånik erxartussisso-
Karneruvdlo ingmikut ingerdlånexa-
lernigssånik. inatsisit aulajangersa-
gartaisa ingmikualugtortait kungip
perxussutåtigut suliarineKarput, majip
18-iåne 1910 tamåna pingasunik ing-
mikortulerdlugo tusardliuneKardlune,
atausex Kalåtdlit-nunåta kommuni-
nut avgorneKarnigssånik imaKartoK,
atausex kalåtdlit kommunerådinik a-
tauserdlo kalåtdlit landsrådinik. nu-
tåmik årKigssussinerup påsinexar-
dluarnigsså isumagalugo Knud Ras-
mussen KinuvigineKarpoK Kalåtdlit-
nunåne nunaKarfingnut tamanut a-
ngalaordlune inatsisit nutåt- nav-
suiaivfigerxuvdlugit.
inatsisip kalåtdlit ingminermingnut
tungassunik aula j angéKatausinauler-
nigssånik isumangnaitdlisaissup a-
kuerssissutigineKarnera sujornutdlugo
Danmarkime angnertorujugssuarmik
OKatdlineKarsimavoK, Kalåtdlit-nunå-
ne pissutsit sangmineKardlutik. My-
lius-Erichsenip OKatdlineK tamåna
autdlarnersimavå, taimanernit Kalåt-
dlit-nunåne ingerdlatsinex såkortoKi-
ssumik såssuneKartalersimavdlune. —
Mylius-Erichsen 1902-mit 1904-mut
Thulemut ilisimassagssarsiornerme
sujulerssortauvoK, utimutdlo apuner-
mine Kalåtdlit-nunåne pissutsit issor-
nartorsiorsimavai taimane uvdlunut
nalerKUtingitsut unerdlugit. tamatu-
mane sagdlaitdlisårsimångeKaoK o-
Kautsit såkortut sordlo måko: påsissu-
tigssat avångunartut, inungnik ilua-
KUteKarniarneK naKisimangningniar-
nerdlo åssigissaitdlo, atortarsimavdlu-
git. tåuna Danmarkime partinit inga-
ssåussinianit tapersersorneKarpoK,
avisitigutdlo OKatdlinerujugssuaK aut-
dlarnerneKardlune Kalåtdlit-nunåne
pissutsit issornartorsiordlugit.
tamatumunåkut danskit inuinait
nålagkersuissutdlo akornåne Kalåt-
dlit-nunånut tungassunik soKUtiging-
ningneK eKérsarneKarpoK, martsimilo
1906, taimane iliniarfigssuarme suju-
iigtaissoK Schultz-Lorentzen angner-
torujugssuarmik atautsimititsivoK, in-
denrigsministerip Sigurd Bergip, kul-
tusministerip Enevold Sørensenip,
Sjællandip biskorpiata Skat Rørdam-
ip, rigsdagimut ilaussortat ardlaKar-
tut, Kalåtdlit-nunåne atorfiliusima-
ssut avdlatdlo nunavtinukartarsima-
ssut peKatauvfigissånik. Schultz-Lo-
rentzenip tamatumane sarKumiupå
pissutsinik avdlångortitsivdluinarnig-
ssamik pilerssårut, kalåtdlit iluaxu-
tigssånik sujunertaKartOK. OKarpoK
Kalåtdlit-nunåne iluamérsumik suju-
mukarnigssaK ajornartoK kalåtdlit
angnerussumik akissugssåussusilerne-
Kångigpata. åma pårssissut erxartor-
pai, taimanikut angnertumik suniu-
taerusimassut, tåssa pårssissune su-
liagssat ingmikut danskinit kalåtdli-
nitdlo ilaussortanit isumaginexartar-
mata, ilaussortat téuko ingmingnut
suleKatigigsinaunatik.
sujunersut iluamersoK
Daugaard-Jensenile ilumérsumik su-
junersuteKartuvoK pårssissutorKat a-
jornartornerata årKingneKarnigssånik.
sujunersutigå pårssissutorKat danski-
nik ilaussortaKaKissut, mardlungnut
tamarmik ingmikut suliagssalingnut
avingneKåsassut, tåssa landsrådinut
kommunerådinutdlo erKartussissoKar-
nerdlo ingmikut årKigssussivfigineKå-
sassoK.
1908-me inatsisit atulerneratigut
kommunime tamane rådinik pilersit-
sissoKarpoK, ilaussortat ukiut 4 av-
dlortardlugit KinerneKartåsavdlutik,
kalåtdlit Kinersisinaussut xinigausi-
naussutdlo akornåne. rådit sujuligtai-
ssugssartik nangminérdlutik torxartå-
savåt nålagardlo nåkutigingnigtora-
lugo kommunekasse ingerdlatisavdlu-
go kommunip inuinut tamanut ilua-
Kutigssamik. kommunerådit åma isu-
magissagssaråt inusugtut inutigssar-
siutinik sungiusarneKarnigssåt nåpar-
simassunutdlo ikiuteKarnigssaK, kom-
munivdlo aningaussautai sivnerussut
atorneKartåsåput, avgornersianut ma-
ligtarissagssat atortussut nåpertordlu-
git.
