Atuagagdliutit - 05.10.1961, Side 13

Kalåtdlit-nunåt issinik avdlanik issigalugo
avisime „Politiken“ime sulenataussut ilat redaktør cand. polit.
Victor Andersen Kitåne sivisujåmik angalasimavoK. agdlautigi-
ssaisa ilåt måne issuarparput, Kalåtdlit-nunåt issinik nutånik
imaKalo avdlanik, tåukujuartungitsunik, issigalugo
Kalåtdlit-nunåne nunaKarfikutårtu-
mik agdlagkerissarneK åtsissartoKar-
nikut pissarpoK. agdlagkat pertiter-
nøKartarput kisitsisitutdlo 6-iussatut
imuneKardlutik tauvalo kalåtdlinit
mérKanit kivfanitdlunit åneicartar-
dlutik. agdlagkanit åtsissut tåukua
OKeKalutik patajaitdlutigdlo ingerdla-
patdlagtarput nalunaerutinik avdlat
ilisimassariaKångisåinik åtsivdlutik.
ama avdlamik atåssuteKautausso-
KarpoK taima pilertortigissumik tai-
malo nipaitsigissumik ingerdlåneKar-
tumik — ingutsineK åmalo issornar-
torsiuineK tamatigut encordluartuneK
ajortoK tupingnåinartumik angnertu-
ssusilingmik Kalåtdlit-nunåne inger-
dlåneKarmata. Kalåtdlit-nunåne ig-
dloitarfit angnerssåt Nuk, 3000-inar-
nik inoKartoK encarsautigigéine tu-
plngnångilaK pisimassut taima siaru-
alertortigissarmata. uivssuminarneru-
vordle angatdlånermut tungassut tai-
ma ajornakusortigititdlugit sinerissa-
me nunaKarfingmit nunaKarfingmut
ingmingnut KanoK nalungitsigingma-
ta.
suna pivdlugo ajortoKarnersumut
navsuiaut KaKutigornerussumik pig-
ssarsiarineKartarpoK. tamatumane u-
ngaslssutsit kigailaKUtåuput. issornar-
torsiuissoK issornartorsiugardlo ing-
mingnut nåpisinaujuåinartångitdlat.
atéssuteKautdlo tamanut atortOK, na-
lunaerasuartarneK, akerdlerlssutinut
tangnerussunut atorumaneKartångi-
laK. taimåitumik påsinerdluinerit ilu-
arsiniaråine sinerssordlune angalassa-
riaitarpoK.
igdlo 5000 kr.-nik
akitsorsarneKarångat
Kitåne tamangajangme aulisartut
ukioK måna nåmagingningitdlat. OKa-
lugtuarput Det kongelige grønlandske
Handelip suliagssane pårinerdlugkå
ilåne aulisagkanik tunissineK unigti-
taramiuk imalunit tunissat kigdliler-
sortaramigit. tusatsiagkatdle tusar-
ssaunerussut tåssåuput Kitåne igdlo-
Karfingne aulisagkerivit taratsunik
nåmagtunik pigssarsineKarsimånging-
mata.
— ilumut ajortoKarpoK, taima OKa-
lugtuarpoK Nungme handelip eKite-
ruvfiussumik sujulerssuivfiane han-
delsassistentiussoK Søren Egebjerg.
tarajuinåungitsutdle åma sulissugssat
amigautigåvut. ukioK måna aulisar-
dluarfiup nalåne nerpiaivingne suli-
ssut nangmingnérdlutik aulisariarnig-
ssamingnut ussernartorsiorsimåput.
sulissugssanik nutånik Avangnånit pi-
niarsimagaluarpugut, ilaitdle anger-
dlartlnartariaKarsimåput Kalåtdlit-
nunåta kujatåne igdloKarfingne inu-
nermut sungiussisimångingmata. auli-
sartut målårutigssaKarput, kisiåne sut
målårutigisavait?
