Atuagagdliutit - 10.08.1961, Qupperneq 2

atuartartut agdlagait
V tamanitdlo

tiguldgkat
Ilulissane mérKanut sanatoria
ila ajoKinguåkuluit-mut
A/G nr. 14-ime, årnigssuissoK Erik
Erngaard agdlagpoK, Ilulissane mér-
Kanut sanatoria ernartordlugo oKar-
dlune imana Avangnåne Kujatånilu-
me igdlumik aitsåt taimatut alianaer-
sagåungitsigissoKartoK. taimatut så-
ssussineK såkortoKaoK, A/G-me ag-
dlautigissat ingassagtaj arissunatigdlo
torersussarmata påslssutigssauvdluar-
tardlutik atuartunut. agdlautigissame
tåssane angnermik sangmineKarpoK
mérKat tåssanltut mérKanik peror-
saivfingmlsimanermik kimigsimane-
Kalernigssåt.
erninaK ersserKigsarniarpara tai-
matut isumaKarneK tungaveKångit-
dluinartoK, kukuneruvorme åmale nå-
pertuivdluarnerungitdluinardlune.
E. E.-p kukussumik påsingnigsima-
nerminut utorKatsissutigssarå sivikit-
sumik nalautsortumigdlo sanatoria-
mut pulårsimagame. uvanga nangmi-
nérdlunga 1956-ip kingornagut ukioK
atauseK taimågdlåt avdlordlugo, au-
ssat tamaisa Kitå angatdlavigissarsi-
mavara, pingårtumigdlo sangmissarsi-
mavdlugit kalåtdlit mérartait, téuku-
lo ajornartorsiutait. Kitåne børne-
hjemmit méncanutdlo sanatoriat ta-
maisa pulårsimavåka, perKingnigsså-
kutdlo KutdlersaKarfingne Dansk Rø-
de Korsimilo sulinivkut mérKanik su-
lissussiniarfigpagssuit pulårtarsimav-
dlugit, ukiutdlo ardlaKartut Køben-
havnime kommunime mérKanut tarni-
mikut nåpautilingnut tungatitdlugo
nakorsaunerusimavunga. taimåitumik
tamatumuna påsissåka E. E.-ip påsi-
ssainit tungavigssaKardluarneruput.
Ilulissane mérKanut sanatoria ar-
dlaleriardlunga, ningiussut ikitåutut
nalåne, pulårtarsimavara mérKatdlo
tåssane KanoK iliuseKarnerat maligta-
risimavdlugo, pasitsåussaKångisåinar-
simavungale mérKat perorsaivingmi-
nermingnit kimingneKarsimanerånik.
mérKat tåssanltut nuånårdlutigdlo ki-
maKaut, igtoruteKaratik taKimaitdlu-
tigdlo igdlume erKånilo pinguartar-
dlutik ningiortik nuånaringuatsiaKa-
lugo.
E. E.-ip pissutigissamisut taissai å-
ssigingitsut OKatdlisigineKarsinåuput,
sordlo E. E. imaluntt igdlumik titar-
taissoK kina ardlåt igkat Kalipautig-
ssåinik tugdluarnerussumik aulaja-
ngisinaunersoK, mérKat sinigtarfine
åssiliaKartariaKarnersoK peKartaria-
Kånginersordlunit il. il., tamåkule tu-
ngavigalugit pissutigssaKångivigpoK
taimatut såssussisavdlune. peKatigig-
fiup sujuligtaissuata, erssendgsar-
dlugo åssilineKarsimaneranik OKauti-
gissaK ima ajorniutautigaoK, takutit-
sivdlune E. E.-ip taimane agdlagkame
KanoK isumalugsimatigineranik. —
E. E.-ip issornartorsiuinera pisuteKar-
simagunarpoK pulårnermine tuavior-
dlunilo Kagdllnarsiorsimåssusianik. på-
sisimångitdluinarpå maKaississame
ilait torKorneKarsimassut, igdlo iluar-
såuneKarnigsså pivdlugo ilissaiarne-
Karsimangmat, Karssupisimavålo pi-
nguartarfingme nåpatdlagtfirfeKartOK,
igsakånisårtarfeKardlune, umiatsia-
Kardlune, bileKardlune Kavterissute-
Kardlunilo.
E. E.-ip åma susupagå mérKat to-
rersårnermik evKiluisårnigssamigdlo
iliniartineKarnigssåta pingåruteKarne-
ra, taimailiorneK måssa kalåtdlit ino-
Katigit pentingnigssånut KanoK ilua-
KutaussugssautigigaluartoK.
