Atuagagdliutit - 02.11.1961, Blaðsíða 2

atuartartut agdlagait
-X --------------, tamanitdlo
tigulågkat
erhvervsstøttep aningaussai
atordluarneruslnaugaluarput?
aussaK KNAPP atautsimérssuartit-
dlune erKartorsimassaisa ilagåt nåma-
ginago kalåtdlit aulisartuisa pujortu-
lérartårniartarneråne handele kisime
aulajanginiartarmat pujortulérKat pi-
niarneKartut umiatsialiorfingmit su-
mit piniarneKåsanersut. taimatut nå-
magigtaitdliutimingnut tungavigåt pu-
jortulérKat åssigiåmik sananeKartartut
akisuvatdlåKingmata.
ajoraluartumik ilisimångilara
KNAPP-ip taimatut nåmagigtaitdlio-
rame pujortulérKat Danmarkime sa-
naneKartartut akisussusiat kisiat tu-
ngavigisimanerå, ilisimavarame auli-
sartoKartoK isumaKartunik danskit u-
miatsialiortausiat tamatigut nersualå-
ginagagssåungitsoK umiatsiait imar-
siutikuminåssusiat pertujåissusiatdlo
erKarsautigalugo.
uvanga nangmineK Kangale umiat-
sianut alapernaisertåinarama misig-
ssordluarniartardlugitdlo påsisorivig-
para ilumut taimatut isumaKarneK tu-
ngavigssaKåsassoK. nalungilarame a-
ngutip umiatsiainik åssiglngitsunik
misigssuissarsimassup påsivdluarsimå-
sagå umiatsiait ilutsimikut åssigingit-
sorujugssussut, sordlo danskit umiat-
sialiarissartagait norgimiut umiatsia-
liainut nalerKiutdlugit savalingmior-
miutdlunit sanassartagainut. umiat-
siait tamåko tamarmik soruname au-
la j angersimassumik maligtarissaKar-
dlune sanaussarput fabrikip kisime pi-
gissartagånik Kajangnåissusiånutdlu-
silarssuarme
pitsaunerpåK

tåssalume inumarigsi-
nångitsusanane
me tamåna avdlångutåungilaK, aper-
Kutauginarporme umiatsiait tamåko i-
mame KanoK itume Kanordlo itunik a-
noreKartartune atorneKartugssaussut.
nalungilara kalåtdlit aulisartue a-
ngatdlatimik KanoK issikoKarnigssånut
aulajangéKatausinaussut, KanoK issi-
koKåsassut sordlo Kåmikut sananeitar-
nerat erKarsautigalugo. KularnångilaK
taimatut aulajangisinauneK ilåtigut i-
ngassåuneKaleraluarsimassoK. taku-
nerme ajornångilaK umiatsiaKarpoK a-
ngissutsimingnut nalerKiutdlutik
pugtalavatdlårtunik Kåmlkutdlo ator-
toKarpatdlårtunik (init, lastit mator-
Kassut aKugtarfit il. il), umiatsiaup pi-
ngårtumik angingitsup imap Kulåti-
gut KanoK atortoKartiginine pertujae-
KutigineK ajorpå, tamatumanime aper-
KutaussoK tåssa umiatsiaup nangmi-
neK KanoK iluseKarnera.
måna kalåtdlit aulisartut KNAPP-ip
piumassåtut nangmingneK aulaja-
ngersinaulisagaluarpåssuk umiatsia-
liorfingme sordlerme umiatsiagssatik
sanatisinaulerdlugit, tauva iluaKutau-
sinåungila tamatumunga ilångutdlugo
påsiniåsavdlugo nunat sordlit nunavti-
nut Kanigtumitut umiatsialiortausiat
kalåtdlit nunavtine pissutsinut sila-
mutdlo nalerKunerpaunersut. isuma-
Karpungame kalåtdlit aulisartut aki-
sumik pujortulérarsinialerångamik
pujortulérKap ilorrisimårnartunigsså
angnerpautineK ajoråt isumangnaitsu-
nigssåle.
