Atuagagdliutit - 02.11.1961, Blaðsíða 5

indianerit nunåta ilarp
St. Lawrencep kugssuatigut sisuneK onalugtuatoiKat
najoiKutarinardlugit
ilisimassagssarsiornerup kugssuaK
St. Lawrencep kugssuanik taineKar-
tartoK Atlanterhavip tungånut malig-
taralugo ingerdlavoK. umiatsiatoKar-
ssuarput „Halten“ umiatsiaulitdlara-
mile aitsåt taima sukatigigunartumik
ingerdlavoK ilame sujornatigut ånåu-
ssiniartautåinaugatdlarame Norgip
sigssåne taimatut sukatigissumik i-
ngerdlasimångisåinarunarpoK. månå-
kume 40 hk-inarmik såkortusiling-
nik motoreKarpoK. umiatsiaK 47 fods-
inik takissuseKarpoK 9 fodsinigdlo iti-
ssuseKardlune umiatsiatsialauvordlu-
me taimane Norgip sigssåne avdlat
sapilersut avåmut autdlartariaKarta-
ratdlarnermisut tatiginartigalunilo
angatdlatikuminartigissOK. umiatsia-
liorfingme Colin Archenime sanåju-
vok, umiatsialiorfiuvdlume tåussuma
suliagssane sussut påsivdluarsimavai,
tåunauvorme Fridtjof Nansenip si-
kuiuitsumut avangnardlermut angat-
dlatigssånik „Fram“-imik sanassoK.
ilisimassagssarsiornerme ilaussut ar-
finiliuvugut. nuliara Anne Stine itsar-
nitsunik agssainermik ilisimatortarår-
put Kalåtdlitdlo-nunåta kitåne anga-
lanivne ama ilaorérnikuvoK. ilagårput
Erling Brunborg åssilissussoK avdlar-
pagssuarnigdlo ama atorfeKardlune.
angut tåuna Kanigtukut kaligtåumut
„Rundø“mut ilauvdlune silarssuarmik
kaujatdlaerKåmersimavoK Kanigtu-
kutdlo aitsåt angerdlamut apunikuv-
dlune. umiarssuarme nålagarårput
Poul Sørnæs, Norgip kitåmioK nu-
kagpiaraunerminitdle umiartortusi-
massoK ilagårputaoK Odd Mårtens
Sognime nakorsaunerussoK åmalo nu-
nanut issigtunut Kalåtdlitdlo-nunånut
angalanermik misiligtagaKartoK. ila-
gårputaoK uvanga paniga Benedicte
sujorna New Foundlandip sineriåne
tingmissartumik umiarssuarmigdlo a-
ngalanerme ilausimassoK agdlåt La-
bradorip sineriai inortuarnagit anga-
lasimavdlune månåkut angalanigssa-
mut piarérsautitut.
seKinarigssuaK umiatsiåme inger-
dlaorpugut nunatdlo ilisimassagssar-
siorfigssavut sanerKuatårdlugit, nunat
manigsuinangajait orpigpagssuagdlit
igdloKarfinguaKartitertutdlo avancua-
vavut erKumitsunik franskisut atig-
dlit OKalugfingnutdlo napassuliarpag-
ssuagdlit. nuna tamånauvoK Jacques
Cartierip 1535-me avarKusimasså St.
Malomit Frankrigimitumit autdlar-
dlune angalagame. taimane issiging-
nårsimavai umiarissat orpiup amerar-
ssuinit sanåt angutinik simertunik
amilingnit atissaKångingajagtunigdlo
ingerdlåneKartut. — angutip tåussu-
ma ukioK tamåna angalanera angala-
ssarnerisa åiparåt, tåssa nunamut ta-
maunga takornartanut nunavdlo inu-
visa Canadamik taissartagånut. angut
tåuna angalanerminit sujugdlermit
tikikame indianerit mardluk nagsar-
pai. angalassut tikinermingne oKalug-
tuarput nunap timåinarssuane Hoche-
lagamisimavdlutik, tåssanilo inuit eu-
ropamiutut atortut, guldinik pinersau-
texardlutik ujarKanigdlo erdlingnar-
tunik avdlanik ajorsséngeKalutik. tu-
sagaK tamåna franskit kungikormiui-
ne tusaruminaKaoK Cartierilume ilua-
rerKuleratdlardlune noKavigpoK inuit
tamåko erdlingnartut sumit pissarsi-
manerait påsiniarumavdlugit. ujai-
ssiartoraluarpoK ujagkanile navsså-
ringisåinardlugit. akerdlianigdle på-
sissaKarpoK nuna tamåna naggoreKi-
ssok inungnutdlo najusavdlugo ilua-
runaKissoK. nuna tamåna indianerit
taissarpåt Canadamik, isumaKartoK
nunåinarme igdloKarfik.