Kalåtdlit-nunåne mesterit nangmi-
nerssortut GTO kamåusimavåt, tåu-
ssuma mesterit sanåvinut akiussut
nåkutigissarai. GTO nangmineK ig-
dluliå 5000 kr.-nik akisunerusaoK, tai-
ma oKartarput.
— ilumorpoK, chefingeniør Gunnar
P. Rosendahl OKarpoK, kisiåne uvagut
nangmineK igdluliorusugtångikaluar-
pugut sulissartut nunalisitat atorav-
tigik avdlatut ajornartumik akivut
angnerussariaKarmata. igdluatungåti-
gutdle nalungitdluinarparput mesterip
kalåtdlit igdluliornera KanoK akeKar-
toK. tauna iluanårutigssamik naler-
Kutumik ilassarparput. akitdle tåuko
atordlugit mesterit igdluliorumåså-
ngigpata tauva uvagut igdluliusaugut
inerdlugulo.
taimaisivdluta takutitsivugut — ta-
matigutdlo taimaisiorneKartåsaoK —
mesterit nangminerssortut kisermåu-
ssissugssautitåungitsut. taimaisivdlu-
ne Kalåtdlit-nunåne igdluliornerme
akiussut nåpertutumik kigdleKartini-
arssarisimavavut, tamatumalo kingu-
lerå inuit igdloKalersimangmata ani-
ngaussat tåuko atuinardlugit igdlugi-
sinaussamingnit amerdlanerussunik.
igsiavik 83 kr.-nik
akeKarsimassoK 400 kr.-nut
iluarsåuneKartoK
sulivfeKarfigssuit mardluk, handele
GTO-lo, tusatsiåinagkanit erKorneKa-
rajugtuput. K’asigiånguane niuvertoK
nangminerssortoK, K. G. Lauridsen,
isumaKarpoK handele Danmarkime
niuvertoi'ssuarmut „mitartoK" tåssa-
nilo kisime pisissartunigssane piuma-
ssaralugo niuvertorssup niorKUtig-
ssautai Kalåtdlit-nunåne nangminer-
ssortut pisiniarfiutaine pisiauvdluale-
rångata. Ausiangne niuvertoK Herluf
Andersen ajorusugpoK kissarssutit o-
lietortut niorKUtigilerniariarine han-
delip åma niorKUtigilermagit.
handelsinspektør Helge Andersenip
Nungme plssutsit påsinarsisiniaralu-
arpai OKalugtuardlunilo Danmarkime
niorKutigssioKatigigfit malugigånga-
miko niorKutigssiatik Kalåtdlit-nunå-
ne nangminerssordlutik niuvertune
pisiarineKardluartalersut Kalåtdlit-
nunåt tamåt niuverfigilerniardlugo
soKUtigingnilersartut tauvalo handel-
imukartardlutik. kissarssutit olietor-
:ut pivdlugit Kalåtdlit-nunåne olie-
mik kiagsauteKarnigssaK pivdlugo
GTO-mit maligtarissagssaK handelip
utarKigatdlarsimavå kissarssutit olie-
tortut pisiniarfit igalåvine sarKumer-
singikatdlardlugit.
Kalåtdlit-nunåne OKausingnåjuvoK
sunalunit akisugångat „GTO-p aki-
sut“ akeKarnerardlugo. Nungme
GTO-p sulivfeKarfiutaisa ilåt støvsu-
gerimik (pujoralaiaut iluarsåusser-
KuneKarsimavoK, tåussumale utertipå
OKautigalugo suliarineK saperdlugo.
agdlagdlune taima nalunaeruteKarneK
20 kr.-nik akeKarsimavoK. igsiaviup
83 kr.-nik akenarsimassup iluarsar-
neKarnera 400 kr.-nik akeKartariaKar-
simavoK. K’eKertarssuarme nåparsi-
mavingme nutåungilisimaKissume na-
korsap A. Østergaard Hansenip erni-
sugtunik Kalianut tungmerKatigut
majussissariaKartarfiane KaKortora-
minernut ilitsivigssaK amigautauvdlu-
inarsimavoK. sananeKarame akigai
3000 kr. ukiume tåssane nåparsima-
viup sanaortugagssartainut akigssau-
galuit nungutdlugit. åssersutit taimåi-
tut Kalåtdlit-nunåta inue, kalåtdlit
Kavdlunåtdlo, kamåumertitarpait.
