Atuagagdliutit - 02.11.1961, Blaðsíða 20

umiarssuårKanut nåla-
gangorniat amerdlaKaut
ajornartorsiutaussordle tåssa kigsauteKartut umiartorsimaner-
mingnut ugpernarsautigssanik pigissaitarajungingmata, tåssame
ilinialisagåine tamåko pigissarianaraluarmata
ukiune kingugdlerne kalåtdlit inu-
sugtut amerdli'artuinartut Danmarki-
mukartalerput umiarssuårKap nåla-
gagssaisut iliniariartordlutik.
Kalåtdlit-nunånut ministeriaKarfik
nalunaerpoK ajornakusuleriartuinar-
toK taimatut kigsauteKartut sulissuti-
giniartarnerat Danmarkime pissorta-
Karfingnut åssiglngitsunut norKåissu-
niartarnerat, tåssa ugpernarsautinik
pingitsårnagit pigineKartariaKartunik
amigauteKartarnerat pissutigalugo. —
tamatumane pingårtumik ajornaku-
sorutausimavoK kigsauteKartut agdla-
gartanik ugpernarsautinik takutitag-
ssaKartånginerat KanoK sivisutigissu-
mik umiartorsimanermingnut nalu-
naerssutinik. Danmarkime tamatuma
tungåtigut pissortaKarfit piumassaråt
inusugtoK umiarssuårKap nålagagsså-
tut ilinialersin'aussoK aitsåt måku-
ninga ugpernarsautigssanik pigissaKa-
rune:
15-inik ukiOKalersimanerminit
mingnerpåmik Kdumiatit 36-t sa-
Kissutut, kivfatutdlunit umiartor-
simagune, Kdumatitdlo tåukua
ilait kingugdlit ancanek mardluk
angatdldmivfigisimdsavai angat-
dldme 20—500 tonsilingme dmalo
Kåumatit tduko ilait arfinigdlit
umiarssuarfigisimåsavai sineriak
Kimatdlugo angalassartume
umiarssuår-Kamut nålagångor-
niartugssaK 23-nik ukiOKalerérsi-
massugssauvoK dmalo tagpissutsi-
minut akuerssissutmissut malig-
laves
lige i
koppen
•••
-og den smager
vidunderligt!
Blot en teskefuld Nescafé i koppen,
kogende rand på — og De har den vid-
underligste kop kaffe. Hvilken smag,
hvilken farve, hvilken duft... Ja,
Nescafé er 100 pct. ren kaffe.
Nescafé titorfingmut alugssautéraic a-
tausinaK tanglliutdlugo, imermik sa-
lagtumik kuigugko — kavfe pitsag-
ssuaK pisavat. mamaa, unalo Ealipau-
tO, asulo tivka ... ilame Nescafé kav-
fiuvoK akuitdlulnartoK.
dlugit misilingneKarsimassug-
ssauvdlune.
taimåitumik inåssutigineKarpOK su-
junigssame umiarssuårKanut nålagå-
ngorniardlutik kigsautigissaKartugssat
kigsautigissamingnut ilångutdlugit
ugpernarsautit piumassarineKartut
åmalo tagpissutsinut nakorsap ugper-
narsausiusså piumassarineKartutut
nagsiutåsagait.
landshøvdingeKarfiup tungånit på-
sivdluarneKarsimavoK umiartorsima-
nermut ugpernarsautigssat piumassa-
rineKartut pigssarsrariniartarnigssaisa
ajornaKutigisinaussait amerdlaKissut,
tåssa pingårtumik Kalåtdlit-nunåne
umiartorsimanermut agdlagartat atua-
gaussat atugaulersimångingmata sule,
isumaKartoKarpordle amerdlanerit er-
Karsautigalugit ajornåsångitsoK piu-
massaussumik ugpernarsautigssat pig-
ssarsiarinigssait angatdlåme urniar-
torfigisimassame nålagaussoK atåssu-
teKarfigisimagåine. kisalo umiartor-
tunermut ugpernarsaut (søfartspas)
politinit pineKarsinauvOK tåssungalo
påslssutigssat avdlat piumassarine-
Kartut ilångussorneKarslnåuput.
imarmiut inussutigisavdlugit
nerssutinit navianånginerupat?
atomip akuisa ilåt iamanitdlo navianarnerpaussoK stronfium-90 imap na-
vianaifdlisisinauvå arrortisinaugamiuk
uvdlune kingugdlerne rusit atominik
såkugssianik KaertitererKigtalernerat
tungavigalugo ilisimatut ardlaligssuit
Amerikame Coloradop universitetiane
OKatdlisigisimavdlugit måna isumaKa-
tiglssuteKarsimåput.