naggatåtigut erKaisinauvara tusar-
tagkåka maligdlugit umiatsiait sordlo
Holbækime sanåt 30 fodsit savaling-
miormiutdlo nutålianik umiatsiait tai-
ma takitigissut akimikut åssigingitso-
rujugssungmata, kisiåne usisinaunerat
åssigigdlune. OKartoKartaraluartoK na-
lungilara savalingmiormiut umiatsia-
liait Kaleringnik (klinkigkanik) Kissug-
tagdlit ukiorsiutigssåungitsut, kisiåne
isumaKarpunga savalingmiormiut ma-
nåkorpiaK umiatsialiarissaligait er-
Karsautigilugit isuma tamåna nutar-
tertariaKalersoK, amame nunarput ta-
måkerdlune ukiume sikuneK ajorpoK.
Erik Lyberth, Nuk.
silap KanoK inera pingårneruvoK
nalivtine radio tamanut pingårute-
KaKaoK. avativtinit påsissaKariartor-
nigssamut avKutigssat pitsaunerit ila-
gåt. kisalo alikutauvdlualerpoK pi-
ngårtumik ukiume unugtusititdlugo.
kisiånile autdlakåtitaussartut uvaguv-
tine ilåtigut soKutåungivigsut åma
autdlalåtineKartarput. OKalugtartup
nutai påsigssåungitsut, eriniarssuit å-
ssigingeKissunik erinagdlit, ilame so-
Kutiginiarnagit soKutåungivigsut.
silap KanoK inigssånik nalunaeru-
taussartut soKutigeKalugit maligtari-
ssarsimavåka, erKortuåinarnerdlo ajo-
raluaråt ilåtigut uniorpatdlårneK ajor-
tarpåt. kisiånile tusåsavdlugo pissaria-
KarnerpåK OKautigineKarneK ajorpoK:
måndkut silap KanoK inera. aulisar-
tuvdlune piniartuvdlunilo pingårdlui-
narpoK silap KanoK inera måndkut tu-
såsavdlugo. sordlikiarme åma uvaliar-
toK pingasunut KanoK inera OKautigi-
galuaråine.
tauva Kalåtdlit-nunåta radiua ajor-
nångigpat sujunersorumagaluarpara i-
Forlang vor store
GRØNLANDS-MAPPE
Indeholder de nyeste prislister og
tilbud i kameraer, optagere,
tilbehør etc.
Kalåtdlii-nunanut nautsorssussafut
takutitagssautivut piniarniåkit
imarai akit akigitiniagkatdlo ag-
dlagsimavfé éssilivingnut, filmi-
liutinut atortugssåinutdlo tunga-
ssut.
INTER FOTO
Nørrevoldgade 21, København K.
ma: uvdlåkut ilerKumisut nal. 7,40 si-
lap KanoK inigsså nalunaerutigigånga-
miuk ilångutdlugo Nungme silap må-
ndkut KanoK inera ilångutåsagå anore,
nivtailaK silagigdlunit. tauvalo unukut
åma taimatut nalunaerutigissåsagå.
tauva angalassussugut Nup avangnåne
kujatånilo nauk ungasiaraluaKissugut
imaKa årdlerinata angalasinaunerusa-
galuarpugut imaKalunit årdlerivdluta
ilåne uningåinartåsagaluartugut.