— månltugutdliuna sulivfigssualio-
riartordluta avKUsinioriartordlutalo,
pujoralaiåumik misigssuiartorata,
GTO-me taima OKartarput. kalåtdlit
mesterit suliagssat mingnerussut ta-
maisa pisinångorpatigik pinautiku-
jungnerit taimaitikumårput.
rejet Kingminut
GTO handelilo ama ingmingnut i-
kingutigigpatdlångitdlat. niuvertoK
Jens Friis, K’asigiénguane rejenut fa-
brikimik nutåliauvdluinartumik i-
ngerdlatsissoK, fabrikimut pulåravko
ånugtorssuvoK. imeK unigtorsimavoK,
rejerpagssuitdlo Kalarigkat Kingminut
iglnagagssångoratarsinåuput.
pavane tatsimik kussanardluinartu-
mik imeKarfeKarpugut, OKalugtuar-
poK. GTO-vdle tagpavunga suvdluli-
lersuinigssaK ajornarsorå. sorunale a-
jornångilaK.
isumaKatiginginerme tåssane suna
erKornersoK sunalo erKunginersoK
teknikeriungitsumut påsiniarneK ajor-
naKaoK. Sisimiunile pisiniarfiliorner-
me GTO-p iluagtitsingitsornera ta-
manut ersserKigpoK. pisiniarfik tåuna
kussanaraluaKissoK eKungalersimavoK
teknikerit nunap iluata Kerinera
nautsorssornerdliorsimangmåssuk. pi-
siniarfik kiagsarneKalermat tungavia
augsimavoK, igånilo KuvdlorneKaler-
simavoK taleK manguniaråine ajornå-
ngitsumik.
ipilit 400 kg inungnut 3500-nut
suliumajungnaernerup kingorna u-
kioK måna umiarssuit sujugdlit ti-
kingmata Nup inuinut nagsatarai ipi-
lit karsit 20-t karse atauseK 20 kg-u-
ssok. — tåuko pivdlugit issornartor-
siorneKarsimavugut, handelip direk-
tøria Hans C. Christiansen OKarpoK,
umiarssuitdle autdlarnerata nalåne i-
pilit pisiaralugit akisorujugssuput.
taimatut akilerdlugit amerdlasorssu-
arnik pisisimagaluaruvta ama issor-
nartorsiorneKåsagaluarpugut.
Kalåtdlit-nunånut ministeria åma
minineKångilaK. agdlagartaK isuma-
Katigissut atordlugo Kalåtdlit-nunå-
nut suliartortineKartut amerdlasut
målårutigait iluaKutigssat neriorssuti-
gineKarsimassut navssågssåungitsut.
isumaKartoKarpoK agdlagartat isuma-
KatigissuteKarnermut atortut piåralu-
ne kinguarsarneKartartut OKautigi-
Forlang vor store
GRØNLANDS-MAPPE
Indeholder de nyeste prislister og
tilbud i kameraer, optagere,
tilbehør etc.
Kalåtdlit-nunånut nautsorssussafuf
takutitagssautivut piniarniåkit
imarai akit akigitiniagkatdlo ag-
dlagsimavfé åssilivingnut, filmi-
liutinut atortugssåinutdlo tunga-
ssut.
INTER FOTO
Nørrevoldgade 21, København K.
nardlugit neriorssutit ministeriap a-
jornånginerussumik nigortersinåu-
sangmagit. Kuiagalugo oKalugtuarine-
KartarpoK umiarssuit Kalåtdlit-nunå-
liartautit ilåne aKugtussoK nalunaer-
figineKarsimassoK agdlagartat isuma-
Katigissutigssiat Skagenip avangnåne
aitsåt tuniuterxuvdlugit niussoKångi-
niåsangmat.
imarpik pivdlugo ajornartorsiut
ministeriep akissutingnåva unauvoK
Kalåtdlit-nunåne pissutsit påsiumi-
naitdlutigdlo kinguarsimangmata ag-
dlåt neriorssutit avdlångortineKarsi-
naussut neriorssorneKartup erKai-
mangningnerane avdlångortineKarsi-
nåungitsutut ilissardlutik.