isumaKatiglssusigisimavåt OKautigi-
savdlugo imaK nunalo åssigingmik a-
tomip pujoralaKalersimagpata, sordlo
atominik Kaertartunit Kaertitsissarni-
kut, tauvagoK inussutigssat Imamit pi-
neKarsinaussut nunap Kånit nerssuti-
nitdlo pineKarsInaussunit ulorianångi-
nerusåput.
tamåna pissuteKarsimavoK imap ta-
rajua silåinaup pujoralainut ulorianar-
tunut strontium-90-imut arrornartusi-
mangmat. silåinaup akugilersinausså
tåuna pingårtumik inup timånut na-
vianartusimavoK saorngit kræfteKaler-
sisinaugamigit. taimåikaluartodle åma
åipåtigut imap atomip pujoralai avdlat
MORSØ STØBEGODS
Kaminer Kakkelovne Komfurer
kaminit kissarssutit igavfit
Nykøbing Mors København
imerusuerdlunilo
katerssorsinauvai téukuie sivikitsui-
narmik ulorianarssuseKartarsiméput
taimalo navianångineruvdlutik.
silåinaup pujoralaisa toKunartut i-
mame nunamilo umassuarKanut suniu-
teKartarnerat tupingnåinartumik ang-
nikitsuinausimavoK, tåssalo umassuar-
Kat tamåko silåinaup toKunartoKaler-
sinaunera inungmingarnit åtånerusi-
nausimavåt.
Ilisimatut atautsimmermingnut ilå-
ngutdlugo nautsorssukånerdlugo nalu-
naerutigisimavåt silåinaup tOKunarto-
Karnigssåta sivisussuseriunagå. naut-
sorssutigisimavåt silåinaup pujoralaisa
ulorianarsinaussut agfait Kåumatip
tugdliup ingerdlanerane nunarssuar-
mut ånguterérsimåsassut sivnerile u-
pernalerpat aitsåt ångugunardlutik.
tamatumunga pissutauvoK pujoralait
tamåko ilait silåinarssuarmut 15 km
Kångerdlugo Kutdlarsimångingmata i-
laitdle pavungarujugssuaK 25—100 km
anguvdlugo KutdlartineKarsimavdlu-
tik. tagpavane kåvigkumårput uteKå-
tårdlutik upernalerpat åmut nusune-
Karnigssartik tikitdlugo.
kisalo atomip pujoralai sialungmut
iléngutdlutik nunarssuarmut ånguta-
rumårput nunatdlo siagdlerajugtut år-
dlerinauteKarnerussugssauvdlutik.
Narssarssuarme
sungiusaivfik?
såkutoKarfiusimassume bara-
kit igdlutdlo atorneKångitsut
sulissartunut sungiusaivfig-
ssatut piukuneKartut
Frederikshavns Avisime aperssor-
neKardlune folketingimut ilaussortaK
Nikolaj Rosing sujunersuteKarsima-
vok Narssarssuarme såkutoKarfiusi-
massoK kalåtdlinut sulissartunut su-
ngiusaissarfingorterKUvdlugo. Nikolaj
Rosing aussaK NarssarssuarmisimavoK
sujumorsimavdlugitdlo barakerpag-
ssuit igdlorpagssuitdlo atorneKångit-
sut.
— Kanigtukut tutsiupoK pissortat a-
ningaussarpagssuarnik atugagsséngor-
titsiniartut kalåtdlit iliniartineKarnig-
ssånut, Nikolaj Rosing OKarpoK, suli-
ssugssaileKineKarpordle atuarfit atu-
arfitdlo agssagssornermik iliniarfiu-
ssugssat sananeKarnigssånut. månåkut
ajornartorneKarnerane NarssarssuaK
sungiusaivfigtut atugagssarKigdluar-
poK, sulissartut inuitdlo angnertune-
russumik agssagssornermut tungassu-
nik påsissaKarumassut iliniarfigsså-
tut. igdlune tåukunane ukiunerane
kursuseKartitsissoKarsinauvoK, igdlut
tamåko amerdlanerssait taimågdlåt
Kalipagagssåuput nutånigdlo ledningi-
lerneKardlutik. danskit sulissut. angu-
tit 60—70 manåkut najugarissåne Nar-
ssarssuarme ingnåtdlagialiorfeKarér-
Pok imeKarfeKardlune avdlatigutdlo
årKigssussineKarsimavdlune, amale
tingmissartumik umiarssuarmigdlo
atåssuteKarfigssaKardluardlune. A-
laskamit tusåmavarput såkutoKarfiu-
simassoK eskimunut indiånernutdlo
højskoligssatut årKigssuneKarsima-
SSOK.