inatsisit nåpertordlugit landsrådit
ukiumut atausiardlutik katerssutåså-
put nålagkamit atautsimikiarKune-
Kardlutik, nunap ingmikortuane Kini-
gauvfingmingne atautsimut suliagssat
oxaluserissåsavdlugit.
ukiut kingugdlit 50 ingerdlanerane
aperKUtit kalåtdlinut inoKatigingnut
tungåssutexartut sussutdlunit lands-
rådine oxaluserineKartarsimåput. —
1911-me landsrådit atautsimérKårne-
råne ilåtigut oxaluserineKarput igdlu-
liornigssamut taorsigagssarsissarnig-
ssamik tapivfigineKartarnigssamigdlo
isumaliutigssissut, Nungme teriang-
niauteKarfeKalernigssamik sujunersut,
pujortulérKamik kitåta sikuanut auv-
fangniartitsissarnigssamik sujunersut,
avgornersiat tuniuneKartarnigssfinut
maligtarissagssat, uverssagkanut aki-
liuteKartarnermik maligtarissagssat,
avatånit pexatigingnit Kalåtdlit-nu-
nånit autdlakåvexartumik arfangniar-
titsinigssamut akuerinexarnigssamik
Kinutigissax, kalåtdlit kommunine pi-
lersuinikut pisinautitaunigssamik ma-
ligtarissagssat, Kalåtdlit-nunånut nu-
nasinigssamik aulajangersagkat, ug-
pernarsaissarnigssamik maligtarissag-
ssat, ningertarnigssamik maligtari-
ssagssat avdlatdlo.
Savalingmiunut tungassut
aperxutinit angnertunerussunit lands-
rådit aulajangivfigissåt sujugdlex tå-
ssa savalingmiormiut aulisartuisa Ka-
låtdlit-nunåta erxåne aulisarsinauti-
taunigssåt. 1925-me landsrådit sujug-
dlermérdlutik oxaluseråt Savaling-
miune lagtingip Kinutigisså savaling-
miormiut aulisartuisa Kalåtdlit-nunå-
ta erxåne aulisarsinautitaunigssånik
sinerissavdlo ilåne nunitarfexaler-
nigssånik. sukumissumik OKatdline-
xarérmat Kujatåne landsråde ilau-
ssortat tamarmik isumaicatiglssutigi-
ssånik oxauserissaKarpoK, månåkut
pivfigssångorsimångikatdlartoK takor-
nartat danskitdlunit aulisartuinut si-
neriak angmåsavdlugo, Kalåtdlit-nu-
nåne inutigssarsiutit nutåt, sordlo au-
lisarnerup savauteKarneruvdlo suju-
mukartineKarnigssåt piorsaivfigine-
Karnigssåtdlo isumagineKarKårtaria-
Karmat. nunitarfeKalernigssardle i-
nersussutiginiarneKarpoK, savaling-
miormiut aulisartut kigdligerKussap
avatåne aulisartåsagpata. Avangnåne
landsrådime ilaussortat tamåkerdlutik
OKauserissamut isumaKatåuput, suju-
line taineKartut åma tamatumane tu-
ngavigalugit. tamåna autdlarxautau-
vok savalingmiormiut aulisartuisa
Kalåtdlit-nunåta sineriaine nunivfe-
xarnigssamut akuerineKarnerånut, su-
jugdlermik Takissup-Kexertarssuane,
kingorna Kangerdluarssorutsime Tov-
Kussamilo.
taorsigagssarsiniartarfik
landsrådit autdlarxåumutdle suliag-
ssamik pingårnerssåtut sagdliutisima-
våt Kalåtdlit-nunåne inutigssarsiutit
piorsaivfiginenarnigssåt. 1913-ime A-
vangnåne landsrådit oxalåseråt taorsi-
gagssarsiniartarfigssamik pilersitsi-
nigssax, igdlutårniarnermut, igdlunik
iluarsainiarnermut inutigssarsiutitår-
niarnermutdlo atorneKartugssanik.
tamåna rådip atautsimérKårnerane
suliarineKarérsimavoK, månåkutdle
sarKumiuneKaririgdlune ataj uartug-
ssanik tamatumuna maligtarissagssa-
KalernigssaK suliarineKarsinångortit-
dlugo. åipåguane Kujatåne landsrådi-
me OKatdlisigineKarpoK K’axortup er-
Kånut tugtuerusimassumut tugtunik
nugsinigssaK. ukiordlo tamåna lands-
rådit akuerinexarput, tamarmik ing-
mikut fælleskassip aningaussautai-
nit ukiumut 1000 kr. erniaKångitsumik
taorsigagssarsiarititarsinaugait igdlu-
liornigssamik atorniartunut. åma inu-
tigssarsiutigssanik akisunerussunik
landskassimit atortitsinigssamut tu-
ngavigssaKalersitsissoKarpoK, tamatu-
munga autdlarKåumut ukiumut 500
kr. atortineKartésavdlutik. åmåtaor-
dle 1914-ime nalunaerutaussoKarpox
maligtarissagssanik piniutaersersima-
ssut atugkineKartarnigssånik, ator-
niartut tatiginardlutigdlo sujumut
norKainiartugångata kommunekassi-
nit taorsigagssarsitineKartåsavdlutik.
ukiune tugdlerne landsrådine suliari-
Knud Rasmussen
6