E. E. ajortumik isumaKardlune ag-
dlagsimånginerarpoK. uvangétaoK
E. E. ajortumik isumaKarfiginiångila-
ra taimatut agdlagsimangmat, agdlau-
tigissavdle santumernera ajoKaoK
mérKanut sanatoriamut, sujulerssui-
ssoKarfianut, A/G-mut åmame E. E.-
mut nangminermut. E. E. isumagig-
sårsimagunångeKaoK uvdloK tåuna
taimatut agdlagkame.
uvdloK avdla E. E. taimatut isuma-
pitdlernialisagaluarune agdlalersinane
Nungme tikeråt igdluåne perusuersar-
tarfingmukarniarilitoK tåssanilo ag-
dlagsimassoK atuardlugo imåitoK:
„erKaimaniaruk soKUtåungitsut pui-
gusagagkit,
erKaimaniaruk sut pingårnerit på-
sisagagkit-----
tauva tåssånga aniumårpoK isuma-
gigsårnerulerdlune erKartorneKartu-
tutdlo itumik agdlangnane.
måna erssendgsardlara: Kalåtdlit-
nunåne angajorKåt tonrigsisimavdlu-
tik nuånårdlutigdlo mérKatik, Kalåt-
dlit-nunåne mérKanut perorsaiving-
nut påritisinauvai, tåukume Danmar-
kime taimåitunit nékanganerungit-
dluinarmata.
Dr. med. Carl Clemmensen,
Bispebjerg Hospitalime nakorsauneK.
Ilulissane børnehjemmimik igdler-
sutimine nakorsaunerup Clemmense-
nip aulajangiupå oKauseK „mérKanut
sanatoria". tåssalo påsissutigssaK, a-
ngerdlarsimavfiup månåkut ånrigssu-
neKarneranik issornartorsiuinerup tu-
ngavigisså nipangiungmago, issornar-
torsiuinermime taineKarmat tåuna
børnehjemmimut nutåliaussumut au-
lassinångitdluinartOK sanatoriarpalår-
dluinardlune. issornartorsiuinerme
sujunertarineKarsiméngilaK sujuler-
ssuissoKarfiata ajuatdlagtineKarnigsså
— taineKardlunisaoK tåssane ajungi-
nerpåmik sujunertarissaKardlune i-
ngerdlatsissoKartOK, imåitariaKångi-
lardle nåkigtarnermik sujunertarissa-
Kardlune suliniaråine tåssa issornar-
torsiorneKartariaKångitsoK, sutdlunl-
me OKatdlisigineKarsinaungmata inup
silamigut pissusia ilångutingikaluar-
dlugo, måssa ilane taimailiunginig-
ssaK ussernartorsiorfigerKaj ånartara-
luartoK. nakorsauneruvdle igdlersutå-
ne sagdluneK atauseK akerdlilerneKå-
saoK: iluarsaineKåsangmat mérKat pi-
gissåinik ilissaiaissoKarsimångilaK. —
taimatut åncigssuissoKarsimavoK suli-
ssut najugåta ilåne mérKanut agtumå-
ssuteKångitsume. tamatumunga ug-
pernarsautigssanik A/G-ip åssinut tor-
KorsivInitoKarpoK. anersale taimatut
agdlautigissaKartoKarnerata kingoi'-
nagut nutånik sarKiimersoKarumångi-
la, mérKanut nuånårutigssanik ilua-
Kutigssanigdlo? — taimåisimåsagpat
issornartorsiuineK asullnarsimåsångi-
laK. — E. E.
Villadsenip kussanavigsumik ajoKit
agdlauserai, taimåitariaKarmåne. sulile
kussanarnerusagaluarpoK suleKativta
— iliniartitsi’ssut — sulivfigissavta
nalåne sungivfé ilångusimagaluaruni-
git. — Kåumatine Kuline atuarneru-
jugssup — ajoraluartumik mérarpag-
ssuarnut iluaKutåungitsup — nalåne
sapåtit 40 iliniartitsissut frérfigissar-
pait. tåukua saniatigut jutdlip uvdlue
pingasut. ukiutoKaK, ukiortåK, kungit
pingasut, tugsiarfik, porskime mar-
dluk, Kilaliarfik pinsimilo mardluk.
tåssalo suleKatigingnivta nalåne „sila-
miut“ tipaitsugfigssaKarput uvdlune
52-ine. ajoKitdle tåukunatut piumav-
figissaussut Kåumatit Kulit ingerdla-
neråne frérfigisinaussait taigorérag-
kit agdlångilåka nangmineK sussut na-
lunginavtigik, tåssuname takusinau-
ginaravtigo „ajoKinguåkuluit" „ti-
paitsugfigssait" KanoK sungitsigissut.