Københavnime Kalåtdlit-nunånut
ministeriep Kalåtdlit-nunånilo dan-
skit sujulerssuissutitat akornåne ilå-
ne akerdleringneKartarpoK. OKaluse-
rineKartarpoK „imarpik pivdlugo a-
jornartorsiut“.
— Kalåtdlit-nunåne OKartarput au-
lajanginermik åssiglngitsunik ardla-
lingnik Københavnimit pisinaussar-
pugut — aulajangineK erKortoK ima-
lunit erKungitdluinartOK. tamarmik
artornångitdlat. erKungitsoK tunga-
vigssaKardlune akerdlilersorneKarsi-
nauvoK. pingajuatdle ajornerssaussar-
poK — Kalåtdlit-nunåne pissutsinik
påsisimassaKånginermik erssersitsi-
ssok, ilusiliorneKarnermigutdle erKor-
dlune. sapåtip akunerpagssuine ilu-
ngersulorKårdlune ilåne aitsåt aula-
jangigaK taimåitOK avdlångortineKar-
tarpoK.
— imarpik pivdlugo ajornartorsiut
migdliartusaoK, taima akissarput, Kø-
benhavnimit tjenestemandit amerdla-
nerujartuinartut Kalåtdlit-nunåne ni-
kitautdlutik sulisineKartalerpata.
navianarnerpåK
issornartorsiut navianarnerpåK tå-
ssauvoK inuiait tåuko mardluk akor-
nåne issornartorsiOKatigingneK. pa-
sigdlineK ajornerpauvdlune tutsiutar-
poK åmip Kalipautåtigut åssigingisit-
sineK taineKarångat. danskit kalåtdlit
peKatigiumångilait, taima tutsiutar-
poK. nangmingneK filmertitseKatigig-
feKarput, ukiutdlume ardlalinguit ma-
tuma sujornatigut Manitsume taimai-
siorput, Kavdlunåt iliniartitsissut ar-
nat unukut ingmingnuinaK isumagi-
ssarput peKatigigfingne sulinermut
kalåtdlit iluaKutigssånut ikiunatik.
kamåumertariaKarpa? någga, taku-
sinaussara nåpertordlugo narrutsagsi-
maneK danskit avisine Københavni-
milo kalåtdlit peKatigigfine ingerdlå-
neKarneruvoK. månile, pisimassut si-
larssuåne, pissutsit avdlaulårtutut i-
ssikoKarput. uvdlOK sulivfik sivisu-
vok, ajornartorsiutit Kalåtdlit-nunå-
nut tungassut tikivigsimaneKartuar-
put, issornartungilardlo danskit ila-
Kutarit ingmingnut isumagilårtarpata
imalunit sungivfingmingne ingming-
nut pulåKåtautdlutik. danskit kalåt-
dlitdlo soKutigissait åma sule åssigi-
ngeKaut, nerissausé taimåtaoK. takug-
ssaussarputdle kalåtdlit Kavdlunåtdlo
autdlainiaKatigigtut aulisaKatigigtut-
dlo, akulerusimaneruleriartorsorinar-
putdlo, pingårtumik inusugtut.