Demosthenesip angalanera tupingnartoK
agdl. Loke
----------------------------------------------------I
(nangitaK)
„KujanarujugssuarssuaK — taimai-
liusaunga!“
taimalo pivoK. de Gam ministeri-
ngorpoK, periatårtumigdlo sulilerpoK.
aKaguane helikopterimik pikigtitsissut
autdlåvigissanut Nungmut ingerdlau-
lerikatagpoK.
— taimåisagamingme pisiniarfiup
sujorånut nuneréramik tingmissåumit
aningmat Umbabumbap maligtaisa
ardlaligssuvdlutik årdlerinaussavig-
dlutik nåpigiarpåt. Umbabumbap ko-
rortuata påva Kaningårmat månger-
tornissoK påsivå. Kularnaitdliumaner-
mit issigivdluariardlugo tåssunga su-
ångatinatdlarsinarpå:
„autdlaisit mångertornissorssuvoK,
Umbabumba, pikatagssuan! eftersko-
lemikatdlaravse OKåutånginerpavse
autdlaisise pårivdluartarKUvdlugit?
saligkiartorniaruk, tugdlianik taima
pårssinerdlugkuvit pitdlardlutit igsi-
auartikumårpavkit!"
unuk tamåna Umbabumba nalu-
naerpoK nunåkut, imåkut pavunalo
silåkut akiunerit tamarmik erninar-
dluinaK unigtineKåsassut. tamatumu-
nga pissutaussumik taissaKångilaK.
unuå Demosthenesip Nuk Kimåpå
pujortulérKamut Kångialersumut i-
lauvdlune. Nordpoliliarniarssarissor-
miune.
kapitale 24
Kangermut pigamik Demosthenes
Kujåinariardlune inuvdluarKussigame
autdlarKigpoK. nunat tikitagai naggor-
dlugsigalugtuinardlutigdlo angatdla-
vigkuminaitdligalugtuinarput, aput iv-
ssugtikalugtuinardlune Demosthenes-
ilume Kasugalugtuinardlune. taimåi-
kaluaK kigaitdlauminane ingerdla-
juarpoK akerKamit erssingitsumit ma-
lerssorneKardlune Kimåssutut.
pangalingniardlunilo erKarsautit
nuånitsut niarKumine kåvitituarpai:
„-----Nuk-------pissortat------påpia-
rat------Umbabumba----------pikigtitsi-
neK------Korortut — — nakorsat su-
mik pissussuteKångitsut tuloriaiagau-
ssut-----sorssungneK--------atomimik
Kaertartuliat------ilumut amilårnat!
maugaKalune orne nivingardlugo
Demosthenes pangaligtuatsiauvoK. —
atuartut påserérungnarsivåt uvdlune
kingugdlerne igdloKarfit pingårnersså-
ne misigdliutigisimassaisa Demosthe-
nes inungnut akårssårungnaertingmå-
ssuk. „umassut tamarmik inuk erKig-
sinermut ornigigtåinerssaråt tamånalo
pivdlugo avångunarnerssaralugo," pa-
ngalingniardlunilo isumaliorpoK. „inuit
pakatsisingårpånga!"--------„inuilåmut
utinarniarpunga tamånikatdlarniar-
dlunga teriangnianit tamanit piuma-
ssarssorsinaunerpåtut nujuarnerpåtut-
dlo inuvdlunga."
tåssalo taimailiorpoK.
Demosthenes, teriangniarånguaK
tåuna silagssorerKigsårtoK inuitdlo o-
Kausinik erKarsartausiånigdlo påsing-
ningårsimassoK, nunarssuarmut apute-
Kartuartumut uterpoK ilaKutarit Te-
riangniaKsenikut kinguårigpagssuar-
ne sujunermigut inuvfigisimassåt
nangminertaoK inuvfigilisavdlugo.
pilertungårtumik ilikarpå KanoK a-
Kigssit tikisernigssåt tåssångåinardlo
pigsigfigalugit tingeriartinagit ilanik
pissaKariarnigssaK, tingingaj avigpu-
ngåtdlautigalutingme nuiånguatut Ka-
Kortutut issikunigdlutik KorKukut å-
mut taimak tarritarmata.
sigssap perKigsårutdlugo angalaor-
figinigsså åma ilikarpå, nerissagssau-
jungnartunguamik KånginagaKara-
luåsanane: aulisagkamik toKungassu-
mik tivssardlusimassumik sårfårssu-
nguamigdlunit Kiulivigdlune imap kig-
dleralårakasianérussårtumik.
taimåituinéungitsut avdlarpagssuit-
dle åma ilikarpai. taima inuilåme inu-
nera timånut suniuteKarportaoK: mer-
KorigsiartuinarpoK Kaugdlorigsigalug-
tuinardlunilo, nukigtoralugtuinarpor-
dlo. ilumume Demosthenes Teriang-
niaKsen inersimassunguinaKaoK.