ilumorputit, ajoKerpagssussugut pa-
katsisimavugut (uvavnut pinanga, a-
torfigdle ajoKe pivdlugo) tjeneste-
mandingortoKåsangmat erKarsautau-
ssumut. PAM-ivdliuko hovedbestyrel-
sé taimanikut ingmingnuinaK isumagi-
simaneramik taimarujugssuaK klassi-
nut pisineKarsimassut. manale nutåt
isumavdluarfigfsavagut neriugfigisav-
dlugitdlo ajoKit tungåinut ajungitsu-
kukussumik inger-
dlassoKarsimavoK
A/G nr. 11 åma nr. 14-ime GAS-ime
isumaKatiglssumut tungatitdlugo Tho-
mas Poulsenip agdlautigissai pivdlugit
ima navsuiauteKalårniarpunga. nr. li-
me agdlautigissaK GAS-ime sujuler-
ssuissut ardlåinanutdlunit OKauseKar-
figerKUvdlugo sarKumiuneKarsimångi-
laK, taimåikamiliuna atuardlugo^ uiv-
ssuminarpatdlårtOK uvavnit akitine-
Karsimangmat. årKigssuissoKarfingmi-
lo ilisimaneKarane k.mit akissut tai-
måitoK pigssarsiarineKarsimassoK. —
åmalo naKiterivingme pissortat OKar-
odlutik agdlautigissat angnikinerpåt-
dlunit årKigssuissoKarfingmit tigune-
Karsimassut (tåssa imåipoK årKigssui-
ssoKarfingmit naKitigagssångordlugit
naKiterivingmut aggiuneKarsimassut
kisimik ilånguneKartartut).
tupingingilara agdlagaKarKigtaria-
Kalersimagavit akissutigititaussukume
imåisorisimavat agdlautigissat pait-
sorsimagiga, paitsungitsukavsauvunga
piårtumigdlo akisimångilanga GAS-ip
formandia akissuteKarnigssaminut pi-
lerssåruteKartoK ilisimaréravko.
månalo ilisimatlnarniarpagit GASip
nålagauvfiuvdlo isumaKatigissutigisi-
massåt åssigingmik tamanut atugag-
ssauniaraluarmat, taimåitordle ardla-
lingne kukussumik ingerdlatitsine-
KartarsimassoK ilisimavarput.
inuvdluarKUSsivdlunga.
Thomas Petersen, Nuk.
mik pitsaunerussumigdlo issigingning-
nigssåinut.
umativkununa åniautigissariga a-
tuagagssiatigut ajoKit nipåipatdlår-
nerssue. taimaingmat Villadsen, nuå-
nårtiparma ilångutagssiat pivdlugo.
Kå, ajoKit, nivdlianiaritse sunguit
sorssuitdlo pivdlugit!
Kåumatit Kulit atuarnerujugssuaK
mérKanut iluaK.utåungitsoK kiatoruna
uvangåungitsup avdlångortineKarnig-
sså norKåissutiginiardliuk Kangatut i-
lerKuvdlugo. angajorKåt, ilivse pi-
ssugssauvuse ilivse norKainiaritse uv-
nit nålagkersuissuse avKutigalugit.
Eli Olsen.
nalingmartorssuit
AJG nr. 13-ime 15-6-61 Manitsume
Kuerssuarme pissortausimassup agdla-
gå issuaivigineKarsimassoK atuaravko
tupigusuatdlavigpunga.
tåssamiuna Knud Madsenip Manit-
sume katerssortarfik unuit tamaisa
aussaunerane Kitigtarfingortisimagå.
Madsenip puigorsimanerdlugo sap. ak.
tamaisa unuit mardluk filmerfigine-
Kartarmata inime tåssanerpiaK, Kitig-
kångamigdle sap. ak. amerdlanerpå-
mik unuit pingasut atorneKartarput
sivnerilo unuit peKatigigfit avdlat-
dlunit atorsinaussardlugit, (tåssa
imåipoK aussaunerinåne). ukiumile
atorfigssaKarnerussaKaoK. Madsenip-
una Danmarkimut periarame Kalåt-
dlit-nunånisimanine tusåmarKunermit
inuiaKatine sagdluliorfigilårunigit so-
KutigisimångeKinerå?
danskit sulissartut aulåkatdlutik Ki-
tigiaussartut sumilunit takornartari-
neKarunångitdlat pingårtumik arfi-
ningornikut, miserratigisinåungilåtaoK
tamarmik taimåitungingmata. kialunit
miserratigisinåungilåtaoK sulissartoK
Kalåtdlit-nunåne sulissoK Kavsitigut
pitsaussumik sukisaersarfigssaileKi-
ssarmat. aulåkatorssiuit issoringma-
git tupigingilara kigsautigigaluaKalu-
gulo inuit taimåitut ikiliartornigssait.