åssersutitut taisinauvara ukioK må-
na martsip 18-iåne sila ajorissagssåu-
ngivigsoK angalagavta, KatsunganeK i-
ssigpatdlårane nivtailaKalåraluardlu-
ne. uvdlup KerKa sule tikingitsiarå så-
kortoKissumik anorerssualerpoK nigeK
erninaK persorerssuartorssuångordlu-
ne. nunaKarfigput Kanigkaluardlugo
pissuaKaluta angerdlakågavta tikerar-
pugut atautsimik ajunårtoKarsimassoK
pujortulérardlo atauseK umiusimassoK.
kingorna påsivara uvdlåmitdle Manit-
sok agsut anordlerérsimassoK, Kulari-
ngilaralo Nuk åma uvdlåmitdle agsut
anordlerérsimåsassoK.
taimaingmat kigsautigiumavara uv-
dlåkut Nup radiua taimatut ingerdlåi-
nåsagpat silap KanoK inera ilångutdlu-
go oKautigineKartalerKUvdlugo. Kuja-
nésagaluaKaoK taima piumåsagune.
avdlåmita isumait KanoK ipat?
unalo agdlagaminera radiup pissi
tånut akitdlarKugaluarpara.
Lauritz Olsen, Kangåmiut.
radiop pissortå Frederik Nielsen ag-
dlagkamut tåssunga akissuteKarpoK:
kigsautigissat taimåitut tungaveKar-
dluartut soruname ilaginåinagagssåu-
ngitdlat. kisiåne uvagut nangminigi-
nardluta silap anoritdlo KanoK issusiat
oKautigisavdlugo piginauneKånginav-
ta Nungme silasiorfik sågfigisavara
uvdlåkut nalunaerfigisinaussarneråti-
gut aperKuteKarfigalugo.
kalåtdlisuinaK
kalåtdlit mérartaisa Kavdlunåtut ili-
niartitaunigssåt OKatdlisigineKaleriar-
tuinartitdlugo ilagititariaKarpoK kalåt-
dlit nangmingneK OKautsimingnik a-
tuivdluarsinaulernigssait OKalungnikut
agdlangnikutdlo. tamatumale ilunger-
sutigineKarnerane akingmivfiussartut
ilagåt OKausit atorneKarnerisa åssigi-
ngissusiat pingårtumik Avangnåne ku-
jatånilo. taggiserpagssuaKarpoK nunap
ilaine taineKartune paitsorneKartartu-
nik kujatåmiuvdlune sordlo Avangnå-
nut pigåine påsilertorneK ajornångilaK
OKautsit KanoK amerdlatigissut atorne-
Kartut sujornatigut tusarsimångisat,
sordlo måko „taråjarpoK“, „taragpå",
tåssa oKautigssuaivoK, oKautigssuar-
Pok avdlarpagssuitdlo.
tamåko åssersutigalugit isumaKar-
narpoK kalåtdlit OKautsinik atuinerput
Kanordlo isumaKartitdlugit atorneKar-
tut påsivdluarKårtariaKarivut, uvanga
isumaga maligdlugo OKautsit éssigi-
ngissuteKarnerat angivatdlårpoK. å-
ssersutitut taisinauvara igpagssigame
radiukut Nugssuarmio OKalugtuarti-
neKarmat påsissåka ikingneruput, åle
kalåleKatigalugo. sordlo imaKa Bel-
giame, tåssanimigoK OKautsit åssigi-
ngitsut pingasut atorneKarput.
ilimagingilara nunaKarnersoK åssi-
gérdluinartunik taggisitigut taiuissu-
nik, Danmarkimilunit taimåingilaK
(Kangmita avalagsimagame!) erKumit-
sordle auna: KavdlunåKarpoK ilåtigut
kalåtdlitdlunit ilainit kalåtdlit OKausi-
nik atuivdluarnerussunik. tauvalo i-
sumagssarsisitarsimavånga imåitumik:
sorme uvagut OKalugtarnerput maling-
neruvdlugo agdlauseKåsångilagut?
måna uvdluvtine avdlångortiterineru-
jugssuit sok OKautsivtigut åma maling-
nauvfigineKåsångitdlat? nåmagtumik
pissutigssaKarpugut oKåsavdluta o-
Kautsivut agdlagtauserputdlo avdlå-
ngortitertariaKångitsut? pissutausi-
naussut OKimaeKatigigsiteråine isuma-
Kavigpunga takuneK ajornångitsoK
kalåtdlit inunerånut kulturiånutdlo
plusiutåusagaluartoK agdlagtauserput
OKalugtautsivtinut nalerKunerussu-
ngortitausinaugaluarpat.