åsit taima sigssame angalaorujor-
niardlune nåpileriatdlarå Helene pi-
nersoK asangålerdlugulo.
kapitale 25
Demosthenes niperujorutigalune i-
ngerdlavoK, imånak aulajangersumik
atugaKångikaluardlune silamileriar-
dlutale sumigdlo nåkutiginiagaerute-
riardluta pissarnivtitut.
nunguaK uiarniariardlugo tamanga
nipimik tusåssaKalerpoK, tåssalo unig-
dlune sujugdline kivitdlugit sianiutine
tamaisa sukagdlugit.
åma sunauna?
tusårKileratarpå. ikiorKuvdlune
suaortoKarpatdlavigpoK, nipilo avdla-
mit tusånago ujarKat Kalerit avdlana-
vigsut nungup Kånitut tungånit. put-
dlåmit-una.
„ivssumåk," suaorpatdlagpoK, „kiu-
nersutit, KimasåraluaKautit, toKumut
måtussauvfivnit aniguisikatdlånga. ki-
sa tamåssa nalunaeKutap akunere ar-
finigdlit minutitdlo 50-it nåvåka må-
ne timikut tarnikutdlo erdloKiuardlu-
nga. aniguisikungma asajuartualisa-
vavkit!"
taimåisagamime, inuilåme aputåi-
narssup KerKane taima tusarnertigi-
ssumik ikiorKorpalugtoK Demosthe-
nesip tupigutsautigissorujugssuga-
luardlugo Kangale akerikatagpå: „De-
mosthenesimik ateKarpunga — put-
dlatip iluanitutit ivdlit kiuvit?“
„uvanga — Helene pinersoK —“ a-
kivoK. „angmaninguåkut uvguna it-
suaruvit takusavarma."
ujarKat akornåne angmaninguaK nå-
neriaramiuk Demosthenes nipaeruti-
vigdlune tåunaKa ilungmut issigiler-
poK. taimaitdlune metere atauseK me-
teritdlunit mardlugunartut KumuinaK
pigsigpoK tåssalo åma kingumut tug-
dlune. taimailmåsasoriniardlugo ama
tåssa putdlat kåvileratdlarujå Kanga-
me tåssa aput terKalånguarsse king-
misa nivfainit, silaerutututdlo nivdlia-
rujungniånguardlune kåviårpoK 50-e-
riånguatsiardlune. naggatågutdlo ata-
me Kåungukut nisune Kutdlingordlu-
git niarKe sujuleralugo sisorame issi-
galugo uloriasungnaussavigsumik.
kapitale 26
kinguningua kiangmit Kulå putser-
dlune angmalortuararpagssuit augpi-
lassut kisisa issigalugit putdlatip kig-
dlinganut perKigkame avdlamigdlunit
OKarKångilaK: „Helene pinersutit, te-
riangniat niviarsiartainit takusima-
ssavnit tamanit kussanarnerssauvutit.
tarrajåmit issitit avdlåungitdlat uv-
dlorissat mardluk uisorilassut, kinat
trekanterKigsåjuvoK, siggugpit nua
naleKarane mikissuminérakasiuvdlu-
nilo. — ukulo merKorssuatit!! merKor-
ssuåka KaKorasuginiardlugit — ivdlit-
dle-----!“
1 „savagtuågarujugssuvungame," oKa-
lugfigissåta kipitipå nipine agsut tu-
sarnersisitdlugo. „kalåtdline inoKati-
gingne nutartigaussune issikorigsar-
tarneK pingårtitaussorujugssågame —
issikukume issornaitsuneK nuånarine-
Kalernigssamut avKutaussarpoK! Kuja-
nartumigdlo KGH-p pinersautaerniar-
fine nalivtine pinersautinik pisiag-
ssaileKinarungnaivigpoK. merKorssuå-
ka taivatit. so, Kaugdlorinavigssuput
— NY-FUPeKaratdlartitdlugo. NY-
FUP merKulingnik errorsinermut na-
leKångivigkamik," (nipå nersualårer-
palungårame ajornaKaoK.) NY-FUP a-
tortarugkit errortagssatit kinitaria-
Karnagitdlunit sujulitariaKartåsångil£-
tit, atissat åmit merKugdlit Kanordlu-
nit ipertutigissut minutine ardlaKå-
ngitsunguåinarne apumitdlunit Ka-
Kornerulersitarpai. NY-FUP silar-
ssuarme kisimik errorsissutinit H20-
mik akussatuaussut ivdlit åmit K-
vitaminimik pilersusavåt. NY-FUP it-
sinångitdlat. NY-FUP aitsåt atorugkit
ivdlit åmit iluanit åma minguitdlisisi-
nauvat NY-FUPime imerdlugo ulo-
rianéngitdluinarmat mamardlunilo.
nangisaoK
20