vikingit ungavariartumarput
ilisimassagssarsiornivtine sujuner-
tarput tåssa nuna naggoringnerarne-
KartaKissoK Vinlandimigdlo taineKar-
tartoK sumerpiaK isimanersoK nani-
niåsavdlugo, nuna tamåna xavdlunåt-
siait Amerikamik erKartuigångamik
naggoringnerpåtut oKautigissagåt. ki-
siåne KanoK-una pisimava Kavdlunåt-
siait Norgimit Islandimitdlo pissut
nuna tamåna Cartier ukiunik 500-nik
sujorKutdlugo navssårisimagaluarmå-
ssuk agdlåtdlo najorsimagaluardlugo?
— tamåna imaisivdlune pisimavoK:
ukiut 700-t nåjartulerneråne Euro-
pap avangnåmiuisa angalaortarner-
ssuat Europa tamåkerdlugo mising-
narsisimavoK. svenskit kangimut i-
ngerdlaornerussarsimåput, danskit tu-
luit nunånut ingerdlaornerussarsimå-
put, Irlandimut kujåmutdlo, norgi-
miutaoK kujåmut danskisutdle inger-
dlaortarsimagaluarput kingornale ki-
mut sangminerussalersimavdlutik. vi-
kingit taimatut angalassalerKåramik
ujajainerussarsimagaluarput kingor-
nale niuverniardlutik angalanerussa-
lersimavdlutik, taimalo nunasiagssar-
siordlutik nunanigdlo nutånik nav-
ssågssarsiordlutik. tamatuma kingu-
neranik norskit nunane — sordlo
Shetlandsøerne, Orkneyøerne, Suder-
øerne, Man Irlandimilo taimatutdlo
Savalingmiune Islandimilo nålagauv-
feKalersimavdlutik, norgimiutdlume
kisingajangmik kimut nOKasugtortau-
simåput.
kisiéne imarssuaK angeKaoK sulilo
samanerssuaK nunamik takutsiarto-
Karsimariarmat kimut noKasungneK
mingnerulersimångilaK. sivitsoriångit-
sok Kavdlunåtsiait ilåt norgimioK ti-
ngerdlausersuleratånguarpoK, tåssa
Erik AugpalugtoK kimutdlo autdlar-
dlune. ukiut pingasut ingerdlaneråne
Kalåtdlit-nunåt navssårinångilå mi-
sigssorpåle ilisimassagssarsiorfigalu-
go. Kalåtdlit-nunåta kitånit autdlar-
tarfeKardlune nuna angatdlavigå må-
namut ilisimassagssarsiortarnertigut
sule angnerpåt ilåtut nautsorssune-
Kartumik.
Erik AugpalugtoK Kalåtdlit-
nunånut nunagssivon
tamåna pisimavoK ukioK 985. ukioK
taimane angatdlatit erKumitsut Is-
landip avangnånit kitånit silåmut ki-
mut autdlararput, angatdlatit angmåi-
nartut KaleKéngitsut katitdlutik 25-
ussut. umiatsiait ingmisutdle erKumit-
sigissunik useKarput, tåssa angutinik
arnanigdlo mérKanigdlo pinaratik å-
male nerssussuarnik, savanik, savau-
ssanik, hestinik, pulukinik Kingminig-
dlo. inigssakitdliuneKåsaKaoK iniusi-
naussorme angnerpåK taKåssanut ner-
ssutinutdlo nerissagssanut igdlunilo
atortugssanut atorneKåsangmat.