inuiait nangminivisagunik atausiu-
ssumik éssigingmigdlo agdlagtause-
KartariaKarput. aperissoKarsinauvoK
OKalugtauseK sume atugaussoK agdlag-
tautsimut tungavigineKarumårtoK. ta-
matumane nangminigssarsiorneK pigi-
galuardlugo OKarsinauvunga OKautsit
Kalåtdlit-nunåta KerKane atugaussut
nalerKiinerpaussut, tåukume månamut
Kalåtdlit-nunåne tamarme tungavigi-
neKarput.
Kristoffer Heilmann, ImerigsoK
»Anguartorfik«
„Atuagagdliutit" nr. 21-me Gerth
Petrussenip agdlagånut akissuteKalår-
niarpunga.
OKalugtutilålersinak OKautsit tikua-
låratdlardlara. oKarputit KuleKutsiu-
ssara kalåtdlit ussataisa ilavigssuari-
gåt. sordluna taimanerssuardle ussatit
påsivdluarsimångikitit. tåssame umi-
)vit tamarmik ilame umivinåungitsor-
pagssuit taiguteKarput ussatéungitsu-
nik, ilaift ateKautitik sanerKutilårdlu-
git atigdlit.
OKalugtutilåsavavkit atuartugssat
åma alutorisinaungmåssuk. Kanger-
dlugssuaK takorKårpara ukioK 1902,
angajora atåtatdlo aussamut aperssor-
ttisassut, taimane 12-inik ukioKar-
dlunga. juni nångitsOK autdlaKaugut
umiat mardluk anguterpagssuarnik
ilaussoKardlutik. umiagdlit tåssa Peter
Rosing David Sommerilo åkakutit
ilaussut ilagigait, ingerdlatdlaravta
AngujartorfigoK pårKutinardlugo, ki-
nguanut pigavta ikåleKaugut Ipera-
vigssångoK aussivinut (Aussiveralåt).
taimaitdlutingme august migdliungu-
atdlartoK silåmut autdlaKaugut. årime
pårKutakorssuavtinut pulaKaugut, su-
nauvfa auvarKingniaramik, umiat
mardluk tugtuniat tåssanitut, itor-
tångue Labåkut, ajoKe tiguinagaK
åma piniartorssuaK Jakob Onaniasse-
nip angutå narssarmiormio, tåuna
Angujabtoi'fiup ateKautånik påsivfiga.
avangarpiaK oKalugtutingikaluar-
pånga, méraugamame, agssortunge-
Kårale atuarfigissaravko. ardlait Må-
koralåkut agpamiormiut. Kanger-
dlugssuaK umiakitdleritdlartOK nå-
magtorsimagavko tatdlimat Sarfar-
tumltungoK Nikukut.
agdlagkat atuardlugo una tikikavko
Kungujuinarpunga: kingugdlingoK A-
ngujårtorfértulerpåt. téssuna ersser-
poK sujulerssuavta avdlatut taigorsi-
magåt, imaKa „Anguartorfik“-mik.
septembere autdlartilårtoK anitdlang-
niatdlaravta aperssortitut tikitdlartut,
ajoraluartumigdle ånaga Karoline Ro-
sing tOKUvdluinalersoK (tåuna Sibiria-
mit Kimåssunik nugterissoK).
agdlagkap naggatå akissariaKångi-
lara, kingugdlit taigutigiligånut naler-
Kiituliaugunarmat. KangerdlugssuaK
Kimåpara 1914 umiat amerdlålugtor-
ssuångortut, sulilo kingunera ilassar-
neKardlutik. taimatuinaK oKalugtuti-
lårpavkit Kangerdlugssuarmik takor-
Kårnivnik. påsilårsinaugugko ussati-
tut — tåssa KujanaK.
Karl Kreutzmarm, Kangåmiut.
2