Kularnångitsumigdlume sulissartut
taimåitut ikingnerusagaluarput sule-
rérnerisa kingornatigut pitsauneru-
ssumik årKigssussivigineKaraluarunik.
(nalungilara måne Nungme tamåna
ingerdlåneKalersoK naluvarale tamå-
na KanoK kinguneKarnersoK).
kisiånilime Madsenip agdlagå arnat
pivdlugit ilumortortaKarpoK, isuma-
lioKinasile Manitsume arnat inusugtut
tamarmik Madsenip agdlautigissåtut
itut, erKartugåle téssaungmata arnat
tåukua tåukujuartutdlo sulissartunut
uverisimassut. inuime tåukutuåinait
pivdlugit uvagut kalåtdlit taima issi-
gineKåsångilagut.
Kanorme tauvame Madsen Danmar-
kimut uterame tupigusugtigisimåsa-
va unuit tamaisa imerniartarfingne
Kitigtorssuit takussaleramigit.
Jens Skifte, Nuk.
årdluit
agdlagara ukioK Atuagagdliutine
naKineKartoK pivdlugo A/G nr. 13-
ime Ph. Rosendåhlip akissutå matumu-
na Kujåssutigåra. kaujatdlaisitardle
erKartugara landsrådip atautsimissu-
taine åma naKineKarsimangmat ne-
riugpunga amerdlanerit ilisimarisagåt,
taimåitumik isumaKarpunga Ph. Ro-
sendahlip agdlagkama nåjartulernera-
ne isumaga paitsuinarsimagå.
uvagut månåkut piniartunermit u-
ngasigdlisimagaluaKaluta sule erKai-
mavarput årdluit kangerdlugtigut pår-
Kutinarångata kangerdlup åtåvisa er-
ninardluinaK malugerértarait, taimåi-
neratdlumiuna pivdlugo ajoKutéussu-
siat nålagkersuissutigut sorssugfigi-
niarneKalersoK.
påsinerdluisimanera ugpernarsiu-
matdlerdlugo akxssutisiara atuarérdlu-
gulo landsrådip OKaloKatiglssutai ku-
perpåka. ilumutdlume tåssane agdlag-
simavoK „årdluit nungusarneKarnig-
ssåt“ „ersisårneKarnigssåt“-nik ag-
dlagsimanane. taimåitumik kina pait-
sornerusimanerpoK Ph. Rosendahl u-
vangalunit.
Tønnes Olsen
kangerme niuvertoruseK
Forlang vor store
GRØNLANDS-MAPPE
Indeholder de nyeste prislister og
tilbud i kameraer, optagere,
tilbehør etc.
Kaiatdlif-nunanut nautsorssussafut
takutltagssautivut piniarnléklf
imarai akit akigitiniagkatdlo ag-
dlagsimavfé åssilivingnut, filmi-
liutinut atortugssåinutdlo tunga-
ssut.
INTER FOTO
Nørrevoldgade 21, København K.
Blomster siger det bedre end ord ..,
Vælg Deres egen
blomsterhandler
når De vil sende en duftende
hilsen hjem — Kun Gave-Radio
tilbyder Dem denne service!
Kun GAVE-RADIO samarbejder med
Danmarks 1.S00 førende blomsterhandlere
via * Blomsterringen - Sig det med Blom-
ster«. Foretrækker De en bestemt blom-
sterhandler, kan De derfor finde ham i
medlemsfortegnelsen hos telegrafisten!
GAVE-RADIO sikrer Dem altid hurtig
og sikker ekspedition. Uanset om De el-
ler vi vælger blomsterhandleren, garan-
terer vi Dem omhyggelig levering af
friske og smukt arrangerede blomster,
som havde De selv besøgt forretningen!
GAVE-RADIO
I samarbejde med Blomstsrringss
Sig det med Blomster!
skutit taorserdlugit
SKIFT SKO
Facon 113
FORNEMSTE DANSKE FABRIKAT
T^cUoj

agdlagartå pitsåussusianut ugpernarsautauvoK
danskit sanåvisa pitsaunerssåt
SKO
der passer og holder
bygget for den normale fod og
fremstillet af de bedste mate-
rialer og af dygtige fagfolk.
En sko af høj kvalitet.
skut
nåmåutut ningusutdlo
isigkanut inardluteKångitsunut
nåmåutungordlugit sanåt, pit-
saunerpånik atortoKardlune,
iliniarsimassut pikorigsut suli-
ssoralugit.
skoK pitsagssuaK.
— Mærket er Deres garanti —
---------------------------------------------------------------------------1
2