angalassut erKumiginångitsornaviå-
ngitdlat måna takugaluaråine pinara-
tik taimanikusaordle. nerssussuit niv-
dliassåsåput, hestit sordlungmigar-
dlutik tukardlutigdlo, mérKat arna-
mingnut ataniartut Kiavdlutigdlo nu-
na Kimaligartik utersigissutut Kiviat-
dlaivdlugo. taimåikaluartoK inger-
dlaortut puersitsiput Kalåtdlitdlo- nu-
nåta tungånut autdlardlutik imat si-
koKaKissut avKutigisavdlugit — angat-
dlaviginiagagssaK silarssuarme imat
navianarnerpåt ilåt.
nunasiartornerdle iluagtipoK, Ering-
me AugpalugtoK angutauvoK erKumit-
sok KaKutigortunigdlo piginaussusilik
• anguniagaKalerune angutinago unig-
tugssaungitsoK. nuname issigtume ig-
dlut amerdliartorput agdliartordlutig-
dlo, igdlut narssautitagdlit 300-ngor-
put, OKalugfit 14-ingorput, måtuvfit
mardluk biskopeKarfigdlo atauseK.
nunap avåmut atåssuteKarnera ag-
dliartorpoK ukiutdlo 1200-t ingerdlati-
lermata nuna issigtoK Norgimut ata-
lersimavoK kungimit Haakon Haakon-
sonimit nålagkersorneKardlune. tama-
tuma nalåne inuit 4000-t migssilior-
dlugit Kalåtdlit-nunånisimagunarput.
inoicatigit tåuko ukiut 500-t migssi-
liordlugit ingerdlaneråne atasimasori-
neKarput nålagkersuinikutdle aperuu-
tit åssigtngitsut pissutauvdlutik nuna-
mut åtavigissamut atåssuteKarneK
matuneKarpoK ukiut 1400-t ingerdlati-
lerneråne. ukiut tamåkua kingorna u-
miarssuit Kalåtdlit-nunånut tikitartut
Kavdlunåtsiainigdlo nanissaKåsanga-
ssaraluartut erKumitsumik takussa-
Karput inuit ujagkatik suna pissutigi-
simanerdlugo nungusimassut suju-
morneKarput. igdluinait, OKalugfikut,
måtuvfikut avdlatdlo inoKångitsut ki-
simik najorneKaraluarsimaneranut ta-
kussutåuput, isuvssugdlutigdlusoK o-
Kalugtuartut inoKarsimagaluarnera-
nik, inuitdle måna pérusimassut.
ilisimassagssarsiortut
OKalugtuatoKarssuarnik
najorKutanarsimåput
Kalåtdlit-nunåta kitåne Kavdlunåt-
siaKarfikusimassut Vinlandimut ilisi-
massagssarsiortarnerne autdlåviussar-
simåput. Amerikap Kalåtdlit-nunåta-
lo akornéne imartarssuaKarpoK Da-
vidsstrædemik taineKartartumik ati-
kinerssamigut 200 norske milit mig-
ssiliuinardlugit isorartutigissumik. na-
lungilarput kalåtdlit amerdlaKissut
piniarniartarnermingne ilåtigut av-
dlorniussat 81 grader avangnarpasi-
ssuseK angussarsimagåt amerdlaKi-
ssunigdlo AkilineK erssertarsimavdlu-
go. tauva . takordlorneK ajornéngilaK
ukiut 100-t ardlagdlit ingerdlaneråne
umiarssuit Norgimérsut Islandimér-
sutdlunit Kalåtdlit-nunånukaraluartut
anorimik putsumigdlunit ornitartik
sarssutinardlugo kimut ingerdlåinar-
tarsimasinaussut- taimalo Amerikap
sineriånut apigsitarsimåsavdlutik.
tamatuma tungåtigut påsissutigssat
amerdlanerssait islandimiut OKalug-
tuatoKarssuisigut takuneK ajorriångit-
dlat, tåssalo ilångutdlugo oKalugtuari-
ssarsimangmåssuk Kavdlunåtsiait Ka-
PETRI
med “CIRCLE-EYE,,
belysnisigsautoma-
tiken
Bed Deres fotohandler om pro-
spekt med prisliste
#
Beskyt Dem —
Brug kun ABIS kondo-
mer.
I hver pakke indlagt
vejledning på dansk og
grønlandsk.
Føres i „Handelenes bu-
tikker.
Forlang blot 3 stk. af den
grønne med isbjørnen
ingminut igdler-
sorniarit —
ABIS-ip pujutai kisisa
atortåkit.
portat tamarmik itav-
dlunåtut kalåtdlisutdlo
ilitsersutitaKarput.
handelip niuvertarfine
pineKarsinåuput.
namagpoK onaruvit pi-
ngasunik Korsungnik na-
nortalingnik piniara-
luartutit.