pingangitsunik pingårtitsineK
Kalåtdlit-nunåne inuit ingmingnut
issornartorsiortarnerata angnersså
sualugtaj ågausorinarpoK pingångitsu-
nigdlo pingårtitsinerusorinardlune. a-
tausiåkåtdle itinerussarput. sordlo
GTO suliaKartitsissartuvoK pikorig-
sok, kisiånile åma inungnut tungassu-
nik aserorterissuvdlune sulivfigssuar-
nik imarpikortautinutdlo talitarfing-
nik sanaortutigalune. issigingningneK
tamåna ugpernarsarneKarpoK soKuti-
gigtåinermik matuminga „någga, su-
lissugssat pikordlugpatdlåKaut" niu-
vertoruseKarfingmit Kangåtsiamit ka-
låtdlinut suliagssaKarsinaunersoK i-
nugsiarnersumik aperissoKaraluarmat.
taimaingaj agtumik K’eKertarssuar-
me pissoKarsimavoK kommunalbesty-
relse KinuteKaraluarmat katerssortar-
fiup iluarsarneKarnigssånut migssili-
umik piumavdlune unale akissutisia-
risimavdlugo: — taimaisiusavdluta
pi vf igssaKångilagut!
Kalåtdlit-nunåne handelip pisoKau-
nerssauvoK påsisinaussaralo malig-
dlugo kalåtdlinik sulissoKarnerup tu-
ngåtigut pitsaussunik misiligtagaKar-
dlune. nunaKarfitdle ilåine niuvertut
atausiåkåt nangminerssortut sulinia-
leriartuinarnerat erKigsivdlutik issi-
ginarneK saperpåt, nunaKarfingmilo
mikissume akornusersoKatigingnig-
ssamut avKutigssaKardluarpoK.
pingårtusaoK akerdleringnikujuit
angnertut angnikitsutdlo nungutikiar-
tusavdlugit. nuname taima alianåika-
luartigissume inunermik nikatdlorsai-
ssuput, Kalåtdlit-nunåtdlo taiméitit-
dlugo — sinerissame 2.000 km-itut i-
sorartutigissume alapernaisertoKartu-
artitdlugo — suarssunguit agdlåt er-
KaimassagssångortineKartarput tua-
viortumigdlo ingerdlaterKingneKar-
tardlutik.
aperKut navsuiautigssarsioraluar-
dlugo navsuiautigssarsisimångisara:
K’utdligssane Kårusup silatinguaniput
aumarutigssat seKunerparujugssue
kalåtdlit aumarutigssait seKUgterta-
Kingmata.
— ingnåtdlagissamik nukiliorfing-
mut KissugssarKigkaluaKaut, taima o-
KarpoK Kårusup nålagå, ingeniør
Wildt.
— ilivsime nangmineK måne ing-
nåtdlagissiorfeKarpuse.
— åp, sunale patsisigisimanerdlugo
olie-tortungortineKarsimavoK.
uvdlut tamaisa kigutitit Macs a-
tordlugo børstertarniåkit. Macs sa-
lissarpoK.. inumarigsiatdlagtitsi-
ssardlune.. ktgutitdlo KaKortitltar-
dlugit. mamaKaoK uvdlOK nåvdlu-
go suniusimassardlune.
tænder
hvide
DAN
semi diesel
med vendbar propel, glødehoved eller
koldstart, leveres fra lager.
kigdlormut sågtineKarsinaussunik sar-
pilik, aumårtoK imalunit kissagtagåu-
ngitsoK Kuerssuarmit tuniuneKarsi-
nåuput.
Type AMI, 6—8
hk og type AMU
9—11 hk
Type Antal cyl. Hk O/m Propel diam. Antal blade Install. længde Netto vægt kg
AMI i 6/8 750 480 2 | 1185 390
AMU i 9/11 750 550 2 1185 400
DAMU 2 20/22 750 590 3 1565 595
5
Bemærk den lave vægt og korte in-
stallationslængde.
Type DAMU er udstyret med BOSCH
blokpumpe og regulator.
Spørg efter brochurer på motordepo-
tet.
OKitsuvoK initunane.
type DAMU BOSCH-ip blokpumpeliå-
nik regulatoriliånigdlo pisatsigauvoK.
7s Motorfabriken DAN
ADGANGSVEJEN — ESBJERG
Telegramadresse: DANMOTOR
Type DAMU,
20 hk
13