VINTERSPORT
SKI og BINDINGER i bedste udenlandske fabrikater
SKISTAVE i prima letmetal — og tonking
SKI:
ØSTBYE
TEMPO
MADSHUS
BINDINGER:
TYROLIA
GEZE
TEMPO
sisorautit bindingitdlo
nunane avdlane sanåt
pitsaunerpåt
ajåupissat sagfiugkat
OKitsuaricat — napisuit-
sutdlo
en gros: Simon E. Knudsen & Co. Å/S, København K.
iåne
noK iliordlutik Kalåtdlit-nunånit
Amerikamukartarsimassut OKalug-
tuaitdlo maligdlugit påsissutigssarsi-
neK ajornéngilaK angalassarnerit ta-
måko KanoK ingerdlassarsimassut. o-
KalugtuatOKarssuit tamåko tupigingit-
sugagsséungitsumik erssendgsuput
ugperissapalånik inungaerssårutinig-
dlunit ingassagtajårutaussunik ima-
Kångitsut. angalassarsimanernik pine-
Kartunik ilumut pissoKartarsimang-
mat silamiut ingerdlausiånik ilisima-
tut amerdlanerit måna tamarmik isu-
maKatigxgput ilumortoK månamutdlo
påsissutigssaKarpoK ardlalingnik er-
ssersitsissunik taimatut angalaortarsi-
manerit ukiut akugdlernik taissagka-
vut ilångutingåtsiaKalugit pissarsi-
massut. OKalugtuat tamåko ilagåt bis-
kope Erik Upsi ukioK 1121-me Kalåt-
dlit-nunånit VinlandimukarsimassoK.
angut tåuna suvdlune tasamungarsi-
måsavå? tasamane inoKalersimångi-
nerdlune? kisalo agdlagsimassoKar-
poK umiarssuaK 1347-me Islandimut
tikisimassoK kingornalo Norgimut
apusimavdlune Marklandimérérsi-
mavdlune (Låbradorime). ardlalialig-
tigutaoK påsissutigssaKarpoK Kalåt-
dlit-nunanitugaluit tåmarmata erKU-
méKissumigdlo pissuteKardlutik pe-
riarférutdlutik ilarpålue Amerikaml-
simassut. kisiåne tasamungartut su-
mut pisimanersut månamut påsissu-
tigssaKéngilaK.
Vinlandimukartartut sujugdlit aut-
dlartarfigalugo tikitarfigisimassåt tå-
ssausimavoK Erik Augpalugtup igdlo-
Karfia, K’agssiarssuit, Brattalid. ig-
dlorssuane inerssuarme angutit paler-
simaKissut igsiassarsimåsåput ingneK
kaujatdlagdlugo umiarssuitdlo oKat-
dlisigalugit, sarfat sinerissat sila av-
dlarpagssuitdlo. OKatdlisigissarsimåsa-
våt nuna tasamanitoK erKumitsoK, or-
pigpagssualik, Kissugssarpagssualik
igdlunutdlo umiatsianutdlo atortug-
ssaKaKissoK. nuna aulisagarpagssualik
nerssuterpagssualigdlo piniagagssanik
piniartigssamingnik utarKinartunik.
kiavdlo tupigisavå angutit nuname
suisagtumltut OKalugtuanik taiméitu-
nik tusardlutik nuna tamåna nang-
mingnérdlutik takuniarumatdlisångi-
påssuk?
tamatuma ugpernarsineKarnigsså på-
siniardlugo Eriup Augpalugtup erne-
ra Leif iluanårajugtoK pileritsarKår-
tuvoK sujugdliuvdlune ornigukame
avdlatdlo avKutigssiutdlugit.
R. & H. MEYER
Kalipausissarfik
salissarfigdlo
Indlevering i Grønland
„OLES VAREHUS41, GODTHÅB
silarssuarme tamarme
pllerngtineKarfoK Sma
mane KalåtdIH-nunåne
Extra size 45 øre pr. stk.
Standard size 35 øre pr. stk.
Danmarkime måkarma •
niorKutigineKarnerpaussoK
OMA
MARGARINE
5